Herr Arnes penningar

th[7]

Det är 1500-tal i Sverige och under den kallaste vinternatten i mannaminne rånmördas den förmögne prästen Herr Arne och därtill hela hans hushåll. För att dölja brottet anlägger mördarna en brand innan de flyr. Grannarna upptäcker dock elden i tid och hinner släcka. Bland de döda kropparna finner de pigan Elsalill vid liv, hon har undkommit banemännen som i sin hast inte upptäckt henne. Mördarnas spår i snön leder till en vak i den frusna Vänern och det antas att de under sin flykt gått under isen.

Fiskarmånglaren Torarin som har vägarna förbi gården förbarmar sig över den förtvivlade Elsalill och tar med henne till sin mors hus i Marstrand. Kölden är bitande även här, båtarna ligger fastfrusna i isen med sina besättningar som har ”dödtråkigt”. (Jag älskar att Selma redan omkring förra sekelskiftet använder ordet ”dödtråkigt” förvisso utan ett s efter död, men ändå.) Elsalills fasor är inte över, efter några dagar på den nya orten uppenbarar sig hennes mördade fostersysters vålnad med en varning om att Elsalill är i fara, att kanske mördarna inte gått under isen utan finns i Marstrand!

Selmas Lagerlöfs klassiska roman gavs ut 1903 och har ibland fått epitetet detektivroman. Inte helt fel, men enligt mig är det framförallt en skräckroman och en hejdundrandes skickligt utformad sådan! Inte ett onödigt ord, driv obehag och spänning! Vad hon kunde skriva Selma, så fick hon också Nobelpriset 1909 och blev som första kvinna invald i svenska akademin 1914.

Som sagt, underskatta aldrig en klassiker!

Herr Arnes Penningar av Selma Lagerlöf

th[7]Det är 1500-tal i Sverige och under den kallaste vinternatten i mannaminne rånmördas den förmögne prästen Herr Arne och därtill hela hans hushåll. För att dölja brottet anlägger mördarna en brand innan de flyr. Grannarna upptäcker dock elden i tid och hinner släcka. Bland de döda kropparna finner de pigan Elsalill vid liv, hon har undkommit banemännen som i sin hast inte upptäckt henne. Mördarnas spår i snön leder till en vak i den frusna Vänern och det antas att de under sin flykt gått under isen.

Fiskarmånglaren Torarin som har vägarna förbi gården förbarmar sig över den förtvivlade Elsalill och tar med henne till sin mors hus i Marstrand. Kölden är bitande även här, båtarna ligger fastfrusna i isen med sina besättningar som har ”dödtråkigt”. (Jag älskar att Selma redan omkring förra sekelskiftet använder ordet ”dödtråkigt” förvisso utan ett s efter död, men ändå.) Elsalills fasor är inte över, efter några dagar på den nya orten uppenbarar sig hennes mördade fostersysters vålnad med en varning om att Elsalill är i fara, att kanske mördarna inte gått under isen utan finns i Marstrand!

Selmas Lagerlöfs klassiska roman gavs ut 1903 och har ibland fått epitetet detektivroman. Inte helt fel, men enligt mig är det framförallt en skräckroman och en hejdundrandes skickligt utformad sådan! Inte ett onödigt ord, driv obehag och spänning! Vad hon kunde skriva Selma, så fick hon också Nobelpriset 1909 och blev som första kvinna invald i svenska akademin 1914. Men hon skulle utan tvekan, så här drygt 100 år senare, passa helt perfekt som medverkande författare på deckarfestivalen Crimetime Gotland som går av stapeln 17-20 augusti i Visby dvs. denna vecka. (Breakfast Bookclub är på plats, vi kanske ses?)

Som sagt, underskatta aldrig en klassiker!