Etikett: Fredrik Backman

Publicerat

Björnstad av Fredrik Backman

I den lilla svenska staden Björnstad, minskar arbetstillfällen och invånarantal stadigt, men kärleken till stadens hockeyklubb är orubblig. När vi kommer in i handlingen står juniorlaget inför att spela en av klubbens viktigaste matcher någonsin och drömmen om att Björnstad åter ska bli ett namn att räkna med inom sporten glöder i invånarnas hjärtan.

Med en sportklubb som utgångspunkt har Fredrik Backman skrivit en djupt allvarlig roman om tonåringar, familjerelationer och sociala strukturer i ett Sverige av idag. Den läsare som förväntar sig texten ska genomsyras av Backmans humoristiska underfundigheter kan bli aningen förskräckt. Björnstad gräver djupare än så och när texten lockar till skratt fastnar fnisset i halsen. Kvar från tidigare böcker finns dock värmen, den ömsinta tonen, kärleken till den ofullkomliga människan och Backmans alldeles egna språkdräkt. Det är en roman med många nyanser och vältecknade karaktärer. Jag tycker Björnstad är en utmärkt bok, men jag ska inte sticka under stol med att jag inte är någon hockeyfantast. Jag ler sarkastiskt när sportklubbens direktör eller sponsorer öser ur sig sportfloskler, men jag blir också varm i hjärtat av tonåringen Amats succé på isen. Jag blir rasande över den machokultur som hockeyn skapar och jag hyllar Backmans sätt att åskådliggöra tonårsflickors utsatthet i en ung manlig värld.

Persongalleriet är mångfacetterat, sympatiskt och ”på pricken”. Alla typer finns liksom med! Jag tänker att det utan problem skulle gå att flytta karaktärerna till ett helt annat sammanhang. De är så skickligt tecknade att de skulle kunna befolka en annan del och en helt annan sorts Sverige och ändå vara lika trovärdiga. Fast till syvende och sist är förstås Björnstad en roman för alla som älskar idrott!

Utgiven på Piratförlaget 2016.

Publicerat

En man som heter Ove

Jag träffade Ove i lördags. Okej, jag visste inte att det var Ove men jag förstår det nu när jag läst romanen om honom. Platsen var en Stor Elektronikfirma och framför mig stod han och ville ha en skrivare. En bra skrivare. Det förklarade han tydligt för den unge försäljaren. Du vet en sådär B-R-A skrivare. Jag är inte intresserad av skanner eller kopiator eller trådlöst eller vad det nu är du vill pracka på mig. En bra skrivare, bara! Har du inte en sån?

Mannen vände sig mot mig och himlade med ögonen som om vi hade en hemlig klubb ihop. Och jag bildade klubben omedelbart för jag har alltid sympati för äldre män som vill ha en B-R-A skrivare och inte nåt annat som världen vill pådyvla dem.

Ove i romanen är ju egentligen en riktig guldklimp. Även om han är ”konsekvent o-munter” har han egentligen ett alldeles för stort hjärta. Under de veckor som boken utspelar sig visar sig grannarna i kvarteret vara riktigt rara ärtor. Inte minst höggravida Pravaneh som har förmågan att se längre och förstå Ove. För omunterheten har sin botten sorgen efter hustrun Sonja, som dog för inte så länge sedan. Det är en lättläst bok, rappt skriven och med lite torr humor. Människorna i kvarteret är småtrevliga bekantskaper. I bitar får läsaren veta allt mer som förklarar hur det förhåller sig med Ove. Att ilska kan vara sorg. Att rigida uppfattningar om låt säga bilkörning på gården handlar om omsorg för grannar och rabatter. Att en B-R-A skrivare faktiskt borde finnas i varje välsorterad butik.

En man som heter Ove. Fredrik Backman. Utgiven av Forum 2012

________

I början av september hade boktipset en bokcirkel på sin webbplats där Fredrik Backman deltog. Det var han som myntade uttrycket konsekvent omunter. Det var jag som stal det.