Den gröna milen av Stephen King 

Den gröna milen av Stephen King är en förträfflig roman, mörk, gripande och skrämmande. Mänsklig ondska ställs emot mänsklig godhet och nog är den mänskliga ondskan det absolut mest skrämmande man kan tänka sig även om en viss clown är ganska otäck han med. Tror det är Kings signum, godhet och humanism är alltid närvarande i hans böcker vilket har gjort honom till den älskade författare han är. 

Händelserna i romanen utspelas på 30-talet även om historien återges många år senare av den tidigare vaktchefen Paul Edgecomb. Han var chef på den fängelseavdelning där de dödsdömda förvarandes fram till sin avrättning. Den gröna milen var promenaden de dödsdömda gick från sina celler till rummet med ”gamla gnisten”, den elektriska stolen. 

Historien inleds med att två små flickor hittas bestialiskt mördade och när man i närheten påträffar en (jättelik) svart man antas det omedelbart att han är mördaren. Efter en allt annan en rättvis rättegång döms han för morden och placeras hos Paul och hans kolleger på gröna milen. Han är dock i all väsentlighet en helt annan personlighet än de vanliga fångarna och Paul börjar tvivla på att han verkligen är skyldig samt vem han egentligen är. 

Jag har inte sett filmatiseringen av boken, kanske för att jag avskyr fängelseskildringar och kanske är det därför jag läste boken först nu. Kunde inte längre bortse från att så många anser att den är en av Kingens bästa och jag håller med, det är verkligen en fantastisk roman. 

En kul grej är att Stephen King i efterordet till romanen berättar att Den gröna milen först publicerades i sex olika delar där en del i månaden släpptes som en slags följetongsroman. Solvej Balle och Denise Rudberg var alltså inte först, men det var å andra sidan inte Stephen King heller. Redan på 1850-talet var det vanligt att böcker gavs ut i flera oavslutade delar. Några av Charles Dickens romaner publicerades på detta sett och King skriver i efterordet hur han studerade och tog lärdom av hur Dickens introducerade läsaren till en ny del med små rekapitulationer om vad som hänt tidigare. 

Utgiven på Albert Bonniers förlag. Översättning av John-Henri Holmberg.

Holly av Stephen King

Holly Gibney, från Kings Mr. Mercedes-serie är tillbaka och hon har just begravt sin mor. Det är sommaren 2021 och världen både präglas och plågas av pandemin. Hollys mor som var både covidförnekare och vaccinmotståndare blev ett av sjukdomens offer. Holly känner sig betryckt och sorgsen och eftersom hon och hennes affärspartner i detektivbyrån, (även han sjuk i covid), inte har så många uppdrag beslutar Holly att ta ledigt. Ett telefonsamtal kommer dock i vägen, en desperat kvinna som ber om hjälp då hennes dotter Bonnie har försvunnit. Holly börjar tveksamt luska i fallet utan något större hopp men till sin bestörtning upptäcker hon att det finns ett antal personer som alla försvunnit på liknade sätt.  

Vi läsare vet mer än Holly eftersom King avslöjar vissa detaljer i början av boken, men vi är förstås inte säkra, vi undrar varför!!!!! och vi är alla mer eller mindre äcklade. Spännande och helläskigt är det. 

Holly är 600 sidor lång, King har ju rykte om sig att skriva för långa romaner och hans redaktör för att inte säga till på skarpen avseende detta.  Kanske har man just gjort det här, för även om Holly är en tegelsten så upplever jag  inte romanen för lång. Omfattar ju mycket annat än bara gåtan, Vänskap, poesi, skrivande och drömmen om att bli författare. Människans oundvikliga och plågsamma åldrande och så får alternativ fakta och antivaxxare sig några rejäla kängor. 

Har läst ett 15-tal böcker av King. Han lär ha gett ut ett 70-tal så det är inte så många. Har gillat allt men Holly tycker jag definitivt är en av de bästa jag läst. Tyckte väldigt mycket om den.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2023, översättning av John-Henri Holmberg

22/11 av Steohen King är en tjock bok och jag ska läsa mycket mer av den varan under 2017

Livet har snurrat fort de senaste åren och det har blivit  att jag prioriterat böcker ”under 400 sidor” för att beta av och komma vidare i min ”to be read-lista”. Kanske även jag försökt minska antalet olästa böcker i klädkammaren. Det sistnämnda har inte fungerat alls, (jag antar att ingen är förvånad över detta faktum), däremot har jag läst runt ett hundratal böcker varje år. Så här på  2017 år första  dag kan jag konstatera att jag läst 111 böcker. Då har jag inte räknat med omläsningar eller de Lotta-böcker som jag läst i en av mina bokcirklar.

Men nu ska jag prioritera annorlunda! Jag älskar ju tjocka böcker och jag gillar att uppslukas av en längre text, att läsa långsamt och eftertänksamt. Minst per månad har jag tänkt mig och nedanstående tre ska jag börja med:

Aldermans arvinge har värmt min bokhylla sedan bokmässan 2014, Kjell Westö är en fantastiskt författare som jag tänker läsa allt av och Manolitas tre bröllop utspelas i Madrid dit Breakfast Bookclub styr kosan början av maj.

9789100137977Jag tjuvstartade tegelstensläsningen i julhelgen och rev av Stephen Kings 22/11 1963 på drygt 800 sidor. En roman om en tidsresenär från 2011 som i början av 60-talet skapar sig ett liv i Texas för att hindra Lee Harvey Oswald att skjuta John Kennedy till döds den där ödesdigra novemberdagen i Dallas.  22/11 är kanske den bästa King-roman jag läst. Insiktsfullt målar King upp den värld som var USA för 50 år sedan och han får mig att tro på historien om tidsresan samtidigt som han skildrar Oswalds liv åren före morden. Jag var under läsningen fundersam till hur han skulle lyckas sammanfoga alla trådar till ett riktigt bra slut, men King gör naturligtvis det med den äran. Och – jag älskade slutet på kärlekshistorien mellan tidsresenären och kvinnan han mötte där på 60-talet, flera år innan han egentligen var född.

22/11 1963 är utgiven på Albert Bonniers förlag, översättare är Boo Cassel