Löftet av Damon Galgut

Den sydafrikanske författaren Damon Galguts Bookerpris-belönade roman Löftet infriade med råge mina högt ställda förväntningar. Han är i Sverige denna vecka och jag hoppas få lyssna till honom på bokmässan i Göteborg. Löftet tar avstamp 1986 när de tre syskonen Swats, Amor, Anton och Astrid reser hem till familjens farm för att begrava sin mor. På dödsbädden avkrävde modern sin make ett löfte, familjens trogna svarta tjänare Salome skulle få sitt lilla sjabbiga hus med tillhörande markplätt som gåva. Fadern infriat inte löftet, något som Amor familjens yngsta dotter aldrig glömmer.

Romanen löper över 30 år och syskonen Swats liv går hand i hand med förändringarna i Sydafrika när apartheid avskaffas.  Det är en annorlunda roman med stillsam och lågmäld läsning, att Galgut är dramatiker anas, inte minst då han låter många scener utspelas vid begravningar på familjen Swats farm. Sydafrikas tragiska historia och familjens oförmåga att släppa sin identitet som vit välbeställd farmarfamilj är väldigt skickligt skildrat.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2022, översättning av Niclas Hval. 

Arktisk sommar – nästan sant

Jag var lite bitter i juli och ansåg att romanen Arktisk sommar skulle vara en god benämning för årstiden. Sen kom augusti och då blev romanen något eget. Jag erkänner direkt att jag aldrig läst något av E M Forster – författaren som romanen handlar om. Men jag har av någon anledning alltid varit förtrogen med hans utgivning och kan ganska ledigt samtala om hans romaner. Huvudpersonen med det fina namnet Lucy Honeychurch i Ett rum med utsikt och som far till Italien, kan jag prata om men aldrig läst. Samhällsförändringen och klassfrågor bakom kärleksberättelsen i Howards End, kan jag prata om men aldrig läst.  Den kolonialismkritiska hållningen i En färd till Indien, ja, ni fattar.

Det är väldigt märkligt, kanske till och med en smula respektlöst eller slappt. För inte heller nu har jag läst Forster. Min idé var att passa på att parallell-läsa hans romaner med  Arktisk sommar men boken var i sig själv så uppslukande. Arktisk sommar – det var faktiskt namnet på den roman som Forster började skriva på i början av 1900-talet, men den blev aldrig klar. I stället skrev han Maurice (som i och för sig inte kom ut förrän efter hans död) och ännu lite senare kom En färd till Indien, vars tillkomst Galguts Arktisk sommar handlar om.

Damon Galgut följer Forsters biografiska linje väl och har sannerligen gjort sin research. Det kunde ha blivit ett för biografiskt förhållningssätt, men där hamnar Galgut inte. Han gestaltar såväl Forster som hans vänner och älskade på ett nära och inkännande vis. Jag tror någonstans att det därför jag lägger bort Forsters egna titlar och låter mig fångas så mycket i Galguts berättelse.

Men skam den som ger sig, Lucy Honeychurch, Margaret Schlegel och doktor Aziz. En dag ska vi ses.

Arktisk sommar. Damon Galgut. Utgiven 2014. På svenska av Wahlström & Widstrand 2015 i översättning av Rose-Marie Nielsen.