Första gången jag hörde talas om Charles Bukowski var när en ung man (ungefär) sa:
Jag läser bara Charles Bukowski. Man behöver inget mer. Han har allt.
På ett sådant uttalande kan man reagera olika. Wow, vilken cool och karaktärsfast man. Eller stackare, du missar ju så mycket annat bra. Eller herregud, inskränkta människa! Jag reagerade med ett Charles Bukowski, vem är det? och blicken jag då möttes av var *harkel* skarp. Jag förstod att jag måste läsa, fick tag på Postverket och minns att jag tyckte den var hård och tuff, vilket passade mig väl på den tiden.
Nu är det dags för Charles Bukowski igen. Jacob Härnqvist har kommit ut med en spännande bok där han fotograferat Los Angeles, barer, hus, gator som på olika sätt hänger samman med Bukowski. Bilderna är skitsnygga och texterna är välskrivna och intressanta. Så jag tänker mig att jag läser ett par romaner tillsammans med den här fotoboken. Vem vet, jag kanske kommer att tycka att jag inte behöver något mer.