Allt förgäves av Walter Kempowski

Tyskland januari 1945. I byn Mitkau i Ostpreussen har befolkningen klarat sig förvånansvärt bra från kriget, man lever fortfarande i villfarelsen att Tyskland kan segra. Inte minst på herrgården Georgenhof har man levt i sin egen värld utan några större umbäranden. Nu börjar dock godset gästas av en lång rad med människor vars berättelser inte går att ignorera, familjen von Gobling och deras tjänstefolk blir sakta men säkert varse om att ryska armen rycker allt närmare.

Allt förgäves är en  fängslande och nyansrik roman om ett Tyskland på väg att falla sönder. Där det tyska folket är på väg att förstå att alla umbärande under kriget varit förgäves. Trots sitt tunga ämne är den förvånansvärt lättsam och så här ett par månader efter avslutad läsning lever denna fascinerande berättelse livligt kvar i mitt minne. Språket, de många karaktärerna, berättelserna de bär på och inte minst den bitande kylan denna sista krigsvinter.

Romanen gavs ut på originalspråk 2006 och det är kul att Albert Bonniers förlag ger inte bara ger ut purfärska romaner utan även letar i floran av äldre böcker. Som en gammal biblioteksslogan lyder; varje oläst bok är en ny bok.  

Albert Bonniers förlag 2022, översättning Rebecka Kärde utgiven 2006.

Frukostintervjun: Sara Blaedel

Häromkvällen firade vi Sara Blaedel och hennes nya bok om Louise Rick som just publicerats på svenska. Maggan har läst flera av Rick-deckarna och gillar skarpt. Ann-Sofie har läst trilogin om Ilka vars farsa lämnar efter sig en begravningsbyrå i USA och en lång rad hemligheter. Spännande läsning i intressant miljö!

Kvällsfester till trots, vi är ju alltid mest intresserade av morgonvanorna så vi frågar:

Hej Sara! Vad äter du till frukost?
Ah, morgenmad – te är viktigt, ett glas med god färskpressad juice och ett löskokt ägg. 

Vad läser du helst till frukost, tidning eller bok?
Tidning! 

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Jag älskar deckare, så för mig skulle en bra morgonbok vara en härlig deckare med ett bra mysterium. 

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag Nick Hornby ”Nobody Like You” Det är något helt annat än krim, men jag älskar hans böcker. Och så lyssnar jag på Emelie Schepps ”Nio liv”. Jag har verkligen blivit förtjust i ljudböcker, jag lyssnar när jag går promenader och kör bil.

Och så funderar vi över vad du använder du som bokmärke?
Oftast blir det en hopvikt postit lapp – eller något annat bra som finns nära till hands! 

Skriver på något nytt?
Just nu skriver jag på den kommande Louise Rick-boken! Den ges ut i Danmark senare i höst 🙂 

Den ser vi framemot! Vi gillar ju bokklubbar, är du med i någon?
Jag är inte med i någon bokklubb, men älskar bokklubbar! Jag tycker det är jättebra att få rekommenderade böcker som man inte nödvändigtvis själv skulle ha hittat.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Mina egna böcker är sorterade efter språk de givits ut på, andras böcker sorterar jag på namn. 

Tusen tack för intervjun och den trevliga sommarfesten!

Foto: Les Kaner

Bokfrukost om En eld

Vårens tema i frukostbokklubben är som bekant ”staden” eller kanske till och med ”storstaden”. Vi har varit i Stockholm, Tokyo, New York och Santiago (på sitt vis) . Maj-romanen En eld utspelar sig i den indiska staden Kolgata.

Romanen är skenbart enkel att läsa. Tre olika berättarperspektiv varvas och språket är konkret och tämligen okomplicerat. Stadens dofter och skitlukt, maten och drycken, folkmyllret och misären (för många) skildras realistiskt. Det är Jivan, som anklagas för ett terroristbrott, hennes förre lärare mister Sir som av en händelse får nya karriärmöjligheter, och Lovely, en ung utsatt person med skådespelardrömmar. Och berättelsen om dem är omskakande att läsa och vi blir både berörda och upprörda.

På bokfrukosten pratar vi om klasskildringen och orättvisorna. Om personernas drivkrafter. Lärare som drivs av girighet och skaffar sig nya värderingar för att få bättre liv. Korruption och politiskt spel som vardag. Fattiga människor som lockas till torgmöten med mat, och hur hunger och grupptryck får vissa att tappa allt. Om vägen till undergången. De nationalistiska tongångarna och vad maktbegär gör med människan.

Vi slås också av att värderingarna och dömandet får göras av läsaren. Författaren själv lägger bara fram berättelsen. Snyggt.

En eld. Megha Majumdar. Utgiven 2020. På svenska 2022 hos Tranan, i översättning av Niclas Hval. Jag undrar om jag inte gillar det här omslaget bättre.

Från A till Ö: L som i Lagt kort

Joan Didion är mig en kär författare. Inte så mycket skönlitterärt men i de Lästa böckernas förråd står Lagt kort från 70-talet. Jag läste den 2006 och skrev:

”K satte boken i händerna på mig och sa att ”den här boken ska vara väldigt bra”. Det var den! I huvudrollen står Maria.

Det uttalas Mar-eye-ah, så att det blir rätt från början.

Hon är skådespelerska men det står klart att det var ett tag sedan Carter, hennes man, gjorde de där två filmerna med henne. Hon är skadad och vingklippt. Ångesten finns på varje sida trots att boken är så sparsmakad i sitt berättarsätt. Vill man få ett exempel på isbergstekniskt berättarsätt ska man läsa denna bok. Visserligen talas och tänks det en hel del men det mesta är underförstått. Det ger en avskalad och mycket distanserad läsupplevelse.

Maria och Carter har ett barn tillsammans, Kate, som befinner sig på någon institution någonstans. Det är inte vad Maria vill, och saknaden finns där hela tiden.

’De ringde till mig”, sa Carter inifrån sovrummet i en ton som om han sagt det många gånger förut. ”De ringde till mig för att påpeka att oanmälda besök av föräldrarna bara kan försvåra barnets anpassning.’

’Anpassning till vad’. Maria stack in en nål i håret.

Med sina ”vänner” runt sig, med sprit, fester och filmer går Maria bara mot undergång. En undergång beskriven mellan raderna. Oerhört intressant och spännande att läsa.”

Didions berömda packlista är en ständig påminnelse om en minimalistisk packning (mitt smycke är förstås från Mind the book-Camilla) .

Uppdaterat: Precis när jag pubbade inlägget fick jag nyhetsbrev från Natur & Kultur som återutgiver två av Didions böcker. ROLIGT!