Bokcirkel om ”Här är vi” av Graham Swift

Alla utom en av oss tyckte väldigt mycket om boken, och hon som inte var så förtjust gillade språket och stilen vilket ju faktiskt ändå är ett gott betyg. Flera av oss har läst Mödrarnas söndag och vi enades om att den romanen nog är lite bättre. Böckerna påminner om varandra i sin uppbyggnad, är Swift en av de författare som skriver utefter samma skelett om och om igen kanske? Finns många författare som gör så bland annat nobelpristagaren Patrick Modiano och Jonas Hassen Khemiri för att nämna ett par, så inget negativt i det.

Handlingen då, en nybliven änka tänker tillbaka till den sommar för 50 år sedan, då hon lärde känna sin man. Båda arbetade i kabarén på Brightons pir där ett triangeldrama kom att utspela sig. Texten är sparsmakad och kort men mellan raderna gömmer mängder av outtalat. En av oss menade att detta komprimerade sätt att skriva förekommer inte sällan hos brittiska manliga författare, till exempel Julian Barnes. Här är vi skildras utifrån tre karaktärers olika perspektiv och vi enades om att vi gillade ”rundgången” i detta.

Några röster från morgonens diskussion:

Det var ett fint driv i boken, man ville verkligen veta vad som hänt

I min sommarutmaning ska jag läsa en bok om en trollkarl, vad glad jag blev när Ronnie hade just det yrket!

Det brittiska krigsbarnen som fick åka iväg ensamma, så illa det kunde gå. Fast här fick Ronnie underbara krigsföräldrar.

Om man nu skulle läsa om Här är vi nu skulle man utan tvekan upptäcka som blinkningar som man inte så vid första läsning.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2020, översatt av Hans-Jacob Nilsson

Samtal om Om uträkning av omfång 5 av Solvej Balle

Så har vi läst femte delen av om uträkning av omfång. Tara Selter är fortfarande fånge i den 18 november men åren börjar gå och nya insikter föds i de allt fler kollektiven av människor som är fast.

Maggan: Jag hade svårt att komma in i läsflow i denna del. Tyckte det var många upprepningar och stundtals alldeles för många intellektuella resonemang. Det tycks vara en viss typ av månniskor som fastnar i den ödesdigra novemberdagen. Eftersom jag parallelläste Pizzeria Roma tänkte jag flera gångar att Magnus aldrig skulle platsat i sällskapet. (Den som fattar, fattar).

Ann-Sofie: Haha, nej där skulle han inte trivas. Jag håller med dig om alla de där samtalen som pågår. Även om folk kommer från olika länder och sammanhang verkar de ändå så lika. Att vilja diskutera (in absurdum ibland) och liksom återföda världen som den borde vara. Till deras fördel ska sägas att just diskussionerna och möjligheterna att röra sig runt gör att det blir inget enkelspår eller diktatur. Samtidigt grubblar jag så mycket över vad det ska bära av.

Maggan: En person som berörde mig var Milas som upprepar att han saknar att ha en framtid. De kommer aldrig vidare hur de än försöker bygga upp världar att leva och verka i. Problem med att odla där det är ständig höst, läkarproblem och så föds det inga barn hur man än försöker.

Ann-Sofie: Så är det. Jag läser just en bok som handlar om hopp och framtidstro. Där är den nyfikna tanken om vad som finns mer, vad som händer sen en viktig drivkraft för att hålla undan missmodet. Här är det som om de bara kämpar och det skiter sig. Jag blev lite trött på denna femte del. Jag tänker på när vi läste del 1, 2 och 3 också tror jag när det plötsligt hände något oväntat och omvälvande som gjorde att man nästan inte stod ut att vänta på nästa del. Nu har jag nästan glömt bort.

Maggan: Jo, även jag känner att jag inte engagerar mig alls lika mycket som när vi läste de tidigare delarna. Men gillar verkligen de sista sidorna i boken, kommer en ny dimension där. Balle är väldigt bra på avslut hoppas att det håller i sig till den sista delen.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2025, översättning av Ninni Holmqvist.

Innan du hittade mig död av Jacqueline Bublitz

En annorlunda roman om ett mord, där den mördade kvinnan är bokens berättare. Ett lyckat grepp där berättelsen fokuserar på offret och de människor som berörs av dådet. 

På precis samma dag men oberoende av varandra, reser två kvinnor, Alice och Ruby, till New York för att försöka skapa sig en framtid.  Deras vägar korsas först senare när Ruby hittar Alice mördad i Riverside Park. Ruby drabbas hårt av händelsen, ingen känner igen Alice och hon förtvivlar över att den okända kvinnan kanske kommer att förbli okänd. Jag blir gripen av Alice berättelse och det fokus som läggs på det meningslösa våldet och ensamma och utsatta människor.

Beskrivs av förlaget som en litterär thriller och jag tycker det stämmer bra.
Utgiven 2025 på Modernista vars utgivning omfattar många översatta kriminalromaner som alltid är väldigt bra. Gillar du krim, kolla in Modernistas deckarkatalog. Innan du hittade mig död är översatt av Emilia Fjeld.

Bröllopsgästerna av Alison Espach

En fantastiskt bra roman! Jag älskar när humorn ligger som en subtil undertext och det är precis vad som sker här. Det handlar om Phoebe som efter ett par tunga år gett upp. Hon reser till ett tjusigt hotell med avsikten att ta livet av sig. När hon kommer dit upptäcker hon att hon är den enda gästen som inte tillhör det stora bröllopssällskap som invaderat och med sin blotta närvaro stör hennes planer. Allt tar en ny vändning då hon frispråkigt avslöjar sin agenda för bruden vars kontrollbehov är oändligt och som inte tänker tillåta något dödsfall under sin ”svindyra” bröllopsvecka.

Läsaren lär känna karaktärerna genom dialogerna, precis som hos Jane Austen. Lägg sedan till att dialogerna är lysande, framför allt den beskäftiga bruden och den sarkastiska blivande svägerskan utsagor är ytterst välfunna. Jag njöt medan jag lyssnade på Emma Peters inläsning. Peters träffar tonen i boken perfekt, både det mörka och det humoristiska. Bröllopsgästerna är en världssuccé och är även nominerad till Årets bok 2025. 

Utgiven på Forum 2025, översatt av Christina Mansicka.