Publicerat av Ann-Sofie Lindholm

Nu tar vi sommarlov

Bokklubben har haft säsongsavslutning. Nu tar vi sommarlov ett tag här på bloggen också. Vi gör lite tekniskt underhåll, som att få bukt med de där avstavningarna som inte finns! På instagram är det dock full fart mest hela tiden.

Kanske skickar vi ett vykort emellanåt sådär som man gör om sommaren. Vi ska ju åka än hit, än dit. Titta på himlen. Och läsa böcker. Till exempel ska Maggan läsa:

Julia och Jack av Anna Lönnqvist ska bli jättespännande att läsa. Handlar om kärlek och eftersom jag tyckt väldigt mycket om hennes tidigare romaner så ser jag framemot den här.

Abide with me av Elizabeth Strout, en ny favoritförfattare vars samlade produktion jag håller på att läsa mig igenom.

Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan, fått tips om denna annorlunda kärleksroman från flera håll, handlar om ett par som träffas i New York, hon är från Israel, han från Palestina.

Och jag ska, förutom Maggans tips, läsa de här tror jag:

Sorgedagbok av Roland Barthes som är just vad titeln säger. En dagbok som Barthes skrev månaderna efter sin mors död.

Life in the garden av Penelope Lively, jag brukar försöka läsa en trädgårdsbok då och då medan jag tittar på min egen skogstomt.

Orgien og andre fortellinger av Nina Lykke, jag tycker mycket om Nej och åter nej som vi senast läste i klubben och det här är Lykkes debut, en novellsamling.

Plåtmannen av Sarah Winman. Jag läste hennes När gud var en kanin för några år sedan, så otroligt jädrans bra bok! Så jag har höga förväntningar.

Vad ska ni läsa?

Ha nu en skön sommar!

 

Publicerat av Ann-Sofie Lindholm

Nej och åter nej, bokfrukost med Nina Lykke

Så var det dags för säsongsavslutning för bokfrukostarna. Våren har varit nordisk med Binas historia och Blå (Maja Lunde), Sällskapet (Christina Hesselholdt), Nödåret (Ali Ollikainen) , Ärr (Audur Ava Ólafsdóttir) och fin avslutning med Nej och åter nej tillsammans med Nina Lykke.

”Jag ville skriva en existentiell roman om livet”, säger Nina och blev nästan förvånad över att alla ser romanen som en satir över medelklassen. ”Det var inte min plan.” Romanen är ett triangeldrama med det gifta paret Ingrid och Jan och kollegan Hanne. Ingrid har ett evigt katastroftänkande. Tänk om? är inledningsorden till hennes eviga orostankar. Men när bomben faller och Jan menar att han måste få utforska sina känslor till Hanne blir hon snarare lugn och kontrollerad. Hanne är i den åldern där det är hög hög tid att skaffa barn. Och då behöver man en pappa. ”35-åriga kvinnor faller för gråhåriga män med skägg därför att de ser ut som pappor”, gissar Nina. Vad de inte tänker på är att de på köpet får exet, tonåringarna och hunden.

Vad vi resonerade om:

 Skrattade hjärtligt, men satte skrattet i halsen.
Jobbig men välskriven.
Rolig men så sorglig
Lite seg i början, väntade på hennes urladdning
Läste den med ett skrik
Läser med kniven i hjärtat
Känner igen mig själv, på gott och på ont
En satir över nutidsmänniskan
Herregud vad bittra alla var, den ständiga jakten på något bättre
Lysande inläsning av Alexandra Rapaport
Vill skrika åt Jan och tyckte Hanne fick vad hon var värd
Kompisarna fick en kick och mådde bättre av att gräla inför publik. Hur publiken kände sig sket dom i.
Hanne var bokens mest tragiska person.

Och hur vi såg ut

Publicerat av Margaretha Weimar

Husdjuret av Camilla Grebe

I en gudsförgäten håla i Sörmland bor 15-årige Jake, (döpt efter skådespelaren Jake Gyllenhaal), tillsammans med sin far och syster. Modern har nyligen avlidit i cancer. Han är en udda fågel, mobbad, sorgsen och med en hemlighet som han till varje pris vill dölja. En decemberkväll ställs tillvaron på sin spets, Jake möter en flyende kvinna i skogen, en kvinna med begynnande demens. Hon håller samman trådarna i sitt liv genom att föra dagbok, en bok som Jake råkar få med sig hem. Kvinnan är polis och i dagboken finns delar av lösningen till ett uppmärksammat mord. Men Jake kan inte berätta för då skulle han avslöja allt om sig själv.

Grebe bjuder på skräckinspirerad Nordic Noir med mörk och tät intrig som överraskar läsaren ända fram till sista sidan. Belönades välförtjänt av deckarakademins pris för bästa kriminalroman 2017 och är i år nominerad till Årets bok 2018. Husdjuret är en värdig vinnare av priset om så blir fallet. Är utan tvekan en av 2010-talets bästa nordiska kriminalromaner.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2017.

Publicerat av Margaretha Weimar

Mischling av Affinity Konar

Polen 1944, tvillingarna Stasha och Pearl deporteras till Auschwitz och placeras i Mengeles zoo, där den sedermera ökände läkaren Josef Mengele utförde experiment på tvillingar. De båda trettonåriga flickorna berättar båda omlott från denna grymhetens avkrok där empatin fångarna emellan trots allt inte var helt utraderad.

På ett underskönt poetiskt språk skildrar Konar det fasansfulla och omänskliga både i lägret och under vandringen efter befrielsen. Poesins lätthet gör att läsaren uthärdar tillsammans med tvillingarna.  Mischling är en makalös roman om ondska, grymhet men också godhet och styrka. En fantastisk läsupplevelse som helt enkelt inte låter sig beskrivas i ett i sammanhanget helt obetydligt blogginlägg. Slutet är lika oväntat som trösterikt. I en intervju i bokens efterord berättar Affinity Konar att hon känt att språket måste vara hennes inkörsport i att skriva om ett ämne som detta i skönlitterär form.

Det var ett ansikte som aldrig tillåtits något besök i tonåren, utan hade hoppat direkt till vuxen man och sedan till gammal man. Huden var ung fast urgammal; ögonen var så nya som ögon någonsin kan vara, men de hade sett alltför mycket.

Mischling är nominerad till Året bok 2018 och om jag får bestämma årets självklara vinnare, trots konkurrens från Kjell Westös Den svavelgula himlen.

Den fantastiska översättningen är gjord av Cecilia Berglund Barklem. Utgiven på Polaris 2017.