Ny bok om Carola

Journalisterna Andreas Ekström och Johanna Koljonen (vilket dreamteam!) har en ny bok på gång. En bok om Carola. Den enda i Sverige förutom Zlatan också som inte behöver tituleras med efternamn.

Nu startar dom en blogg om arbetet med sin bok och bland annat får man komma med förslag till titel.

Följ bloggen Carolaboken här.

Popmani

I slutet av mars kommer det första populärmagasinet enbart för läsplattor eller annan skärmläsning. Popmani heter magasinet och de lovar musik, film/tv, webb, mode och läsvärt med fördjupningar om människor och trender.

Låter spännande. Bakom Popmani står journalister från bland annat P3, Elle och Chic.

Fyll i din e-postadress här så får du veta när nästa nummer kommer.

Fantomen, Fantomen och Fantômas

I lördags öppnade jag kulturdelen i dagstidningen och blev trött. Ja alltså tröttare änvanligt en lördagmorgon. En stor artikel om den världskända litterära karaktären Fantômas fyllde stora delar av bilagan. Han fyllde hundra år nämligen. Tröttheten var inte sprungen ur en djupare anledning än att jag helt på riktigt aldrig har hört talas om denna världskända gestalt. Fantomen vet jag däremot vem det är; Han i blå kroppsdräkt och mask, som bor i någon form av djungel. Jag vet även vem Fantomen är; Han som bär hög hatt, frackliknande klädsel, mask, som härjar på operan i Paris och är kär i Christine.

Men Fantômas? Aldrig hört talas om. Så, jag började så klart googla. Eller, jag bad Henke, min man göra det, för jag var morgonseg och kunskapstrött. Följande fick vi fram (i korthet).

Fantômas är skriven av fransmännen Marcel Allain och Pierre Souvestre. Första delen publicerades 1911. Fantômas är en seriemördande sociopat boende i Paris. Han har väldigt få vänner och han litar inte på någon. På det ena spektakulära sättet efter det andra fångar han sina offer och låter dem lida helvetets alla kval innan de slutligen får lämna jordelivet. Utseendemässigt klär sig Fantômas i hög hatt, frack och mask för ögonen. Han vill ju inte bli igenkänd.

Fantomen på operan däremot, han med fracken, höga hatten och masken för ögonen/ansiktet gavs ut 1910 och skrevs av fransmannen Gaston Leroux. Fantomen bor i hemlighet vid en sjö i Paris, nära L’Opéra Garnier. Han heter egentligen Erik, men kallas Fantomen av alla. På grund av sina sociopatiska drag har han problem att känna var gränserna går. Till exempel är han kär i en av operans sångerskor (en svenska faktiskt), vilken han till slut kidnappar eftersom han inte klarar av tanken på att hon blir sedd av andra än honom.

Fantomen som bor i djungeln (eller egentligen i landet Bengali någonstans på den afrikanska kontinenten) har till skillnad från Fantomen på operan och Fantômas ingen som helst tolerans för brott och våld, allra minst mord. Tvärt om är han själv brottsbekämpare som med enorm styrka och smidighet skyddar de boende i landet. Hans blå trikådräkt är hans kännetecken, så även hans ögonmask. Fantomen är skapad av amerikanen Lee Falk och kom ut första gången 1936.

Summan av det hela är att vi lätt kan känna skillnad på Fantomen i Bengali och övriga två. Lika lätt är det inte med Fantomen och Fantômas, som kom ut första gången med bara ett års mellanrum, båda skapade av fransmän, båda har psykiska sjukdomar som driver dem till handlingens kärna och båda ikläder sig hög hatt, mask och frack (tidens tecken förvisso). För mig är det en gåta hur det ens kan ha skett.

Jaja, man lär så länge man lever, som det heter.

Bloggträff inför bokmässan

I veckan bjöd Bokmässan in till inspirationsträff inför bokmässan för de utvalda bloggambassadörer som mässan valt ut inför höstens mässa. Vi var också inbjudna men hade svårt att delta. Jag med nyfödd bäbis och Johanna som befinner sig i Buenos Aires några veckor till, tyvärr var vi tvungna att tacka nej.

Bland annat diskuterade man blogganas roll på mässan och fick man lyssna på Bokmässans grundare Bertil Falck berätta om hur mässan kom till och så pratade man om hur man kan förbättra och utveckla bokmässans community.

Andra som bloggat om träffen är Enbokcirkelföralla, Lyrans noblesser, Fiktiviteter, Bokmania, Eli läser och skriver, A fraction of the web och Boktokig.

Lyran frågar också vilka våra tre favoritteman för bokmässan skulle vara och jag svarar Balkan, jämställdhet och barnlitteratur.

Ser jättemycket fram mot mässan i år. För en gång skull ska jag inte jobba utan bara vara där och njuta.

Läs också bokmässans eget inlägg om bloggträffen.