Från A till Ö – hälsningar från lästa böckers förråd

Ibland, men inte så ofta längre, tänker jag tanken: Så många böcker – så lite tid, och så känner jag lite stress över att jag inte hinner läsa 10 böcker i veckan. Men om man vänder på det och tänker på alla de böcker som jag HAR läst, vilken bokhög jag skulle kunna bygga!

Böckerna har bokförts (haha) här hos Breakfast Book Club sedan 2011 och före det skrev jag på OOOFbok i sju år. Ska vi inte ta en titt på några riktigt bra (och kanske några halvkassa) böcker från förråden? Vi kör A-Ö under hösten, eller hur!

A blir Alexandra Coelho Anhndoril och Birgitta och Katarina som jag läste 2006. Så här säger jag:

Birgitta Birgersdotter, de flesta känner till henne. Lagmansdottern och godsägarinnan som får fantastiska uppenbarelser både om hur världen bör styras och om hur människans relation till gud ska se ut. Birgitta som så småningom blir Heliga Birgitta. Åtta barn får hon tillsammans med maken Ulf. Dottern Katarina är nummer sex i skaran. Katarina vill vara hos mamma, för mamma, men Birgitta har sina tankar på annat håll. Hos gud, att tjäna gud. Katarina skuffas oavbrutet undan.

Coelho Anhdoril berättar Birgittas historia, det som ligger ”bortom forskarnas räckvidd”. Hon rör sig kring relationen mellan mor och dotter. Vad betyder det att hela tiden bli avvisad av sin mamma, att inte räcka till för henne? Katarina utplånar sig, plågar sig , späker sig. Allt drivs till sin spets när mor och dotter sammanstrålar i Rom. Färden ner till Rom där Birgitta ska övertyga påven att återvända från Avignon går genom pestens Europa och det är en fasansfull beskrivning. Birgittas gudstro ställs på sin spets. Teodicéproblemet i konkret form. Hur kan det finnas en allsmäktig gud när världen ser ut så här?

Hon har sett kroppar av människor som dött när de försökt kravla sig upp ur gravarna. Hört talas om processioner av döda som har gått genom städerna. […] Sett flera kvinnor dö i pesten mitt under sina förlossningar. Sett smärtorna plötsligt bytas i dem, från varkar till bölder. Sett barnens skära hy fyllas av svarta bulnader.

Men Birigtta tappar inte tron på gud. Däremot kommer tvivel om tron på sig själv och sin förmåga att åstadkomma något för mänskligheten. När Katarina kommer till Rom möter hon sin mamma som skakats om i grunden. Än en gång förskjuts Katarina. ”Jag är inte din mamma”, skriker Birgitta åt henne och driver vidare ut i slummen för att rädda någon stackars varelse.

Jag läser och fascineras av den här boken. Historien berättas i presens men den höga närvarokänslan ligger långt utöver tempusvalet. Inlevelsefullt berättande utan sentimentalitet. Birgitta gestaltas kärleksfullt men också kritiskt. Det är ett vackert språk, detaljerat utan att bli pratsamt. Så läsvärd!

Jo, det är sommar fram till bokmässan

Sensommar några veckor till. Jag följer som bekant tidtabellen från Tivoli i Köpenhamn. Och även om bokmässan i år är annorlunda så är den just det tydliga skiftet mellan sommar och höst, om du frågar mig.

Förra året skrev jag att jag läser lite mindre på sommaren. Det var caféer som skulle fikas på, släktingar som skulle pratas med, utsikter som skulle tittas på. I år har släktingträffar fått stryka på foten och kanske är det därför som jag har läst så mycket. Mest i solstolar men stundtals under en filt när det ösregnat utanför. Lydia Sandgrens Samlade verk har hittills varit höjdpunkten. Det blev också roligt att läsa Åsa Beckmans irritation över kritikernas översvallande uppfattningar av Sandgrens bok. Jag tänker på Sandgrens nästa roman som förhoppningsvis kommer framöver. Går det att skaka av sig beröm och förväntningar och skriva på?

”För den som reser är världen vacker” är titeln på en av sommarens böcker. Skriven av Vagabond-journalisten Per J Andersson. Han skriver så initierat och inspirerande om resande. Det känns extra bra att läsa den just nu när soffresandet är och har varit så markant. Andersson utreder vad det där med resande är för något, den där pockande längtan ut till andra kulturer och vad som händer med en resande människa. Förändras man? Han tar utgångspunkt från alla sina egna resor och möten , andras underhållande reseberättelser och och vandrar vidare med bra reselektyr-tips.

Och jag hinner läsa flera böcker till innan sommaren är slut. Nu är det sensommar, och jag tycker allt det är den bästa delen. Julidagarna blir lätt slit- och slängdagar där det alltid kommer en sommarmorgon igen. Men i sensommardagarna finns ett slags memento mori, eller ett ”minns vintern” och varje dag blir värdefull. Inte minst för läsning.

