Vägen hem av Rosamunde Pilcher

Vid en gigantisk bokhylle-rensning i höstas hamnade många av mina gamla pocketböcker i pappersåtervinningen. Fanns förstås några som jag inte kunde skiljas ifrån trots deras tufsiga yttre och bruna blad. Två av dessa dyrgripar var böcker av Rosamunde Pilcher, Vägen hem och Snäcksamlarna.  I år ges Vägen hem och två andra av Pilchers romaner ut på nytt av Printz Publishing.

Det var med en viss oro jag tog mig an omläsning av Vägen hem. Jag vet att jag älskade boken när jag läste på 90-talet, jag var dock inte riktigt säker på om den fortfarande skulle hålla måttet.  Jag tycker att den gör det. Visst är den oavlåtligt brittisk, käck och glättig, karaktärerna, (nästan alla), är både glada, snälla och empatiska, men det funkar. Det fungerar nästan löjligt bra! (Om vi levde i en värld med människor som Rosamunde Pilcher skapat skulle livet vara lättare).

Vägen hem utspelas mellan 1935 – 1945 och boken hjältinna Judith Dunbar är 14 år när romanen börjar. Hon ska börja på internatskola i Cornwall medan hennes familj bor i Singapore där hennes far arbetar. Judith trivs på skolan och blir vän med Loveday en flicka ur societeten och snart har Judith tagits upp i kamratens familjekrets på godset Nancherrow i Cornwall där man före kriget lever ett glatt och bekymmerslöst liv. Kriget smyger sig dock närmare med sitt oundvikliga mörker och de som är unga måste acceptera att sätta sitt liv på vänt. Egentligen är nog Vägen hem en uppväxtskildring och kanske också en generationsroman eftersom boken är tillägnad ”alla som var unga då”. Jag gav förresten boken till min dotter när hon var 13 och hon älskade den.

Gillar ni feelgood ska ni absolut läsa, låt er inte avskräckas av att boken är 700 sidor lång eller att den på Storytel har en speltid på 38 timmar och 52 minuter. Det finns inga onödiga ord eller kapitel i romanen och den har ett fantastiskt driv. Jag lyssnade klart under 4 lediga dagar trots att jag sysslade med mycket annat. Nu ser jag fram emot att läsa om Snäcksamlarna.

Utgiven på Printz publishing 2021. 

Juni, juli, halva augusti av Marie-Louise Marc

Jag har alltid uppskattat de svenska feelgoodförfattarna mer än de brittiska som jag tycker får oförtjänt mycket cred ibland. En av mina favoriter är Marie-Louise Marc som skrev den humoristiska och varma trilogin om Betty. Om ni inte har läst, gör det!

Marcs senaste roman Juni, juli och halva augusti handlar om läraren Hanna som planerar en sommarsemester i Frankrike med väninnorna, men som istället hamnar i Jämtland hos sin mormor. Olyckan har varit framme och mormor behöver hjälp. I närheten av byn bor Hannas stora ungdomskärlek Mattias, mannen hon aldrig fick. Han har gård, en liten dotter och är inte alls vad Hanna söker, (även om han är singel). Naturligtvis slår det gnistor om paret direkt, även om de gör sitt bästa för att kväva elden. Samtidigt gror en vänskap mellan hans 9-åriga dotter Felicia och Hanna.

Jag är väldigt svag för det bitterljuva temat ”Vi som aldrig fick varandra”. Kanske det beror detta på mitt idoga läsande av Hjalmar Gullbergs dikter i tonåren, han byggde mycket av sitt diktande på melankoliskt betraktande av kvinnan han älskade djupt, men aldrig fick.

Jag skriver inte mer än så, det finns tragik, humor och oväntad vändning som läsaren inte ska veta något om. ( Inga spoilers här alltså). Vi gjorde en frukostintervju med Marie Louise Marc för ett par år sedan, den hittar du här.

Juni, juli och halva augusti är utgiven på Printz Publishing 2020.

Frukostintervjun – Marie-Louise Marc

Marie-Louise har skrivit de härliga böckerna om Betty Svan, en kvinna som vi gärna hade velat ha som kompis. Naturligtvis måste vi ta reda på vad hon äter till frukost!

