En nästan sann historia av Mattias Edvardsson

En nästan sann historia är en metabok, en bok om en bok som journalisten Zack Levin med vedermöda skriver. Han har tvingats återvända till sin mors hem i Veberöd utanför Lund efter 12 år som journalist i Stockholm. Med hopp om en försäljningssuccé börjar han skriva en bok om sin första och enda termin som student i Lund. En avgörande tid i hans liv som slutade abrupt genom att en av hans studiekamrater blev dömd för mord, detta trots att man aldrig hittade någon kropp. Offret skulle ha varit den välkände författaren Leo Stark i vars krets Zack och hans vänner umgicks. Zack är dock övertygad om att kamraten är oskyldig och att ett justitiemord har begåtts.

2008 varvas parallellt med Zacks bok som utspelas 1996. Ett grepp som fungerar utmärkt väl. Vi får följa med på research när Zack söker upp sina forna vänner Betty, Adrian och Fredrik och dela hans bestörtning över vad som blivit av dem. De pluggade alla ”kreativt skrivande” men ingen av dem blev författare. Det påstådda mordet förändrade allt. En nästan sann historia är mer än en deckare. En skildring av åren kring de tjugo, studentliv och passion för böcker och författaryrket. I texten finns en subtil humor invävd, en detalj som enligt mig gör hela boken.

Det finns ett par riktigt roliga bikaraktärer i boken (böckerna). Från 2008 Zacks mamma och från 1996 den pretentiöse författaren Leo Stark. Om ni vet vad en ”Jane Austen fool” är, så tycker jag att Edvardsson är nära. En nästan sann historia kommer ut i pocket i dagarna. Om ni letar påskekrim med extra allt är den ett utmärkt val.

Utgiven på Forum 2016. Finns som ljudbok.

Det vi förlorade i elden av Mariana Enriquez

Tolv underhållande, hjärtskärande och egensinniga noveller kryddade med skräck. Jag blev sammanflätad med Enriquez Argentina som skildras med en intensitet som får mig att förflyttas dit. Jag förnimmer fukten, värmen, dofterna och det våld som präglar miljöerna där hennes historier utspelar sig. Varje novell är en väl berättad historia med mycket outtalat mellan raderna.

Det kryllar av karaktärer, många är kvinnor som av en eller annan orsak fått en fånigt självgod pojkvän eller äkta man på halsen. (Utan tvekan är Enriquez feminist). Den utomordentligt underhållande Spindelväv är ett exempel på detta så även, Inget kött på våra kroppar.  Huvudpersonen ersätter sin pojkvän, vars begynnande fetma gör att hon tycker han börjar likna en napoletansk mastiff, med en dödskalle som hon klär i peruk. Fast det är mer raffinerat än så, dessa vanvördiga underhållande spökhistorier är nog egentligen skildringar om militärdiktatur, partriakala strukturer och anorexi.

Jag tror att denna novellsamling skulle passa alldeles utmärkt som ljudbok. Ping Storytel, jag menar spökhistorier och klassisk latinamerikansk magisk realism med feministisk utgångspunkt lockar utan tvekan många lyssnare!

Utgiven på   Norstedts 2017. Översatt av Hanna Axén

Jag gillar tanken på att Jane Austen var ett busigt barn

Jane växte upp i byn Steventon där hennes pappa var kyrkoherde. Hon kunde därför både tjuvtitta och smygskriva kyrkans ”marrige register ”. Lysning skulle ske för nedanstående par:

Henry Frederic Howard Fitzwilliam of London och Jane Austen of Steventon

Edmund Arthur William Mortimer of Liverpool och Jane Austen of Steventon

Hon gifte sig dock aldrig i verkligheten, tur för oss, för annars hade hon kanske inte haft tid att skriva sina underbara romaner. Och vi nördar lägger ju märke till att en blivande äkta man heter Fitzwilliam och den andre Edmund. Har ni ännu inte läst Jane Austen gör det! Hennes sex fullbordade romaner är alla översatta till svenska, Stolthet och fördom, Emma, Northanger Abbey, Mansfield Park, Förnuft och känsla och Övertalning.

En bön för Owen Meany av John Irving

Ett par goda vänner till mig befolkar denna bok, Owen Meany och Johnny Wheelwright. Två pojkar som under 50-talet växer upp i den sömniga lilla staden Gravesend i New Hampshire. Owen är en kortväxt pojke med en röst som inte fungerar som den ska. När han talar gör han det med en pipskrikig röst, vilket åskådliggörs genom att Irving boken igenom skriver alla Owens repliker med versaler. Pojkarna kommer från helt olika samhällsklasser men blir nära vänner tidigt, en vänskap som består trots den förfärliga olyckshändelsen då Owens livs enda lyckade baseballslag bidrar till att Johnnys älskade mamma dör. (Owen älskar henne också!) Bollen träffar Tabitha Wheelwright i tinningen och hon dör omedelbart. (Jag vill påpeka att jag inte spoilar, Irving berättar detta i bokens inledande kapitel).

Vi får följa pojkarna genom deras uppväxt både för och efter den ödesdigra bollen. Irving har för vana att låta sina karaktärer många år senare återge sin historia. Så även här, det är Johnny som i sann Irving-detaljerad stil berättar om deras sökande efter Johnnys pappas identitet och Owens övertygelse att hans längd och säregna röst beror på en gudomlig kallelse. Jag älskar Irvings rika persongalleri av vältecknade karaktärer, hans humoristiskt uppmålade scener och dialoger. Enligt mig en av Irvings allra bästa böcker tillsammans med Ciderhusreglerna och Cirkusens son.

Utkom på svenska 1989 översatt av Nille Lindgren, finns på biblioteket och på bokbörsen.