Publicerat

Sommar sommar sommar

Nu går bloggen på sommarlov till augusti, och vi hänger på Instagram under tiden. Ann-Sofie ska solstolsläsa och ordna med tivoli för insekterna. Maggan ska hänga vid Mälaren och åka till Nora för att avnjuta Maria Langmiljöer på plats.

Med några boktips önskar vi trevlig sommar!

Ann-Sofie: Jag gillar ju 300-sidorsböcker men jag slår ett slag förr Lydia Sandgrens Samlade verk. Jag tyckte det var så jobbigt när den tog slut för maken till bra bok var länge sedan jag läste. Finns som pocket nu. En annan höjdare är Ord i djupaste blått där en bokhandel står i centrum. En YA-bok om Rachel som förlorat sin bror, och nu är åter i barndomsstaden. Det är inte lätt att klara ut allt trassel.

Nu är väl ingen av de där just särskilt somriga om det är vad du letar efter och mitt sista tips är kanske inte det heller. Elisabeth Åsbrink, Orden som formade Sverige. Boken består av sextio historiska nedslag, sextio texter om utvalda ord och uttryck som på olika sätt ger bilder av vad svenska värderingar och svenskhet kan vara. Så bra och intressant, perfekt för en dag på stranden om du frågar mig!

Maggan: Set Mattssons historiska kriminalromaner tror jag tyvärr många har missat. Utspelas i Malmö frän krigsslutet 1945 fram till senare delen av 50-talet. Kriminalfallen har verklighetsanknytning och läsaren får följa polisen Douglas Palm och hans fru Anna. En romanserie som fångar tidsandan på pricken. Samtliga romaner finns på Storytel. Conny Palmkvist är en annan författare som jag tycker förtjänar massor av läsare. Hans romaner är innerliga och mänskliga, handlar om de tilltufsade människorna som vi ofta inte lägger märke till. Även Palmkvists romaner finns på Storytel.


Om du liksom jag slukade Wahlströmsböcker, med de gröna och röda ryggarna som ung, kan jag tipsa om att mängder av dessa böcker finns att läsa på Storytel. Lotta-böcker, Tvillingdetektiverna, Maria och blå Prinsen, Annika-böckerna, Dante och Tvärsan och till och med de gamla Sprakfåleböckerna som våra mormödrar läste. In och botanisera, finns stor chans att du hittar just din favorit!

Publicerat

Naturen

David Thurfjells bok Granskogsfolk handlar om svenskars relation till naturen. Själva ordet granskogsfolk är avslutningen i en dikt av Harry Martinsson som säger att även om vi finner att vi är oss själva i stadsmiljön bär vi en längtan till naturen, vi är ett granskogsfolk.

Jag har just avslutat boken när jag i gummistövlar går längs kanten på granskogen (den bästa skogen, om du frågar mig). Det är ju så härligt. Vad är det man känner i naturen? I Sverige brukar vi kallas sekulariserade, men många människors beskriver sitt förhållande till naturen som något särskilt. Är det en existentiell djupupplevelse, kanske andlighet?

I de intervjuer Thurfjell presenterar handlar det snarare om konsumtion. Vi känner efter och riktar blicken inåt, det är sant. Men människorna förefaller mer konsumera naturen på samma sätt som andra upplevelser. Kultur, teater och natur. Man blir inte ett med naturen, är inte där för idka skogsvård eller bry sig om hur vattnet mår. Man vill uppleva och känna. Och samtidigt som vi vill att naturen ska påverka oss fjärmar vi oss från den, så tolkar jag Thurfjells undersökningar. Det blir aldrig någon samklang.

Men det i bakhuvudet är det intressant att läsa En ung naturälskares dagbok. Här är det Dara McAnulty vars blogg ligger till grund för den här naturboken (och som handlar om väldigt mycket annat också). Hans förhållande till naturen är så fint. Hör här:

”Varje dag utforskar vi alltmer av skogen på andra sidan vägen, delar upp nöjet i små portioner, lär känna den som en vän. Vi har hittat hemliga stigar bland nötskrikor och råkor.”

Men lika mycket är han arg över hur vi inte bryr oss om naturen. Här uppmanar han sina läsare att engagera sig i natur och klimat, att verkligen vara vän med naturen, inte konsumera den när det passar oss. Han njuter av naturen, men han är också arg för att vi människor inte gör det vi borde för planetens skull.

Boken sträcker sig över ett helt år och det är läsvärt och engagerande att höra om Daras naturliv över årstiderna och hur han också kämpar att förändra. Inspirerande! Man förstår att det rasslat hem en rad priser.

Och jag själv då? Ingen andlighet här. En gran är en gran är en gran. Men vi gillar varandra.