God morgon Marie-Louise! Vad äter du till frukost?
Jag älskar frukost, bästa målet! Vill alltid ha samma sak: yoghurt med hemgjord müsli, ett löskokt ägg och en stor kopp kaffe med mjölk. Jag hör till dem som kan gå upp klockan fem och smälla i mig en frukostbuffé om man bor på hotell och ska hinna till flyget. Hotellfrukostar är det bästa jag vet.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Jag läser Dagens Nyheter kulturdelen. Min man tar nyhetsdelen – vi är båda mycket nöjda med den fördelningen. Jag vill absolut ha papperstidning, det ingår i frukostmyset att det prasslar när man vänder blad.
 
En bra morgonroman, vad kan det vara?
Kan tänka mig att det är samma bok som man legat och läst halva natten och inte kan slita sig ifrån.

Vad läser du just nu?
Hem till Scupper Island av Kristan Higgins. En riktig bladvändare. Jag kanske ska testa den som morgonroman?

Vad använder du som bokmärke?
På inbundna böcker använder jag omslagsfliken (den främre fram till mitten, därefter byter jag till den bakre), på pocketböcker … skäms nästan, men jag lägger bara ifrån mig boken utfälld med omslaget uppåt. Alla bokmärken man fått i Pocketshop – det är ett mysterium vart de tar vägen.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Oh, vad glad jag är för just den frågan eftersom jag nyligen styrt upp min bokhylla. De tre mest centrala hyllorna är 1) enbart feelgood 2) sorterade efter författarnamn i alfabetisk ordning. Deckarhyllan är även den sorterad efter författare. Blev lite trött när jag kom till resten så där står Jan Guillou inklämd mellan erotik och Bibeln och Michelle Obama, men jag är väldigt stolt över mina feelgoodhyllor. Säger en del om vilken genre jag vurmar mest för:=)

Feelgood är en fantastiskt läsgåva, inte minst böckerna om Betty Svan. Tack för intervjun!

Tips på Jul-feelgood

Jag har nyligen utvecklat en fäbless för julfeelgoods, kanske motsägelsefullt eftersom jag inte är någon större julfantast. Min förtjusning kan bero på att man mår bra när man läser en feelgood och att karaktärerna ofta, precis som jag, har blandade känslor inför julen. Att böckerna handlar om djur, bakverk och kärlek är så mycket mer upplyftande än de ångeststinna julromaner  jag läst tidigare. I fråga om julskildringar föredrar jag definitivt feelgood framför feelbad. I år började jag läsa redan i november som en motvikt till mörkret och Augustläsningen. Här kommer tre tips:

Kärlek, bakelser och en mops av Annie England Noblin
Jag förälskade mig i hjältinnan Brydie som efter en uppslitande skilsmässa hamnar som hundvakt i ett tjusigt hus i Memphis Tennessee.( ni vet där Elvis bodde). Den gamla damen som äger både hus och hund har fått en stroke och hamnat på vårdhem. Brydie som till yrket råkar vara bagare! får snart många nya bekantskaper och börjar experimentera med bakverk för hundar. Detta är en förtjusande feelgood med fina bikaraktärer och alldeles lagom julstämning. Utgiven på HarperCollins 2018, översatt av Helena Tusås.

Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul av Maria Ernestam
En svensk julfeelgood om Lisbeth som bor i ett hus på landet vid västkusten och jobbar som lärare. Om ni läst Lotta-böckerna av Merri Vik kommer ni att känna igen en av de tidiga scenerna i boken som alldeles tydligt är inspirerad av flickbokshjältinnan. Lisbeth är en underbar huvudperson som ställer till det för sig genom att antyda att hon under ungdomen varit med i alpina landslaget. Fart, fläkt och humor boken igenom, precis som i Lotta-böckerna. Utgiven på Louise Bäckelin Förlag 2018.

En vinter i Paris av Jenny Oliver
Jag hade kanske hoppats på mer Paris i denna brittiska Julfeelgood. Men strunt samma, hjältinnan Rachel som övergivit bagaryrket för läraryrket blir anmäld och antagen till en baktävling i Paris, en present som hon inte är helt bekväm med. Hon åker till Paris, får många nya vänner och hittar sin bakglädje igen. (Just det, sin bakglädje). Jag älskade alla mat och bakscener i boken, jag såg de fantastiska skapelserna för min inre syn och snålvattnet rann. Trots att boken i huvudsak utspelas i Paris är den väldigt brittisk. Utgiven på Printz publishing 2018, översatt av Ann Margret Forsström.