Radhusdisco av Morgan Larsson

Breakfast Book Club har premiärcirklat på annan ort, Göteborg och Bokmässan. Vi träffades på Drivhuset som lånade ut lokal och stod för kaffet och vi fick besök av Morgan Larsson som skrivit Radhusdisco. Alla var rörande eniga om att det är en mycket varm och härlig barndomsskildring som alla kunde känna igen sig i oavsett generation. Dock är det också en härlig beskrivning över stämningar, trender och tendenser på 80-talet.
Bara all nostalgi kring movieboxar, radhusdiscon, hångel, hierarkier, tonårsfylla och bara känslan av att alltid gå runt med en oro i kroppen är ren njutning för oss 70-talister.

Morgan Larsson var med på träffen berättade hur han i princip skrev klart hela boken innan han vågade låta någon läsa, hur läskigt det är när mormor och mamma ska läsa ens hela barndomsskildring och beskrivningar av pubertet etc och också om hans kärlek till att skriva.

Ett finfint och nära morgonmöte. Fler bilder finns här till höger eller här.

Lägenhetsbyte ökar bokförsäljning

Det gäller att sticka ut för att nå läsare. Mystiska pseudonymer, fiktiva bloggkaraktärer och provokativa titlar är redan beprövade metoder. Nu körs en ny variant för att få igång snacket kring Helene Turstens senaste Irene Huss-bok Den som vakar i mörkret. I dagens Göteborgsposten kan man läsa annonser om hur en person med avsändare ”huss.gbg@gmail.com” vill få till ett lägenhetsbyte, gärna omgående. Kampanjen syns även runt om i Göteborg och så här säger ansvare Anders Westgårdh på Welcom, i ett pressmeddelande:

Läser man boken förstår man varför Irene Huss och flera närmast desperat vill byta bort sina bostäder som ligger på bottenvåningen.

Jag älskar när karaktärer blir tredimensionella, om så än bara i tanken. Kanske är det min kärlek till scenkultur och respekt för rollspelsscenen som gör att det kittlar lite extra av att fiktiva personer dyker upp både här och där nu för tiden. När man minst anar det dessutom.

Ps. Tack Alex för tipset! Ds.

Personligt med Kristina Ohlsson

Strax innan deckarförfattarinnan Kristina Ohlsson skulle fylla 30 bockade hon av sin livschecklista.
– Jag har ett jobb. Jag har skrivit en bok. Nu kan jag fylla år!
Och inte bara det. Hon har ett jobb som civil anställd på Säpo. Hon har nyligen jobbat i Bagdad fyra månader och hon är aktuell med sin andra bok Tusenskönor.

I onsdags bjöd Piratförlaget och Skugge&Co in till en personlig och intim middag med henne på Medelhavsmuseet. Inbjudna var bokbloggare, närmaste familjen och ett fåtal journalister. Mat från Halv grek plus turk och Jessica från Bokhora intervjuade.

Foto: Skugge&co
Foto: Skugge&co

Ett otroligt lyckat koncept. Istället för att mingla med tusen andra journalister och bokbloggare fick undertecknad författarinnan till bordet och möjlighet att ställa helt egna frågor under middagen. Hon berättade bland annat att hon tar tjänstledig ett par veckor varje år för att skriva och helst skriver på förmiddagarna.

– Den här myten om den halvalkoholiserade författaren stämmer inte på mig, berättar Kristina Ohlsson medans vi provsmakar på det noga utvalda rödvinet.
– Jag skriver nykter, helst på förmiddagarna och absolut inte efter elva på kvällen.
Anledning? Hon blir så adrenalinladdad av att skriva att hon måste varva ner efteråt.

Författarskapet vill hon behålla som en hobby. Tredje boken är redan klar och kommer förmodligen lanseras redan till påsk. Sen ska hon ta ett sabbatsår från skrivandet.
– Jag måste behålla det här som en hobby, säger hon. Annars har jag ingenting kvar. Jag kan ju knappast säga upp mig och jobba på Säpo på fritiden.

Det är något hon håller hårt fast vid. Skrivandet måste vara lustfyllt. Det är så mycket annat att oroa sig för i livet och skrivkramp vet hon inte vad det är.

Foto: Skugge&co
Foto: Skugge&co

Debuten Askungar kom förra året och nu är hon aktuell med uppföljaren Tusenskönor. Undertecknad har läst och gillade den andra boken mycket mer än den första. Här har personer och platser fallit på plats och Kristina Ohlsson har utvecklats som historieberättare. Jag ser varmt fram mot tredje boken.