Världens yttersta platser – Judiska spår av Peter Handberg

Peter Handberg reser genom östra Europa på jakt efter det efter det judiska, det som finns kvar efter nazisternas utplåning. På ett vackert återhållsamt språk återger han ögonvittnesskildringar som berättas för honom av de gamla han möter, av de som upplevde andra världskriget, som såg och upplevde.

Upplevelser införlivade i deras personlighet sedan unga år. De har levt ett långt liv efter kriget och till slut till fullo förstått innebörden av sina upplevelser.  Jag tänker på nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj Kriget har inget kvinnligt ansikte en bok som låter kvinnliga överlevaren från östfronten berätta många år senare. Starkast är ofta de skildringar som berättas många år senare.

Hur många gånger har inte historien upprepat sig sedan dess runt om i världen? Parallellerna med vår samtid är smärtsamma och många. Nazisterna var inte ensamma, de antisemitiska befolkningarna gjorde sitt till, rasismen segrade när judarna drevs på flykt mot döden.

Boken gör mig ledsen och bedrövad och jag orkade inte riktigt läsa allt, det gjorde för ont. Nog säger det en del om styrkan i framställningen. Som Peter Handberg skriver i sista kapitlet:

Ibland fick jag för mig att alltsammans bara var ett påhitt. Att en person med sjuk fantasi diktat ihop de här historierna”

Världens yttersta platser är Augustnominerad i faktakategorin. Ett pris skulle vara välförtjänt, en mer än värdig vinnare.

Utgiven på Bokförlaget Faethon 2019.

Bin och människor av Lotte Möller

”Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker.”

Egentligen säger ingressen allt om denna underbara bok. Rappt och journalistiskt skriven med ett humoristiskt anslag och en oändlig kunskap om bin. Och så vacker den är, med sitt honungsfärgade omslag och bikupor i relief. Nominerad i  Augustpriset 2019, (fakta) och en värdig vinnare om så skulle bli fallet.

Jag har lärt mig mängder av fakta om bin som jag aldrig ens funderat över. Som att honung har olika doft, färg, konsistens och smak beroende på från vilken blomma biet tagit nektar samt att det finns såväl honungsprovningar som honungsavsmakare. Kan eventuellt skylla på att jag aldrig varit någon honungsfantast vilket förmodligen är tur, hade annars dånat av honungssug under läsningen.
Jag vet nu också att man kan känna igen bidrottningen på hennes långa rumpa och att bina flyger ut för att bajsa en gång om året och att bibajs är utomordentligt svårt att få bort från trädgårdsmöblerna eller vart det nu lyckats hamna. Nästa gång jag måste mingla eller går på fest ska jag leda in samtalet på bin och briljera med mina kunskaper. (Alltid retar det någon).

Bokens lågmälda humor får mig ofta att skratta högt. Roligast är nog när Lotte Möller egna bin ger sig av för att svärma och landar i områdets stingsligaste grannes päronträd och Lotte påstår att det inte alls är hennes bin utan Lennarts. ( Lennart var en annan granne som också höll sig med bin). Lennart var inte hemma vid päronträdincidenten och kom inte hem förrän bina återvänt till kupan och saken var ur världen.

Allvaret finns dock med, i kapitlet om bikriget på den danska ön Laesö betraktar Möller bin och framförallt människor ur ett intelligent och samtida perspektiv. Händelserna på Laesö blir ett världen i miniatyr.

Jo, jag är begeistrad i Bin och människor och jag vet redan vem som ska få ett exemplar i julklapp. En utmärkt presentbok till de allra flesta inte minst de som läst och tyckt om Maja Lundes roman Binas historia som Möller också nämner i boken. Varför inte ge bort båda två?

Utgiven på Norstedts 2019.

