Frukostintervjuer

Elin Olofsson har just debuterat med Då tänker jag på Sigrid, en roman som jag tyckte mycket om. Nu är jag förstås nyfiken på hennes frukostvanor.

Godmorgon Elin! Vad äter du till frukost?
Skamligt nog äter jag sällan frukost utan brukar bara ta två eller tre (eller fyra…) koppar svart kaffe, fast om det är helg och jag har handlat äter jag gärna tjock grekisk yoghurt med mandel och honung eller knäckebrödmacka med skivad tomat.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Om jag är mitt inne i en bra bok som jag somnat sent för tar jag gärna upp den igen på morgonen, annars scannar jag av nyhetsflödet via mobilen och datorn numera.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
En sådan som man känner att man kanske ändå måste försöka hitta lite halsont eller feber för, så att man kan vara hemma och sjuk och läsa färdigt. En gång ställde jag faktiskt in ett tidigt jobbmöte på det sättet (hoppas att det är preskriberat nu…), eftersom jag var mitt i Monika Fagerholms Glitterscenen, och fick för mig att jag skulle gå sönder själsligen om jag inte fick sitta kvar och läsa färdigt den.

Glömt och förlåtet! Vad läser du just nu?
Stål av Silvia Avallone (mycket bra så här långt), Albert Speer och sanningen av Gitta Sereny (läser alltid den, ett kapitel nu och då) samt en historieskrift om min hembygd Offerdal i Jämtland (där de för övrigt verkar ha levt helt utan kvinnor, åtminstone om man ser till vad och vilka som omnämns…).

Vad använder du som bokmärke?
Åh, min omgivning hävdar (anklagar mig för) att jag sysslar med omfattande och nedskräpande gemslöjd, det vill säga tar ett metallgem i närheten, böjer ut det och gör figurer – ofta gör jag det utan att tänka på det när jag läser, så de brukar bli till bokmärken, de där figurerna.

Gemfigurer är kreativt. Nå, en viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Just nu har jag färgsorterat bokhyllan i vardagsrummet. Det är snyggt men funkar urdåligt när jag ska försöka hitta en specifik bok. Till exempel letade jag mig förtvivlad efter Kerstin Ekmans Skraplotter häromdagen, eftersom jag hade för mig att den hade blå rygg, precis som Sista rompan, men den var grön! De böcker som befordrats till bokhyllan i sovrummet står huller om buller, beroende på vilken av dem jag läste senast.

Tack Elin för dina svar. Ha en fortsatt fin dag!

{ 0 comments }