Det börjar lovande tycker jag. Jag gillade första boken i Sofi Farhmans trilogi om modebloggaren Elsa. Den var rapp, underfundig och rolig. Elsa var street smart, bjöd på sig själv, gjorde bort sig men gav aldrig upp. Andra boken tappade en del i tempo och var inte lika rolig som första. Den tredje boken tänkte jag först inte läsa men så plöjde jag den två kvällar i badkaret i alla fall.
Elsa tappar sitt jobb som modebloggare och skribent på den stora kvälltidningen Bladet men söker istället jobb på stora modetidningen Elegance. Fast först rumlar hon runt en del i New York och Miami, den del av boken som absolut inte har något med resten att göra. Samtidigt väntar hon febrilt på att hennes pojkvän, den stora modeskaparen, ska fria.
Som sagt, det börjar lovande, men tyvärr orkar den inte hålla tempot och rappheten rakt igenom utan det slutar som en halvt bättre Harlequinroman, för förutsägbart, för tillgjort, för utstuderat. Det som var ganska kul att läsa om i de tidigare böckerna, om modevärlden, bloggvärlden och den tuffa mediesvängen är som helt bortblåst.
”Nej, tyvärr” är mitt betyg.
Elsas hemlighet är tredje delen av en trilogi av Sofi Fahrman. Utgiven av Norstedts.
