Jag fick läsa inledningen till Stephan Mendel-Enks Meningen med jobbet och skrattade högt. Det ska jag berätta mer om snart.

{ 0 comments }

Kvällens diskussion: Vilket skulle vara värst:

  • Om en sjukdom eller motsvarande sprider sig i raketfart över jorden och vi vet att ena halvklotets befolkning redan är döda och det är bara är en tidsfråga innan vi dör. (Som Nevil Shute På stranden)
  • Om ett totalt haveri av el och teknik gör att allt rasar och enda chansen att klara sig är att ge sig iväg från stan och försöka försörja sig på egen gård. (Som ?)
  • Om en sjukdom hastigt dödar alla utom dig och du är ensam kvar på jorden.

Frågorna kommer efter att jag har läst En sekund i taget där 13-åriga Hedvig hamnar i scenario tre,  blir ensam kvar när alla hastigt insjuknar och dör i en mystisk feber. Mycket realism, sorg och spänning i denna första bok (av tre tror jag). Här hafsas inget snabbt igenom likt någon överlevnadsguide, utan läsaren får verkligen följa såväl strategier som den ångest en trettonåring får i en sån omöjlig situation. Jag får ångest  av att läsa. Scener som när hon går till skolan och tar sin namnlapp från bänken som bevis för att hon verkligen finns, det är så förfärligt!

Och bra.

En sekund i taget. Sofia Nordin. Utgiven av Rabén&Sjögren 2013.

{ 0 comments }

Enligt O har Japan som tema i bokgeografin och jag hänger med.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Japan eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Det var Johanna Lindbäck som inspirerade till läsning av Haruki Murakami för flera år sedan. Jag har fler olästa än lästa.
Vi kom över havet tar sin utgångspunkt i Japan där de japanska kvinnorna packar sina kappsäckar med kimonor, penslar och fotografier på männen i A-M-E-R-I-K-A som de gift sig med. Fantastisk bok.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Japan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Amélie  Nothomb har skrivit Underkastelsens sötma, en lättläst och riktigt rolig bok där huvudpersonen jobbar under ett år på ett stort företag i Japan. Inte bara chefen – den undersköna Fubuki – har rätt att köra med henne utan också chefens chef, chefens chefs chef och så vidare upp i hierarkin. Hon försöker vara ambitiös, men det gäller att inte kliva utanför givna ramar och ta för sig. Sådant straffar sig. De sista månaderna får Amélie sköta toalettrengöringen på avdelningen.

Den sista samurajen – Helen DeWitt. Ligger på min topp-fem-listan över Bästa Böcker. Romanen förväntar sig en intelligent läsare och förutsätter att läsaren är bekant med – och mer därtill, tror jag –  litteraturhistoria och akademiska världen. Kopplingen till Japan är att huvudpersonen Sibylla vill ge sin lille son L bra manliga förebilder  – hon hittar dem i Akiro Kurosawas De sju samurajerna.

L (läser textremsan): Jag heter Katusushiro Okamoto. Låt mig få följa dig
L: Jag heter Kambei Shimada. Jag är bara en ronin. Vad är en ronin?
Jag: En herrelös samuraj.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Japan, som du inte läst, men är nyfiken på.

En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa. Jag har fått den som tips av en säker källa.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Japan.
Lost i translation är en av mina bästa filmer. Jag har sett den otaliga gånger och tycker om precis allt om den. Sedan har jag också tittat och gillat Sandra Beijers Tokyo-berättelser!

{ 4 comments }

Fredag blev läsdag med tre avslutade böcker. Så skönt och semesterlikt att bara ligga i sängen och läsa bok efter bok. En av dem är Mademoiselle Oiseau. Den är tämligen stor, jag fick baxa upp den med hjälp av kuddar för att inte armarna skulle gå av.

29690064_O_1Fantastiskt vacker bok om den lika fantastiska Mademoiselle Oiseau som bor i en Paris-våning rakt ovanför Isabelle. Isabelle är en ung flicka som har det ganska tungt, men nu kommer sommaren och hon blir indragen i Mme Oiseaus liv och äventyr. Vad är sanning och fantasi? Allt blir möjligt. Längtan efter Paris slår snabbt klorna i mig när jag läser och jag vill sitta i parkerna, titta in i bagerierna och njuta av vackra hus . Bilderna är gjorda av Lovisa Burfitt och det är dem jag tycker allra bäst om.

 

 

Mademoiselle Oiseau. Andrea de La Barre de Nanteuil och Lovisa Burfitt. Utgiven av Rabén och Sjögren 2014.

- – - -

Bloggy nummer 43 i #blogg100

 

{ 0 comments }

Bokomatens fredagsenkät, varsågod

1. Hur mår du?
Är jag förkyld eller har jag pollenallergi? Snörvlar i alla fall.

2. Vad läser du just nu?
Jag har Läsdag idag. Det är och april månads försummade Lästimmar som kokas ihop till en heldag (och i morgon också faktiskt. Se även fråga 1) Jag var på barnboksfrukost i morse och lyssnade till Rose Lagercrantz. Hennes bok Sist jag var som lyckligast  som jag fick är just utläst.  Rekommenderas. Så då läser jag Herr Isakowitz skatt som handlar om en bilresa genom Europa för att hitta den judiska släktens rötter. Plus lite annat. Många påbörjade som ska avslutas.

3. Vad föredrar du, pocket eller inbundet?
Pocket för att de är lätta.

4. Vilken var den första bok du läste?
Intressant fråga! Jag minns inte just den första men boklistan innehåller Lotta på Bråkmakargatan, storasysters läseböcker med Li och Lo. Barn från främmande länder – en något kategorisk bilderbok från sin tid. Saltkråkan.

