Etikett: Augustpriset

Publicerat

En inre angelägenhet av Kristian Fredén

En vackert skriven sorgesång för en mor som valde att ta sitt liv på ålderns höst.  Kristian Fredén är i mataffären när hans bror ringer, brodern har just öppnat ett brev från modern, ett självmordsbrev. Har Kristian också fått brev undrar han? Det visar sig att så är fallet. Bröderna ringer polisen som tar sig in i moderns lägenhet och hittar henne död i sängen. 

Under sorgearbetet börjar Fredén rannsaka moderns prominenta släkt vars patriark Nathan Söderblom var ärkebiskop, medlem av svenska akademin och inte minst mottagare av Nobels fredspris. Söderblom var moderns morfar och släktens oskrivna regler om hur hans geni skulle förvaltas var kanske en inspiration för vissa medan andra, som Fredéns mor fann arvet tungt.

Jag tyckte väldigt mycket om boken och det vackra vemodiga språket. Moderns självmordsbrev till sönerna presenteras i meningar mellan varje kapitel vilket ger läsaren närhet till sorgen. En inre angelägenhet är Augustprisnominerad i den skönlitterära klassen vilket är väldigt välförtjänt.

Utgiven på Ordfront 2025.

Publicerat

Den barmhärtige mördaren av Patrik Svensson

En enastående bok, ingen roman utan baserad på en verklig händelse som ägde rum i västra Skåne under den stränga krigsvintern 1942. Vid den här tiden var statarsystemet fortfarande en realitet, även om det sjöng på sista versen. Stalldrängen Elof Nilsson orkar inte mer, djupt deprimerad av den hårda liv han och familjen lever fattar han ett förtvivlat beslut tillsammans men hustrun Matilda. De ska ta sina egna liv och även de barn som ännu inte är vuxna. Det slutar i en tragedi där Elof tar livet av fyra familjemedlemmar, men sedan inte klara av att  fullfölja beslutet att ta sig själv av daga.

Det här är nutida arbetarlitteratur när den är som bäst! Svensson lyckas på ett mästerligt sätt skildra statarnas livegna situation som idag nästan är bortglömd. Fackföreningsrörelsen hade tidigare lyckats förhandla fram bättre villkor för fabriksarbetare men statarsystemet rådde de inte på. Godsägarna var alltför beroende av sin billiga arbetskraft. Väcker tankar om dagens svenska samhälle och den nyfattigdom som är en realitet.

Svenssons språk är underbart, hans gestaltning och formuleringskonst är formidabelt och en ren njutning att läsa. Att boken är nominerad till Augustpriset i fackboksklassen är en självklarhet. Svensson belönades med priset 2019 för Ålevangeliet en bok som tydligt lever i mitt minne. Jag har inte läst övriga nominerade men jag hoppas att Den barmhärtige mördaren belönas, det är den utan tvekan det mest drabbande som jag läst i år.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2025.

Publicerat

Augustpriset 2019 – Vilka kommer att belönas?

Maggan: Då har vi läst böckerna i ”vår” kategori Fackbok. Vi kan väl som vanligt konstatera att samtliga böcker är väldigt bra?

Ann-Sofie: Ja! Vilken räcka supertitlar! De borde stå på julläsningslistan i år för alla.

Maggan: Jag kan ofta vara ganska velig när det gäller att utse favoriter, men i år har jag helt och fullt fastnat för Ålevangeliet av Patrik Svensson. Jag blev otroligt berörd av denna bok som inte liknar någonting annat jag läst på mycket länge. Fast jag kommer inte att gråta om någon av de andra vinner. Anna-Karin Palms Lagerlöf-biografi är helt fantastisk inte minst med anledning av drivet i texten. Som att läsa en roman.

Ann-Sofie: Jag tror också att Ålevangeliet ligger i tiden dessutom. Men den jag hoppas och tycker borde kamma hem priset är Strindbergs lilla röda av Alexandra Borg & Nina Ulmaja, där designhistoria och typografi berättas och beskrivs med utgångspunkt från Röda rummet. Det här är verkligen en one of a kind-bok. Trots att den kanske upplevas som nördig så är den så allmän. Superbra! Säger som du; jag gråter inte om någon annan vinner. Alla är ju bra!

Maggan: När det gäller skönlitteratur har jag bara läst en enda, Testamente av Nina Wähä och det är en mer än fantastisk roman. Jag blev speciellt imponerad av hur hon presenterar karaktärerna som är många och borde vara svåra att hålla reda på. Men icke, jag visste i princip boken igenom vem som var vem! Bara detta borde ju vara värt ett Augustpris!

Ann-Sofie: Håller med! Tror att den vinner. Jag är också väldigt förtjust i Osebol av Marit Kapla. Den är som ett körverk av röster från en liten ort och en landsbygd under avveckling. Fantastisk! På barn- och ungdomssidan har jag inte läst någon av de nominerade men det är nog en tidsfråga. Har du?

Maggan: Nej inte än. Jag tycker väldigt mycket om Jenny Jägerfelds böcker ser framemot att läsa hennes Mitt storslagna liv, ligger näst på tur i min läshög.
Det är hemskt roligt att vara Augustambassadör eller hur?

Ann-Sofie: Ja, jag tror inte jag skulle läsa de här böckerna så fokuserat som vi gör nu. Vissa kanske jag inte ens skulle ha läst. Det gäller framför allt fackboksklassen och rannsakar jag mig är det inte mycket läst av tidigare års nomineringar.

I kväll får vi se hur det går!

Publicerat

Strindbergs lilla röda

Jag erkänner direkt: Jag har aldrig särskilt gillat berättelsen i Röda rummet, men läst många gånger ändå. Romanens nyskapande stil och originalitet är väl oomstridd och därför är den intressant att läsa och prata om. Med det sagt vill jag skriva om Strindbergs lilla röda, en av de sex böcker nominerade till årets Augustpris i fackboksklassen. Jag hoppas att den här boken får priset. Den är verkligen helt unik.

Det andra att erkänna är att jag inte alls läst ut Strindbergs lilla röda. För om man som jag tycker det är mycket intressant med typsnitt, papper och tryckning så vill man låta läsningen (och tittandet av bilder för tusan) ta tid.

I fackboken går författarna igenom Röda rummets bok- och designhistoria och placerar detta i ett sammanhang. Röda rummets grafiska utseende och förändringen av det genom alla utgivningar är ytterligare något som får romanen att bli helt outstanding. Strindberg var själv mycket (alltså MYCKET) involverad i utformningen av sina böcker. Jag har kommit så långt att jag just läst att ”Strindberg själv skrev helst på gul oskuren Lessebo Bikupa” och det är ett tydligt exempel på när jag stannar upp och funderar. Den här gången på vad jag själv helst skriver på, när jag skriver för hand. Jag är ganska petig när det gäller val av skrivböcker. Men gul oskuren Lessebo Bikupa är jag förstås inte ens i närheten av att trängta.

Så jag fortsätter och läser och bläddrar i denna guldgruva till bok. En av de mer intressanta fackböcker jag läst i hela mitt liv faktiskt. Så var det sagt.

Strindbergs lilla röda. Alexandra Borg och Nina Ulmaja. Utgiven 2019 av Atlantis Bokförlag.