Publicerat

Årsboken av Sven Olov Karlsson – tolv noveller, en för varje månad

Språket är underbart, exakt, uttrycksfullt och krumeluriskt med total avsaknad av onödiga ord. Ömsint skildras människor som sällan tar plats i litteraturen. En subtil, mörk men vänlig humor kan skönjas mellan raderna. Jag berörs djupt av dessa tilltufsade existenser som faktiskt representerar de allra flesta av oss.

Som i all god novellkonst finns berättelsen mellan raderna, så mina försök till kortfattade introduktioner nedan är just ”mina. Du som läsare kan uppfatta något helt annat.

Januari: En äldre kvinna som förtvivlad gömmer sig under ett hyreshus, lyckas ta sig därifrån och upp på en buss som rattas av en vänlig chaufför. Karlsson kallar bussen för farkost.

Februari: Den av kommunen beslutade feministiska snöröjningen orsakar problem med en grind på en förskola, medan barnskötaren Iris läser icke politiskt korrekta sagor för barnen.

Mars: I ett kontorslandskap med journalister sitter en man som driver en suspekt sajt. Hans manbun, (hårknut), påminner mest om en slarvigt knuten soppåse.

April: Drottninggatan vid terrordådet. Kvinnor av helt olika sort räddar sig in på Lindex.

Maj: Sylvias föräldrar ska gifta sig på ett skräckbröllop. Sylvia har sin egen skräck, brodern Tage, som kör slut på precis alla vuxna i sin omgivning.

Juni: Son utan körkort kommer hem till Dalarna där hans far, bilfantasten, är döende. Med sig har sonen en ytterst praktisk och kompetent fästmö. Själv får jag alla mina fördomar om bilentusiaster bekräftade.

Juli: Novellen heter som boken, Årsboken.  En änka kämpar på med jordbruket efter att hennes man dött. I hennes ägo finns ett antal årsböcker vari hennes makes farfar skrivit in vädret och temperaturen varje dag under många år. Vemodet eller rent av missmodet härskar novellen igenom. Jag avskyr änkans snikna granne. 

Augusti: En skolflicka skriver uppsats om familjens sneda utedass. Läraren är i extas över den fantastiska texten, klasskamraterna är det inte. Dessutom råkar flickan av misstag få kontakt med en sekt.  

September: Stewarden Kevin sitter på Gatwick och är standby. Tre minuter innan han kan åka hem kallas han in för tjänstgöring. En novell om arbetsvillkoren för kabinpersonalen i flygbranschen. Sven Olov Karlsson kan skriva om precis allt och göra det till sitt.

Oktober: En far och hans son söker tillflykt i sin lantliga stuga. När strömmen går och paniken ligger på lur lyckas de få tag på ortens mest oförfärade odugling till hantverkare.

November: Att vara egenföretagare med deadline och drabbas av ett akut njurstensanfall är inte nådigt. Men egenföretagare är sega rackare.

December: Om att befinna sig i en jättematvaruaffär några dagar för julafton. Att tappa bilnycklar, bli kissnödig och få sin bil stulen. Även här kallar Karlsson bilarna för farkoster.

Gillar att Sven Olof kallar bussar och bilar för farkoster, hädanefter ska jag också göra det. ”Är farkost 113 fast i köerna?” ska jag fråga någon av mina väntande medpassagerare när vi som vanligt småhuttrande väntar på bussen som aldrig tycks komma.

Utgiven på Natur & Kultur 2019.

Publicerat

Lämna världen bakom dig av Rumaan Alam

Ett New York-par, Amanda och Clay, hyr ett lyxigt sommarhus på Long Island under en sommarvecka. Tillsammans med sina två tonåringar njuter de av husets faciliteter och har en fin första semesterdag. När de vaknar nästa morgon har ett irritationsmoment uppstått, varken TV, telefoner eller internet fungerar i det ensligt belägna huset. När mörkret fallit knackar det på dörren. På förstubron står ett äldre par som uppger sig vara husets ägare och att New York med omnejd drabbats av, vad de tror, ett omfattande elavbrott. Amanda och Clay har ingen aning om vad de ska tro, för de har ju de facto ”lämnat världen bakom sig” i och med att de under dagen helt befunnit sig i radioskugga. Talar husets ägare verkligen sanning? Kan de lita på varandra?

Romanen blev en stor succé i USA när den kom sommaren 2020 och jag förstår verkligen varför. Romanen försätter läsaren i ett tillstånd av ovisshet som vi alla mer eller mindre brottats med under pandemiåret. Det är befriande att läsa fiktion som trots känslan av domedag tycks skildra något som kan vara än värre än coronavirus. Det är lugnt, klaustrofobiskt och intensivt på samma gång. Ingen större dramatik, inte ens när den allvetande berättaren droppar skärvor av vad som händer i världen som romankaraktärerna lämnat bakom sig.

Albert Bonniers Förlag 2021, översättning av Christian Ekvall