En instängd man av Per Hellgren

Vilken formidabel debut! En historisk kriminalroman som utspelas parallellt i två tidsplan och som även är en hyllning till Maj Sjövalls och Per Wahlöös romaner. Jag, som både gillar historisk krim och Sjövall & Wahlöö, får mitt lystmäte med råge! Det börjar ganska eftertänksamt men vänta säger jag bara, det kan bli action genom Stockholm även på 60-talet.

Sommaren 1958 är skoningslöst varm, inte minst för de poliser som jagar en mördare och tillika våldtäktsman på landsbygden i Västmanland. Vi stiftar bekantskap med poliserna Rydin, Kollander. Ljungdahl mfl. som arbetar hårt för att gripa gärningsmannen. De saknar de hjälpmedel polisen har idag, men deras hjärnor och jordnära utredningsskicklighet är det inget fel på, de hade dugt lika bra idag.  7 år senare under vårvintern 1965 anträffas en skjuten man i en lägenhet i Stockholm. Han kan omöjligt ha skjutit sig själv, eftersom fönster och dörrar nogsamt låsta inifrån.

Det är en annan landsbygd och ett annat Stockholm läsaren får stifta bekantskap med. I Västmanland lever ”landet” fortfarande även om befolkningen minskar. Stockholm är nedslitet med ambitionen att bygga bort fattigdomen och misären genom att riva Klarakvarteren. Befolkningen ska flytta ut i de nybyggda förorterna. Det är bara 58 år sedan, men med tekniken har så mycket i samhället förändrats, fast inte människan, hon är den samma. 

För fellow Sjöwall&Wahlöö-fantaster, ni har naturligtvis redan räknat ut att bokens titel är en travesti på Det slutna rummet, fast det finns en liten twist här. Kollander som en av poliserna heter, kan det vara något annat än en sammansättning av namnen Kollberg och Melander? Lägg också märke till journalisten som under ett amoröst möte med sin kvinna föreslår att de ska skriva en roman tillsammans och liksom i förbifarten nämner kanalbåten Diana. Finns mer att upptäcka och I just love it!

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2023

Lucy by the sea av Elizabeth Strout

Jag blir tillfreds och lycklig av att läsa Elizabeth Strout. Hennes romaner skildrar den vanliga lilla människan sådana som du och jag, våra livsberättelser från början till slut. En annan detalj som jag älskar är att hennes romaner fullkomligt ångar av livsvisdom och vänlighet även om karaktärerna är mer än kärva.

Hennes mest milda och vänliga karaktär är Lucy Barton som det finns fyra böcker om. Är ingen serie utan jag tror bara det blivit så. Jag rekommenderar dock att läsa böckerna om Lucy i ordning. I den sista Lucy by the sea kastas vi tillbaka till pandemins första vår, inte så länge sedan även om det känns så i alla fall för mig. William, (från Oh William), inser snabbt att det är mer än fara på färde med att stanna i New York och hyr ett hus i Maine. Han tar en aningen motsträvig Lucy med sig i bilen och kör norrut.

Lucy sörjer fortfarande sin make Davids död och isolationen och ovissheten om Covid 19 tär på henne, hon kan inte längre skriva. Hon finner dock en ny vän som hon promenerar med dagligen, Bob (från the Burgess boys), och så dyker flera av Strouts karaktärer upp igen även de som inte tidigare hört till Lucy Bartons universum.  Känns som att träffa gamla bekanta. Även Olive Kitteridge från boken som bär hennes namn, finns med på ett litet hörn. Kanske är boken om Olive som Strout fick Pulizerpriset för, henne allra bästa roman. Tycker också att Olive, igen som handlar om att blir gammal är ett litet mästerverk. Som sagt, Strout är en underbar författare så läs, läs,läs!

Strout ges ut på Forum i Sverige.

Fel tid, fel plats av Gillian McAllister

En klipsk och spännande roman om en tidsresa. Jen ser hjälplöst på när hennes 18-årige son knivskär en annan man till döds. Somnar förtvivlad och urlakad på kvällen för att vakna upp dagen före händelsen. För varje dag som går flyttas hon bakåt i tiden och hon inser så småningom att hon har möjlighet att förhindra mordet. Sträcklyssnade i helgen, var helt enkelt tvungen att veta hur det skulle sluta.

Tidsresor i böcker är vanskliga, kommer på rak arm bara på två där jag verkligen trott på historien, Stephen Kings 22/11 1963 om Kennedymordet och förstås Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger där en bibliotekarie åker fram och tillbaka i tiden. Fina romaner båda två. Och jag tror även på McAllisters tidsresa, tycker att Jen är en sympatisk huvudkaraktär som genom att leva om brottstycken av sitt liv ser händelser och människor i ett helt annat ljus. Tror det är i Jens betraktelser som bokens styrka och fascination ligger och som gör den till en bladvändare av rang.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2023, översättning av Katarina Jansson 

De rättrådiga av Tinna Lindberg

Det finns en speciell plats i mitt hjärta för politiska thrillers och här får jag mitt lystmäte. En snygg debut som utspelas på utrikesdepartementet i Stockholm. Diplomaten Linnea Bielke ska precis tillträda posten som ambassadör i Kongo-Kinshasa då hon plötsligt står inför fakta, jobbet är inte längre är hennes. Det enda svar hon får är att någon riktat allvarliga anklagelser mot henne, man delger henne inte vem eller vad. Linnea är ursinnig, hon börjar göra egna eftersökningar och hittar av en slump handlingar med trådar bakåt i tiden, till 1961 då den svenske generalsekreteraren Dag Hammarskjölds plan störtade under oklara omständigheter över det som är dagens Kongo. Linnea förstår att någon fruktat att hon som ambassadör inte skulle ha tvekat att dra fram de nya uppgifterna i ljuset. 

Det är det internationella politiska spelet som skildras, hur besvärande uppgifter sopas under mattan, hur mutade politiker låter sig köpas av skoningslösa profitörer. Egentligen är De rättrådiga en klassisk spänningsroman men placerad i en helt annan miljö och sammanhang än tex de vanliga polisromanerna. Väldigt uppfriskande att i stället läsa om utrikesdepartementet och politiskt rävspel både utomlands och i Sverige. Det är mångfasetterat, roligt och skickligt gjort. Gillade slutet och när jag bara några dagar efter avslutad läsning satt på jobbet och råkande få telefon från just UD, log jag i mjugg…  

Utgiven på Modernista 2023.