En familjetragedi av Mattias Edvardsson

Karla lämnar sin missbrukande mor i norra Sverige för juridikstudier i Lund. Hon får arbete som städerska hos det välbärgade paret Rytter och hittar ett rum att hyra hos Bill och hans lilla dotter Sally. Hon får en Lundakompis och börjar spela fotboll.

Under ytan lurar dock ångest, Karlas mor tar det för självklart att dottern ska ta hand om henne och försöker med drastiska medel att få Karla att återvända hem. Städjobbet blir påfrestande när den från början vänlige Steven Ritter byter skepnad till kyligt hotfull när det uppdagas att Karla och hans fru brukar dricka te tillsammans. Regina Ritter är sängliggande,  matt och orkeslös i en odefinierbar sjukdom och konsumerar mängder av tabletter.

Bill kämpar med sin sorg efter sin unga hustrus död i cancer och sin oro att inte vara en tillräckligt bra far till Sally. Med en fil. kand. som inte ger några större möjligheter till arbete eller försörjning har han en usel ekonomi. När sönderslagen ruta medför en utgift som för honom blir ekonomisk katastrof förvandlas ångesten över att förlora vårdnaden av Sally till ren skär panik.

En familjetragedi är en väldigt Edvardssonsk roman, med flera berättare, feelbadkänsla och driv. Gillar att han denna gång så tydligt tar in socioekonomi i berättelsen, både Karla och Bill har växt upp och lever fortfarande under små förhållanden. Hjärtslitande skildring av ett faktum som är mångas verklighet i Sverige av idag och ett faktum är också att brott i princip alltid begås med anledning av pengar.

Det finns författare vars böcker jag alltid läser så fort de kommer ut med nytt. Under min barndom var det Merri Vik som skrev Lotta-böckerna, senare Håkan Nesser, Åsa Larsson och Maggie O´Farrell, nu har definitivt Mattias Edvardsson sällat sig till skaran. Det finns en nerv, känsla för samtiden och inte minst en underliggande humor som alltid får mig att le.  

Utgiven på Forum 2021.

Debutanten av Christina Erikson

Kriminalförfattaren Sandra Thulin begår självmord efter vad som sägs vara en svår depression. Hennes far vägrar dock att acceptera att någon annan dödsorsak än mord och lyckas till sist förmå polisen att återuppta förundersökningen. Fadern och änklingen har diametralt olika uppfattningar om Sandras mående under sin sista tid i livet och det står snart klart för polisen att båda männen bär på djupa aggressioner.

Som läsare får man gradvis bekanta sig med de båda männen. Bli varse att de båda två är kapabla till våld. Att deras avsky för varandra har växt till ett svart oförsonligt hat. Mellan männen står två små barn som de båda vill göra till bara sina. Bit för bit skalas lagren av och jag tänker att Debutanten är en pusseldeckare med en ständigt pågående fäktningsmatch mellan de två som stod den döda närmast. Ett ovanligt grepp som håller läsaren alert, själv sträckläser jag för det är så mycket jag måste får reda på. Som till exempel, hur dog Sandra egentligen? Olycka, mord, självmord? Är det fadern eller änklingen som tagit henne av daga eller är det någon helt annan?

I skuggorna gäckar den onde Forsete från de tidigare böckerna i serien. Kanske vi som läsare kommit svaret på gåtan vem hen egentligen är, lite närmare? Men det är omöjligt att veta, vi får helt enkelt läsa vidare när nästa bok kommer.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2021.

Frukostintervju med Jennie Lundgren & Ulrika Lundgren Lindmark

De golvade mig totalt med När isarna råmar den första boken i Bottenviken-serien, Nordic Noir när den är som bäst!
Vi måste förstås ta reda på vad de äter till frukost.

Copyright/fotograf: Anthony Tian

God morgon! Vad äter ni till frukost?
Jennie: Te och knäckebröd, varierande pålägg och många koppar kaffe.
Ulrika: Först dricker jag ett par koppar kaffe, sedan blir det fil och smörgås till frukost.

Dricker också massor med kaffe på morgonen. Vad läser ni helst till frukost?
Jennie: Morgontidningen på nätet.
Ulrika: Jag bläddrar gärna i en bok.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Jennie: En kriminalroman/spänningsroman, som är så spännande att den är svår att lägga ifrån sig på kvällen och som man längtar efter att fortsätta med på morgonen. 
Ulrika: De flesta romaner, fast jag föredrar psykologisk spänning före blodig action den tiden på dygnet.

Vad läser ni just nu?
Jennie: Försvararen av Anna Karolina.
Ulrika: Just nu läser jag Shuggie Bain, som jag fick redan i juni.

Utmärkta böcker båda två! Vad använder ni som bokmärke?
Jennie: Försöker komma ihåg sidnumret jag slutade på. Det går inte alltid så bra.
Ulrika: Oftast bokomslaget och hundöron, ibland ett kvitto eller ett riktigt bokmärke.

Hundöron är en klassiker. Vilket är bästa stället att läsa?
Jennie: I solstolen, eller i sängen på kvällen.
Ulrika: Det är utan tvekan gungstolen i mitt kök, nära kaffepannan.

En viktig boknördsfråga är förstås hur sorterar ni böckerna i hyllan?
Jennie: Författarvis och i storleksordning.
Ulrika: I huvudsak är det blandade kategorier i alfabetisk ordning. Fast jag har även en särskild hylla med osorterade, nötta favoriter, sådana böcker som jag ständigt återvänder till.

Vad skriver ni på just nu?
Ulrika och Jennie: Andra delen av Bottenvikenserien.

Längtar till att läsa mer av er båda, stort tack för intervjun!

Mannen med hibiskusshortsen av Signe Svensson

Den framgångsrika arkitekten Isabella är på kryssning med sin familj. Båten har just angjort Capri när hon lägger märke till mannen som sitter vid Faraglionis klippor, klädd i ett par shorts prydda med hibiskusblommor.  Isabellas äktenskap med viktigpettern och medelmåttan Niklas hade inte överlevt om hon inte kryddat med en och annan otrohet. Hon genskjuter mannen vid baren och inleder affären med självsäkerheten hos någon som brukar få det hon vill ha.

Ett bråddjup lurar under det lätta och eleganta språket. En skoningslös skildring av ett omaka äktenskap mejslas fram mot bakgrund av ett sommarskönt Capri. På få sidor ryms en fullödig kortroman med driv och fint skildrade karaktärer. Tänker att Mannen med hibiskusshortsen är en lysande bokcirkelbok, finns mycket mellan raderna att diskutera och tycka olika om. Jag gillar verkligen Isabella, jag tror dock inte att alla håller med mig. Hon som modern kvinna, kan både väcka förståelse eller antipati.

Signe Svensson kom hösten 2020 ut med spänningsromanen Övertaget som vi recenserat här. Hon inspirerades till att skriva Mannen med hibiskusshortsen efter att ha läst Tjechovs novell Damen med hunden. En novell jag aldrig läst. Det ska det bli ändring på nu. Jag har heller aldrig varit på Capri och hoppas kunna resa dit inom en snar framtid. Vill även jag sitta på klipphyllan vid Faraglioni gärna på ett badlakan prytt med hibiskusar.

Utgiven 2021