Bokbloggarnas litteraturpris 2012

Torka-aldrig-tårar-utan-handskar-296x430And the winner is….Jonas Gardell – Torka aldrig tårar utan handskar: Kärleken (Norstedts), som vann med 36% av rösterna . Boken handlar om 80-talets hiv-epidemi och om kärleken mellan Rasmus och Benjamin och har under hösten även visats som tv-serie i SVT. Boken är första delen i en trilogi.

Tvåa blev Eld (Rabén & Sjögren) av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren med 20% av rösterna .

På tredjeplats kom Melina Marchettas Jellicoe Road (X Publishing) med 11% av rösterna.

Grattis! Priset kommer att delas ut under våren 2013 i överenskommelse med förlaget och författaren.
bokbloggarnaslitteraturpris_2012

Om bokbloggarnas litteraturpris:
Bokbloggarnas litteraturpris 2012 togs fram av 55 stycken olika bokbloggare som nominerade 153 titlar.

Bokbloggarnas litteraturpris instiftades hösten 2010 av bokbloggen Breakfast Book Club. Vi tyckte att det saknades ett litteraturpris i den flora som redan finns. Nu är det dags att för tredje året i rad dela ut priset till en av bokbloggarna omtyckt bok som getts ut under 2012. Läs vidare på litteraturprisets egen sida.

Mörk jord

Varje dag står mormor i fönstret och tittar. Kan det vara i dag som han kommer tillbaka? Kan det vara idag? Eller ska det bli en sådan dag där insikten om att Billy försvunnit återigen slår till med förödande kraft och ångest. Troligen. På övervåningen står Billys rum exakt som när han lämnade det för 18 år sedan. Legobygget är inte helt klart. Saker ligger utströdda på golvet. Ett museum över en pojke som försvann.

Steven, 12 år, önskar att mormor skulle få ett svar på var Billy tog vägen. Blev han offer för seriemördaren Avery eller vad hände? Steven kan inte mycket, tycker han, men en sak har han ändå fått beröm för: att skriva välformulerade brev. Han bestämmer sig för att skriva till Avery och fråga: Var finns Billy?

bokfrukostjan13Det hugger till i hjärtat att läsa om utsatta barn som vill ställa till rätta. Vi är rörande eniga på bokfrukosten att personporträtten i Mörk jord i allmänhet är bra. Och att berättelsen om Steven är fantastisk. Det här blir en barndomsskildring som verkligen berör.

Priset som ”Årets bästa kriminalroman” undrar vi lite över. Visst finns en historia om ett brott, men trots att det är ohyggligt är det inte lösningen av dåden som är centrala. Handlingen är långsam och suggestiv. Hur kan en pojke, en familj, en by leva i traumat av ett mördat men aldrig återfunnet barn?

Mörk jord. Belinda Bauer. Utgiven 2010 (Blacklands) . På svenska av Modernista 2011.

Temakväll om bokcirklar och massbokcirkel

Massbokcirkel – vilket underbart ord! Den 18 februari kommer vi att leda en sådan tillsammans med andra bokcirklare som bokcirklar.se och P1:s bokcirkel. Först diskuterar vi vad det är poängen är att prata om sin läsning tillsammans med andra. Sen diskuterar vi tillsammans med publiken novellen ”Det gula huset”, av Gyrðir Elíasson. Vill du vara med?   Vill du delta i bokcirkeln kan du hämta ett gratis exemplar av novellen på Sture bibliotek.

Läs mer på Sturebibliotekets sida.

Mitt liv som bok

Jag är en sådan som tycker att det är intressant att diskutera hur man sorterar sina bokhyllor. En som  vill veta vad folk använder som bokmärke. Om vissa böcker passar bättre att läsa på morgonen eller om man ska spara dem till en natt-läsning. Samtal om fina och fula omslag deltar jag ofta i. Likaså grottar jag gärna ner mig i diskussioner om papperskvalitet och typsnitt. Så hela idén om att skriva en memoar om en boks liv och leverne låter fantastisk i mina öron och jag trycker boken Mitt liv som bok till mitt hjärta när jag först får se den .

Romanen föds 1983 och vill aldrig berätta vare sig titel eller författare. Den klarar sig från det inledande dödshotet från råttornas gnagande och får framleva sina dagar i boklådor, bibliotek och hos privatpersoner. Ibland glimrar det till och en rolig kommentar, en fin tanke eller iakttagelse serveras mig. Men boken spretar och verkar inte veta vad den vill berätta.  Är det en betraktelse av boken som fysisk tingest? I så fall är det en tämligen snobbig hållning. Är det en berättelse om sina läsare? Då är det för ytligt. Om litteratur? Ja, kanske.

Det blir en diversehandel av alltihop och trots att boken är tunn hinns det dessutom med en stor portion nonsens också. Ibland ur ett perspektiv som knappast kan vara bokens själv. Det är synd, tänker jag och pickar med fingret mot boksidorna. Den här romanen om en roman kunde ha tagit helt andra och mer intressanta berättarvägar.

Mitt liv som bok. Paul Desalmand. Utgiven 2006. På svenska av Ordfront 2012

Johanna L höjer också ett ögonbryn. Hannele känner också viss tveksamhet.

____