Ödesmark av Stina Jackson

Efter den självlysande debuten Silvervägen levererar Stina Jackson starkt och skickligt igen. Vi befinner oss åter i norra Sverige på en ort vid namn Ödesmark. På macken jobbar Liv sedan 20 år tillbaka. Varje dag lämnas och hämtas hon av sin far. Hon har en 17-årig son, en ensling liksom hon. En gång drömde hon om att lämna byn och den tyranniske fadern, men det var då det. Blodsbanden gick inte att klippa så lätt.

Romanen är mörk, klaustrofobisk och ödesmättad. Ingenstans tycks människorna vara så själsligt ensamma som i glesbygd. Jag läser med en krypande känsla av att katastrofen närmar sig. Jacksons stiliga språk målar bilder och skänker förnimmelser. Jag befinner mig därute på den mörka och fuktkalla myren; jag ser skogens alla färger, de förfallna husen och de tilltufsade människorna för min inre syn.

Ödesmark har både spänning och djup, en roman som sympatiskt nog inte riktigt går att placera i ett fack. Passar både spänningsläsaren och romanläsaren. Är en idealisk bokcirkelbok, lagom lång och med mycket mellan raderna som kan tolkas olika. Jag lyssnade till boken via Storytel, utmärkt inläst av Marie Richardson och böcker där författaren målar scener passar alltid utmärkt att läslyssna på.

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2020.

Folkets skönhet av Merete Pryds Helle

Marie föds på 30-talet och växer upp på ön Langeland vid Fyn i Danmark. Hennes föräldrar är bönder och sliter hårt för brödfödan. Den fattiga, obarmhärtiga och inte sällan våldsamma tillvaron på ön kräver anpassningsbara och praktiska kvinnor som lever vidare även när deras tillvaro slagits i bitar. Som Maries barndomsvän Birthe uttrycker saken många år senare:

Livet är vad man gör det till. Man kan simma eller man kan drunkna.

Marie är en simmare och en överlevare, kanske för att det trots allt finns omtanke öborna emellan, även om de starka tar för sig utan pardon. Jag blev fullkomligt absorberad av denna danska arbetarklassroman som sträcker sig fram till nutid. Drivet i berättelsen, det vältecknade och mångfacetterade persongalleriet, det vackra naturlyriska språket:

Vinbären hängde gulvattniga på buskarna och sög åt sig sol. Viporna skriade där uppe i luften, kanske åt svalorna som brakade ut ur och in i sina bon under takskägget. Marie hade rensat jordgubbar och lagt dem i de vackra skålarna med prästkragar på kanten och strött ett tunt lager av det fina sockret över.

Marie kände sig lika ljusgrön som skogen, nyutsprungen och frisk.

Bokens titel syftar på den  tavla Maries far köper av en bonde för fem kronor. En förmögenhet för familjen, de tvingas leva på potatis i veckor efter inköpet. Marie älskar den lilla tavlan som föreställer två kvinnor i svarta klänningar som står böjda och plockar potatis. Himlen är blekgrå i den färg som Marie känner igen från kvällarna på ön.

En av årets stora läsupplevelser!

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2018. Översatt av Urban Andersson.

Onaturlig död av Richard Shepherd

En djupt mänsklig memoar av en brittisk rättsläkare. Min farhåga att boken främst skulle handla om spektakulära mord kom helt på skam. I en reflekterande text full av vettig intelligens delar han med sig av sig av erfarenheter av allmänt intresse. Hur det är att stå mitt i kaoset efter olyckor och hur svårt det är att förutse vad de beslut som snabbt måste fattas kommer att leda till. Varje katastrof, mord eller dödsfall är fasansfullt, dock kan ingen bortse från de värdefulla erfarenheter som görs. Ett exempel:

1989 kapsejsade en partybåt på Themsen och 51 människor dog, de flesta bara strax över 20. En fruktansvärd och tragisk olycka, med följden att svåra beslut måste fattas där och då mitt i katastrofarbetet, beslut som fick konsekvenser och som ifrågasattes under många år. (Å andra sidan kanske ett annat och motsatt beslut blivit lika ifrågasatt). Med sympati och medkänsla för de drabbade redogör Shepherd sakligt för de erfarenheter man gjorde under arbetet med identifikation och obduktion av de förolyckade och hur katastrofen ledde till både förbättring av katastrofsjukvård och sjösäkerhet.

