Söndagstankar om Babel

11.00 står jag i Svt:s foajé. Jag har redan frågat i receptionen om jag behöver skriva in mig (det behövde jag inte) och kändisspottat (Karin Hübinette). Jag är beredd nu.

11.10. En dörr öppnas och någon ropar: ”publik till babel hitåt” och jag är inte först. Jag är nästan sist. Av en vakt blir jag avprickad med ett tick på hans personräknare.

11.15 Jag stampar utanför studio 2. Om det heter studio. Jag ser Skavlans dekor och Bolibompa-draken. Jag känner att jag är mitt i smeten. En som är med där det händer.

11.18 Det börjar mullra. Det är de luttrade Svt-besökarna som börjar gå mot dörren, de som vet hur man gör för att hamna i de där scen-nära stolarna. I de stolar där inte jag alls hamnar. Jag är inte luttrad. Jag är ovan och dessutom respektfull mot andra människor. Jag knuffas inte. Jag sliter inte folk ur stolar. Men mitt bakhuvud kommer inte att synas, tänker jag med stänk av bitterhet.

11.20 Inspelningsledaren (? Jag är inte van vid tv-vokabulär) berättar allt hur vi ska göra och vara. Fantastisk människa. Och så kommer Jessica Gedin in. Ser ännu mer intagande ut live.

11.21 Jag grubblar över hur jag ändå ska kunna få min plats i solen. Inget bakhuvud, alltså. Porlande skratt? En–  ack så – liten hostattack?

11.22. Allting börjar.

11.23. Jag kommer på det.

Gäster den här gången var John Irving och Bodil Malmsten. Han kommer med sin bok I en människa och hon med sin Så gör jag: Konsten att skriva.

Intressant var också att vi fick se de bandade inslagen om Nikolai Grozni som skrivit romanen Wunderkind och om Minecraft, skriven av Daniel Goldberg och Linus Larsson

13.00 Jag lämnar Babel-studion. Jag kommer inte få några 15 minuter i strålkastarljuset. Men om ni ikväll hör en liten sekund-kort extra klapp efter applåderna, så vet ni vem det är…

Den fina studiobilden är tagen av Kristina på din bokdröm.

Söndagstankar om London

Enligt O far till London på stadsbesök och tipsar om såväl bok som film. Jag har inte varit i London sedan förra våren och längtar alltid. Ett litterärt statsbesök blir så här:

Tunnelseende av Keith Love. En tågnörd slår vad med en annan tågnörd om möjligheten att åka samtliga Londons tunnelbanelinjer på ett dygn. På spel står heder och ära men framförallt ett väntade bröllop. Som jag älskar den här boken! Om jag skulle bli tvingad att bara ha tio böcker kvar i hyllan så skulle denna vara en av dem. Den är liksom essensen av hela min London-kärlek!

E och The E before Christmas av Matthew Beaumont. Enastående roliga epistolary novels som utspelar sig på en reklambyrå i London och berättas i form av mejl.

Mina revolutioner av Hari Kunzru. En spännande roman på olika tidsplan om terrorism i 70-talets Storbritannien.

___

Bilden är från kanalen i Maida Vale.

 

Söndagstankar om bokmässan – efter

Det var jag som stängde mässan i år. Så här gick det:

Kvantitet: Det blev 22 seminarier och 2 böcker

Färg: Neonorange

Första och enda planerade bokenSom om jag frågat av Johanna Lindbäck

Första och enda spontanboken: Ypsilon av P C Jersild

Ursäkten: Jag är ledsen att jag hängde i Nordiska ministerrådets monter i torsdagskväll och låtsades vara från Oslo.

Platsen: Jag har en soffa med eluttag, vatten och wc i närheten dit ingen hittar.

Det jag inte köpte: En novellsamling av Kevin Barry. Min kompis Klara tog den sista.

Frågan: Ja! jag fick chansen att säga mitt finfina svar till en journalist i DN-soffan. Men han sket i det.

Nästa år, då ni!

Söndagstankar om bokmässan – före

Snart är det bokmässa. Den pågår på sätt och vis året om numera med sida på facebook och aktiviteter på webbplatsen. Men i gruppen bokbloggare på facebook surrar det förstås extra mycket veckorna före. Knappar, visitkort, vilka seminarier ska besökas och på vilka mingel ska träffarna ske.

Bokbloggaren Enligt O, tillika pristagare för Formas bokbloggspris, ger bokmässepepp där hon intervjuar olika personer om bokmässeplaner. En bokcirkel för alla har också kollat upp hur författare och andra tänker.

Det är min tolfte mässa. Jag citerar mig själv om min bokmässehistoria:

Första året: mässkatalogen i ett fast handgrepp och många många seminarier inringade. Jag var mycket duktig och gick på tunga föreläsningar. Å andra sidan drack jag enastående många drinkar i Heaven 23.

Jag bläddrar  i katalogen numera också, ja visst, men ringar ingenting. Skriver upp på en lapp vad som inte får missas men jag kommer att välja bort det ändå. För när jag är därnere i Göteborg träffar jag så många trevliga människor som säger: Jag ska gå och lyssna på den och det. Trevligt, svarar jag då. Det följer jag med på.

Min plan är också, som alltid, gå alla mässans gångar A B C metodiskt, titta i alla montrar. Håller aldrig. Bokmässans irrvägar är många och härliga. Man vet aldrig var man hamnar och får vara med om.  Jag hoppas också på mycket kaffe och muffins i montrarna. Och en pall att sjunka ner på. Och en och annan fin kasse.  Jag köper vilka böcker jag vill, det hör till. Mycket cash och bra skor. Det är min bästa packning.

Vi ses!