Sommarlov och boktips

Bloggen tar sommarlov! Vi avslutar terminen med långa listan ”vilka böcker ska vi läsa i sommar”. Vi finns förstås hela sommaren på Instagram.

Rodham av Curtis Sittenfeld. Hur skulle Hilary Clintons liv gestaltat sig om hon inte gifte sig med Bill? Wahlström & Widstrand 2020

Flickornas tystnad av Pat Baker berättar Iliaden från kvinnornas sida. Hjälten Akilles från Trojanska kriget var någon helt annan sedd ur kvinnlig synvinkel. Albert Bonniers Förlag 2020.

Vid min sida av Sheila O´Flanagan. Hustrun till en av Irlands rikaste män står ensam när maken plötsligt försvinner spårlöst. Hoppas på en uppslukande bladvändare. LB Förlag 2020.

En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong. En son skriver till sin mor som inte kan läsa. Tror på en vacker och innerlig text. Natur&Kultur 2020.

Ett halvt liv av kärlek av Eileen Chang. Höstens första frukostbok. 30-talets Shanghai, vad finns inte att gilla liksom. Atlantis.

Vägen av Cormac McCarty. En dystopi om en far och hans son som precis alla har läst utom vi. Albert Bonniers förlag 2017.

The Burgess boys av Elisabeth Strout. Älskar Elizabeth Strouts romaner och har den här oläst. Storytel.se

Juni, juli och halva augusti av Marie-Louise Marc. Hon är en fantastisk svensk feelgoodförfattare som jag läst allt av. Hennes nya ska jag sluka. Printz Publishing 2020.

Daisy Jones & The Six av Taylor Jenkins Reed. Rekommenderad till oss av alla möjliga bokmänniskor, så vem är vi att säga nej? Bookmark 2020.

Berättelsen om ett liv av Peter Handke. Han ska vara en makalös författare oavsett. Ska därför försöka mig på denna lilla korta text. Albert Bonniers Förlag 2019.

Parisaren av Isabella Hammad. Palestina och Paris i början av 1900-talet. Norstedts.

Goda grannar av Mattias Edvardsson som följer upp världssuccén En helt vanlig familj. Utgiven på Forum 2020.

Tyska huset av Annette Hess. 60-talet och Frankfurt. Albert Bonniers.

Som en öppen bok av Sara Molin. En feelgood som inleds med ett citat ur en av Merri Viks Lotta-böcker. Oemotståndligt! Norstedts 2020.

Pesten av Albert Camus. Nyutgiven klassiker om en farsot som drar över världen. Ni fattar. Albert Bonniers.

En halv värld bort av Mike Gayle, en feelgood i Londonmiljö. Tror på en hjärtevärmare. Norstedts 2019.

Blodsbunden av Augustin Erba. Älskade Snöstorm, vill nu läsa allt av Erba. Albert Bonniers 2015.

Och till sist: Missa inte Samlade verk av Lydia Sandgren. Trevlig sommar!

Stora små saker av Jodi Picoult och Frukten av ett brott av Trevor Noah

Black life matters demonstrationer har präglat den gångna veckan samtidigt som Covid -19 spökar i bakgrunden. Tips på böcker om rasism har flödat på Instagram men just Stora små saker och Frukten av ett brott har jag inte sett till. Böckerna har det gemensamt att de placerar läsaren i ett hav av nya infallsvinklar och motstridiga känslor.  Det går inte att värja sig mot texternas kraft och intelligens.

Jodi Picoult skildrar den amerikanska verkligheten av idag, ett samhälle med rangordning utifrån pengar och hudfärg. Ruth är en skicklig och erfaren barnmorska som skickas ut från förlossningssalen vid en svår förlossning. Anledningen är att hon är svart och föräldrarna föredrar att inte ha henne närvarande. När det nyfödda barnet avlider är det Ruth man stämmer, inte sjukhuset. Ett starkt och skickligt tecknat persongalleri driver handlingen framåt i denna omsorgsfullt skrivna roman.

Trevor Noah är en av USA:s mest kända komiker med rötter i Sydafrika. Han var 10 år när Nelson Mandela släpptes ur fängelset och titeln syftar till att hans föräldrar var av olika ras vilket var ett brott när han blev till. Han berättar både humoristiskt och insiktsfullt om sin uppväxt i Johannesburgs kåkstäder. Om all den kärlek hans mor gav trots det alltid närvarande våldet. De olika kapitlen inleds med en analys av rasism och apartheid som anknyter till kapitlet i fråga. Jag kände verkligen att Noahs uppväxtskildring gav mig en bild inifrån ett Sydafrika som sällan skildrats och jag älskar hans säkra och smarta analyser om rasismens idioti och inskränkthet.

Jag har läst båda böckerna på engelska, men de finns även på svenska på LB-förlag och Mondial förlag.