Andra intressanta ämnen som berörs är hur kriterierna för dödsorsaken plötslig spädbarnsdöd förändrats, hur man upptäcker shaken babysyndrom och varför det var så vanligt med dödligt polisvåld i Storbritannien under en period. De grepp som polishögskolorna lärde ut till unga poliser kunde under vissa omständigheter vara dödliga. Shepherd tog initiativ till en ny utbildning vilket medförde att dödsfall vid polisingripande minskade drastiskt.

Privat levde Shepard och hans fru, också hon läkare, ett liv där de nästan aldrig träffades annat än i dörren där de avlöste varandra. Ett par föräldrar som nog faktiskt lyckades med sitt föräldraskap trots vansinniga arbetstider. De valde barnen och arbetet framför varandra.

Jag läslyssnade till boken via Storytel.

Utgiven på Nona förlag 2019.

En biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm

”Jag vill sätta världen i rörelse”

Så detta är Selma Lagerlöf, trodde mig veta ganska mycket om den allra första kvinnliga nobelpristagaren, men inser att jag inte hade en aning. Fascineras av kvinnan Selma, över hennes fantastiska självkänsla och driv. Hennes brev till vännerna vittnar om att hon redan i unga år visste att hon var en sjusärdeles författare, trots de delvis nedlåtande recensionerna av debutverket Gösta Berlings saga. Hon lät sig helt enkelt inte nedslås av dålig kritik och att samtida recensenter inte förstod sig på hennes nydanande prosa, hon jobbade helt enkelt på. Anna-Karin Palm beskriver verkligen författarlivet som det är, stark vilja och hårt arbete. Hennes omtanke och lojalitet för medmänniskor och för kvinnosaken är underbart att läsa om.

Selma Lagerlöf levde ett liv som kvinnor i hennes samtid inte ens kunde drömma om. Hon utbildade sig till lärarinna trots faderns järnhårda motstånd, pengarna till utbildningen fick hon låna. Hon tog tjänst i Landskrona och skrev på fritiden. Hon kunde leva på sitt skrivande ganska snart, samt försörja ett antal släktingar på inkomsterna. Hon var gay, hennes första stora kärlek var författaren Sophie Elkan i vad som tycks ha varit ett platoniskt förhållande. Några år senare mötte hon läraren Valborg Olander som blev hennes käresta fullt ut. Hon gjorde dock aldrig slut med Sophie, båda förhållandena varade livet ut.

Jag blev som barn varnad för Selma Lagerlöfs böcker av en äldre släkting som hävdade att de var ”förfärligt otäcka”. När jag för ett par år sedan med stor behållning läste Herr Arnes penningar tänkte jag att det faktiskt fanns fog för varningen. En av de mest isande skräckberättelser jag läst, att epitetet ”sagotant” som beskrivning av Lagerlöfs författarskap levde kvar tills för bara några decennier sedan är väldigt märkligt. Kanske var det för att hon själv ibland beskrev sig så, eller kanske var det för verket Nils Holgerssons underbara resa som skrevs som både saga och lärobok. Jag minns dock att jag tyckte Holgersson var ganska läskig när min fröken läste boken högt för oss i fjärde klass. Fast sagor var förstås mer skrämmande för 100 år sedan.

Anna-Karin Palm är mycket välförtjänt nominerad till Augustpriset 2019. Jag har nog aldrig läst en biografi med ett sådant driv och flyt, det ska kanske vara en erfaren skönlitterär författare för att åstadkomma detta. Om Palm belönas med Augustpriset är det mer än välförtjänt. Jag lyssnade till boken som är förtjänstfullt inläst av Anna Maria Käll, passar utmärkt som ljudbok. Jag har en lång lista fylld av framförallt de många noveller som Lagerlöf skrev, jag ser verkligen fram emot att läsa. Jag ska börja med Körkarlen som lär vara ännu otäckare än Herr Arne, fast jag inser att jag nog får läsa under dagtid och eventuellt vänta till nätterna blir ljusare.

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2019.