22/11 av Steohen King är en tjock bok och jag ska läsa mycket mer av den varan under 2017

Livet har snurrat fort de senaste åren och det har blivit  att jag prioriterat böcker ”under 400 sidor” för att beta av och komma vidare i min ”to be read-lista”. Kanske även jag försökt minska antalet olästa böcker i klädkammaren. Det sistnämnda har inte fungerat alls, (jag antar att ingen är förvånad över detta faktum), däremot har jag läst runt ett hundratal böcker varje år. Så här på  2017 år första  dag kan jag konstatera att jag läst 111 böcker. Då har jag inte räknat med omläsningar eller de Lotta-böcker som jag läst i en av mina bokcirklar.

Men nu ska jag prioritera annorlunda! Jag älskar ju tjocka böcker och jag gillar att uppslukas av en längre text, att läsa långsamt och eftertänksamt. Minst per månad har jag tänkt mig och nedanstående tre ska jag börja med:

Aldermans arvinge har värmt min bokhylla sedan bokmässan 2014, Kjell Westö är en fantastiskt författare som jag tänker läsa allt av och Manolitas tre bröllop utspelas i Madrid dit Breakfast Bookclub styr kosan början av maj.

9789100137977Jag tjuvstartade tegelstensläsningen i julhelgen och rev av Stephen Kings 22/11 1963 på drygt 800 sidor. En roman om en tidsresenär från 2011 som i början av 60-talet skapar sig ett liv i Texas för att hindra Lee Harvey Oswald att skjuta John Kennedy till döds den där ödesdigra novemberdagen i Dallas.  22/11 är kanske den bästa King-roman jag läst. Insiktsfullt målar King upp den värld som var USA för 50 år sedan och han får mig att tro på historien om tidsresan samtidigt som han skildrar Oswalds liv åren före morden. Jag var under läsningen fundersam till hur han skulle lyckas sammanfoga alla trådar till ett riktigt bra slut, men King gör naturligtvis det med den äran. Och – jag älskade slutet på kärlekshistorien mellan tidsresenären och kvinnan han mötte där på 60-talet, flera år innan han egentligen var född.

22/11 1963 är utgiven på Albert Bonniers förlag, översättare är Boo Cassel