Årets vinnare av Augustpriset i skönlitteratur och väl värd priset måste jag tillstå även om jag hade en helt annan favorit. Kungen av Nostratien handlar om en ofullbordad roman och flera författare, antar att man kan kalla den för meta.
Strax efter att den stora svenska författaren Göran Frid lämnat sitt bokmanus till förlaget drabbas han av en stroke. På förlaget är man bestörta men tacksamma för att Frid hann skriva klart sin roman. Tacksamheten blir dock kortvarig, när man börjar bearbeta texten upptäcks att det finns ett antal luckor som inte går att ignorera.
Förlaget kontaktar John Forsman, en ung aningen misslyckad författare för att täppa igen luckorna utan att det märks det vill säga i en stil som påminner om Frids. Han blir informerad om att hans namn inte kommer att stå på det färdiga verket, hans roll är endast som spökskrivare. Läsaren får följa Forsmans grannlaga arbete med texten varvat med hans uppväxt i Hökarängen där hans ensamstående mamma drev en frisersalong. Modern var också god vän med Ivar Lo Johansson som spelade en stor roll för barnet John Forsman.
Jo, jag gillade verkligen den här romanen, att befinna mig i John Forsmans huvud och lyssna till hans funderingar över lingvistik, Ivar Lo Johansson och det två kvinnorna i hans liv, hans mamma och flickvän. Liknar ingen annan roman, bara det gör den extra läsvärd. Vem som var min favorit till priset? Bygdedjuret av Sven Olov Karlsson förstås!
Kungen av Nostratien är utgiven på Wahlström & Widstrand 2024.
