Kan innehålla spår av Tommy Roos av Cecilia Klang

Åh Tommy! Jag är på din sida direkt.

Den här romanen har en klassisk utgångspunkt på det viset att part ett i relationen lever på och tycker att det tickar väl och går? Inte har man funderat så mycket på om man är lika kär som förr, men det är man väl. Part två har däremot tröttnat för länge sen, men ordnar ett möte hos parterapeuten för att få rätsida.

Och så släpper part två bomben: Jag vill skiljas, jag har träffat en annan. Sedan två år.

Jag blir så otroligt upprörd. Hur kan man göra så? Det är så illojalt, fegt och respektlöst att inte berätta långt tidigare för sin partner, och dessutom att droppa en sån livsomvälvande grej hos terapeuten!

Men det är ju en bok, lugnar jag nu mig själv, och greppet gör att jag tycker än mer om Tommy. Han kämpar på. Ner i gropen av chock och ilska till att börja med, med för mycket alkohol och utbrott. (Man önskar alla en sådan god kompis som Tommy har i barndomsvännen Chabbe, optimistisk och peppande.) Och nu hotas dessutom fabriken av nedläggning.

Vi är i småstaden, alla vet allt om alla. Tommy trivs här och det blir en bra kontrast där exfrun Martina inte bara har en inredningsbutik som plockar in omvärldens trender, utan också att den hon blivit kär i är en fransk fotograf. Tommy har sin bakgrund som rocksångare i ett band och till persongalleriet infogas också den internationellt berömda operasångerskan vars karriär gått i kras och hon tvingas återvända till barndomsstaden.

Jag läser verkligen med glädje den genommänskliga berättelsen om Tommy Roos. Han utvecklas under romanens gång, så klart, och får vidgade vyer och tankar. Och man önskar verkligen den mannen allt gott. Hur ska det gå?

Kan innehålla spår av Tommy Roos. Cecilia Klang. Utgiven av Bokförlaget Polaris 2022.

Löftet av Damon Galgut

Den sydafrikanske författaren Damon Galguts Bookerpris-belönade roman Löftet infriade med råge mina högt ställda förväntningar. Han är i Sverige denna vecka och jag hoppas få lyssna till honom på bokmässan i Göteborg. Löftet tar avstamp 1986 när de tre syskonen Swats, Amor, Anton och Astrid reser hem till familjens farm för att begrava sin mor. På dödsbädden avkrävde modern sin make ett löfte, familjens trogna svarta tjänare Salome skulle få sitt lilla sjabbiga hus med tillhörande markplätt som gåva. Fadern infriat inte löftet, något som Amor familjens yngsta dotter aldrig glömmer.

Romanen löper över 30 år och syskonen Swats liv går hand i hand med förändringarna i Sydafrika när apartheid avskaffas.  Det är en annorlunda roman med stillsam och lågmäld läsning, att Galgut är dramatiker anas, inte minst då han låter många scener utspelas vid begravningar på familjen Swats farm. Sydafrikas tragiska historia och familjens oförmåga att släppa sin identitet som vit välbeställd farmarfamilj är väldigt skickligt skildrat.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2022, översättning av Niclas Hval. 

Bokfrukost om När vargarna kom

Naturen – valet av höstens tema är tänkt som en kontrast till vårtemats Staden. Nu är ju naturen allt, inklusive stad och människa, men här kokar vi ner det till djur och växtlighet. Den första boken valde vi för att den smaskar på med allt naturen kan vara. Vargar och hjortar, vackra skogar och betesmark, utarmning och klimatkris.

I centrum står Inti Flynn som just nu är med sitt team i Skottland för att åter plantera in vargen i ekosystemet. Vargen är det rovdjur människan verkar frukta mest så konflikter mellan forskare och befolkning är otaliga. Med sig har Inti sin svårt traumatiserade tvillingsyster Aggie. I bakgrunden finns också en pappa som försvann och en mamma som arbetar med misshandlade kvinnor. Åsikterna under vår bokfrukost är i vanlig ordning mycket blandade. Så här låter vårt samtal:

Fina naturskildringar. Inte minst pappans relation till naturen är fint skildrad.
När jag inte läste drogs jag hela tiden tillbaka till storyn, tänkte på den.
Berättelsen blir osannolik och känns för påhittad. För många saker var så extrema, dragna till sin spets.
Den spretar för mycket Varför så många trådar? Det skulle räcka till flera böcker.
Vargarna och allt arbete med det var intressant, här skulle boken fördjupa sig ännu mer.
Vad hade Aggies trauma med saken att göra? Att dra paralleller till våldsamhet? Att människan är det värsta rovdjuret?
Slutet, ett bombastiskt crescendo, som ett fyrverkeri som löper amok.
Som underhållningslitteratur funkar den, man får några timmars bra läsning.

När vargarna kom. Charlotte McConaghy. Utgiven 2021, på svenska 2022 av Lavender Lit i översättning av Carina Jansson. Om författarens förra bok Den sista migrationen har jag skrivit om här.

Blodland av Kim Faber & Janni Pedersen 

Spänningsgenren har under senare år fått sig ett välbehövligt lyft, vilket innebär att den en gång så totalt dominerande polisromanen kommit mer i bakgrunden. Själv gillar jag  polisromaner, det råa, omysiga och ”feelbad”-känslan de ger även om det lite för ofta handlar om en manlig kommissarie med väldigt mycket outrett inom sig.  Jag är således ganska kräsen. I Blodland får jag dock mitt lystmäte, klassiskt mörk, samtida med driv, spänning och genuint danska miljöer.

Poliskommissarie Martin Juncker återvänder till arbetet efter en canceroperation, han är långt ifrån återställd men det enda som kan lindra dödsångesten är arbete. Hans kollega Signe Kristiansson är tillbaka på avdelningen efter att ha varit utlånad, hon har också demoner att tampas med, ett år tidigare blev hon våldtagen av en kollega men har varken anmält eller berättat om övergreppet. Nu är hon åter arbetskamrat med förövaren, när ett antal kvinnomord inträffar ställs saken på sin spets. 

Blodland är den tredje boken i Martin Juncker-serien, gick utmärkt att läsa fristående. Fin översättning av Svante Skoglund, utgiven på Modernista 2022.  

Ps: Gillar det inledande citatet av Winston Churchill ” Om du vandrar genom helvetet, fortsätt bara gå.” Kanske säger det mer om mig än om romanen.