5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig…?
Jag jobbar mycket hemma och och avsätter tid för att läsa. En timme om dagen. Mitt på dagen. (Se fråga 2!) Det händer mycket sällan att jag läser innan jag ska sova därför att jag somnar som regel omedelbart när jag lägger mig ner. Öppna bok zzzzzzz

- – - -

Detta var minsann bloggy nummer 42 i #blogg100

 

{ 3 comments }

Från Monika Fagerholms programserie Havet,  till Mind the Book till mig. The Swimmer – en säregen short story som kan läsas på nätet. Nu kom filmen i special delivery från London. Burt Lancaster som simmaren Ned i blå badbyxor. Genom skogen kommer han springande för att dyka i vännernas pool. De blir förvånade och mycket glada. Det framgår att han varit borta ett tag men inte varför. Med sin blå blick tittar Ned ut över omgivningen och konstaterar att han kan skapa en väg hem via alla grannarnas pooler – swim across the county, pool by pool –  och han kallar sin väg Lucinda River efter sin fru.

En märklig intagande film. Helt surrealistiskt – vad händer egentligen? Läs nu novellen och berätta sen för mig. Är han egentligen död?

{ 1 comment }

isBoken ligger på köksbordet (plats, ljus). Jag föll i kärlek nästan på en gång. Jo, på en gång. Is, snö. Det är enkelt att få mig på fall då. Nu ligger den där – uppslagen – och lockar och pockar med sina bilder, sin vetenskaplighet och sitt suggestiva berättande. Jag går dit med jämna mellanrum och läser som belöning för väl utfört arbete men jag får svårt att koncentrera mig på det som står överst på To-Do-listan.

Jag vill sms:a boken och höra lite hur det är: heeej, och vad gör du? Och så få ett meningsfullt sms tillbaka: Jag har klättrat på de hala klipporna på Sjuöarna, den nordligaste ögruppen på hela Svalbard. 

Vid fem-tiden har jag stått vid köksbordet många gånger och jag får jobba hårt för att klara min deadline. Men jag är effektiv. Snart är jag klar.  Har det ändå tagit för lång tid? Ligger Boken kvar där ute? Vill den fortfarande att jag ska komma och läsa? Borde jag duscha först?

Så sitter jag där. Vild i håret och bläddrar sida för sida för sida. Det är spännande och vackert.  Jag vill aldrig sluta läsa och se. Expeditionen. Min kärlekshistoria blir  MIN kärlekshistoria. Och jag blir inte svartsjuk om den blir din.

Expeditionen. En kärlekshistoria. Bea Uusma. Utgiven av Norstedts 2013. Jag har den illustrerade utgåvan.

{ 1 comment }

Lyran ber att vi ska berätta om tre kulturella aktiviteter (definiera själva) ni gärna ägnar er åt! Lätt som en plätt.

1. Litteratur. Nästan onödigt att ta med kanske. Men det är den definitivt största kulturdelen i mitt liv. Läser, är med i bokcirklar, åker på bokmässan och bokresan, går på bokpresentationer och och allt annat som börjar på bok.

2. Film och tv-serier. Livet med tv-serier i dvd-boxar och numera Netflix har helt och hållet förändrat mitt sätt att titta. Två-tre (fyra, fem…) avsnitt av Lost (förr) How I met your mother, Orange is the new black eller House of cards är underbart. Jag har svårt att tänka mig att följa en serie på tv som kommer en gång i veckan. Jag glömmer bort helt enkelt.

Film tittar jag allra helst på en eftermiddagsbio. Men också i nedsläckt lägenhet.

3. Hus. Att titta på hus i städer tycker jag om. Länge och ganska detaljerat, eller mer svepande genom ett bussfönster.

 

{ 3 comments }

Ikväll är jag på stan för att se filmen Stockholm Stories som ”löst baserar sig på” novellsamlingen Det andra målet, eller hur man nu formulerat sig. Människor i Stockholm vars liv på olika sätt hänger ihop. Skriven av Jonas Karlsson som också är med i filmen. Jag tyckte om boken när jag läste den och tror filmen är bra.

{ 1 comment }

Det tar tid att läsa Psyksnack. Inte för att den är svårläst och att jag måste gå till ordlistan ideligen. Nej, det är det att jag måste grubbla, leta i andra böcker och gamla anteckningar från psykologiutbildningen jag gick på 90-talet. Psyksnack presenterar 22 myter om hur saker och ting påverkar oss och hur självhjälpsböcker inte alltid är särskilt hjälpsamma.

Myt 1. Roten till alla dina problem är dålig självkänsla. Okej, inte alla men nog är en god självkänsla något viktigt, svarar jag redan vid rubriken till första kapitlet och hötter med min Marta Cullberg Weston-bok. .

Men sedan för Stephen Briers ett stringent resonemang som är verkligen intressant. Han pekar på begreppet självaktning och sambandet mellan att göra bra och uppskatta/känna aktning för sig själv är mer relevant.

Men att förvänta sig att folk ska vara nöjda med sig själva utan att behöva anstränga sig, på det sätt som psyksnackets självkänslodoktrin hävdar, är som att ge någon en medalj innan personen ens har sprungit loppet. Det är meningslöst.

Intressant, stundtals provocerande och med en vetenskaplig hållning. Det här blir en bra och tankestimulerande läsning.

- – - – -

Det här är bloggy 37 i #blogg100

{ 0 comments }