Nominering till Augustpriset 2019

Så har de 18 titlarna som nominerats till årets Augustpris presenterats. Lika spännande som vanligt. Några väntade och några överraskningar, men glada sådana. I år är vi ambassadörer för fackbokspriset och här får vi verkligen 6 intressanta böcker att läsa:

Strindbergs lilla röda. Boken om boken och typerna, Alexandra Borg & Nina Ulmaja, Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris, Ingrid Carlberg, Världens yttersta platser. Judiska spår, Peter Handberg, Bin och människor. Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker, Lotte Möller, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, Anna-Karin Palm, Ålevangeliet. Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk, Patrik Svensson.

2621 sidor spännande läsning har vi framför oss! I alla fall Ann-Sofie. Maggan har redan läst och golvats av Ålevangeliet.

Den skönlitterära klassen: Barnet. En sonettkrans, Olivia Bergdahl, Väderfenomen,Anna Fock, Odenplan, Daniel Gustafsson, Osebol, Marit Kapla, W, Steve Sem-Sandberg, Testamente, Nina Wähä.

Här har vi hunnit läsa två sedan tidigare. Fantastiska Testamente och dito Osebol. Om Osebol skriver Ann-Sofie:

Osebol av Marit Kapla. Här har författaren samlat röster från nästan hela Osebol och det blir en så mångfacetterad bild av en liten avfolkad bygd och att vara människa. Jag lyssnade då och då på en inläsning av författaren själv och det gav ännu en dimension till en fascinerande bok.”

I det rika utbudet av barn- och ungdomsböcker har juryn valt: Sen kom vintern, Per Gustavsson, Mitt storslagna liv, Jenny Jägerfeld, Vänta på vind, Oskar Kroon, Tiger, Tiger, Tiger, Åsa Lind & Joanna Hellgren, Jordgubbsbarnen, Sara Olausson, Dyksommar, Sara Stridsberg & Sara Lundberg och vi ser fram emot att läsa dem alla.


Ålevangeliet av Patrik Svensson

Oändligt mångbottnad bok om hur ålen i alla tider gäckat människan och hur den än i dag är ett olöst mysterium. Vetenskap, historia och Patrik Svenssons egen barndom bildar fond till den vackra och omsorgsfullt formulerade texten. Bara efter någon sida var jag totalt uppslukad och i en vecka eller två var jag besatt av ålar. I skrivande stund har jag lugnat mig lite men faktum kvarstår att ålen, som jag knappt ägnat en tanke åt förut, är för mig ett mytiskt djur.

För inte visste jag att det fanns något som kallas ålfrågan, eftersom vetenskapen trots idoga försök misslyckats med att få fram väsentlig fakta om ålen. Man vet (?) att ålen föds och dör i Sargassohavet men ingen har någonsin sett en ål på denna plats. Många har försökt lösa ålens gåta, bla. psykoanalysens fader Sigmund Freud. Jodå, men den gode Sigmund nådde inte fram utan fick ägna sig åt psykoanalys och penisavund i stället. Det spekuleras i boken om ålen kanske varit en inspirationskälla till avundsteorin? Andra som studerat ålar är den danske vetenskapsmannen Johannes Schmidt vars forskning, lustigt nog, möjliggjordes av Carlsbergs bryggerier i Köpenhamn.

Som pojke fiskade Patrik Svensson ål tillsammans med sin far. Hans barndomsminnen och hans fina skildring av fadern genomsyrar boken jämsides med faktaavsnitt. Så här ett par veckor efter avslutad läsning är jag fortfarande förundrad över Ålevangeliet. Jag häpnar över hur lekande lätt den mångfacetterade texten flyter och hur jag som läsare smälter in i boken och upplever  barndomsminnena, vetenskapen, ålen, dronten och sjöelefanten.  Det två sistnämnda är sedan länge utrotade av människan vilket kanske också ålen, efter 40 miljoner år i haven, kommer att bli.

En Augustnominering för Ålevangeliet borde vara oundviklig.
(Extra kul är förstås att Breakfast Book Club är ambassadörer för just faktakategorin i år).

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2019. I skrivande stund såld till 33 länder.