Dockleken av Caroline Engvall

En känd tv-profil blir brutalt mördad utanför sitt hem i Enskede. I ett träd i trädgården hänger en porslinsdocka iförd lila klänning. Hennes make blir misstänkt men är det verkligen han som är den skyldige?  I villan intill bor Lovisa Ling och Ulrika Stenhammar, journalisten och kriminalkommissarien från Engvalls tidigare böcker. Kvinnornas förhållande är ömtåligt och Ulrika ställs inför ett oväntad personlig komplikation samtidigt som de båda börjar arbeta intensivt med mordet i grannvillan.

Caroline Engvall presenterar ännu en välskriven och spännande kriminalroman där en porslinsdocks-fabrik spelar en viss roll. Unikt och väldigt otäckt, likt Stephen Kings clowner eller John Ajvide Lindqvists GB-gubbe, i alla fall tycker jag det.  Minns porslinsdockor från min barndom, framförallt en jättestor i en treårings storlek som satt i min mormors salong. Elsa hette hon och jag måste erkänna att jag är glad över att jag bestämt avböjde att ärva henne, hade fått låsa in henne i källaren efter att ha läst Dockleken.

Temat känns igen ifrån Engvalls tidigare böcker, i grunden handlar Dockleken om utsatta barn och ungdomar vars förtvivlade situation ingen lägger märke till och om hur våldet ärvs från generation till generation. Tyckte om Caroline Engvalls efterord, fick mig att se karaktärerna i nytt ljus.


Utgiven på Southside Stories 2019.

Gangsterns klagan av Ray Celestin

New York november 1947. En stad präglad av gangsterstyre och poliskorruption eftersom FBI har fullt upp med att jaga eventuella kommunister. Hit kommer Ida Davies och Michael Talbot i ett djupt personligt ärende. Tjugo år har förflutit, de är båda äldre och sorgsnare, deras detektivinstinkter är dock intakta. Till staden kommer också Louis Armstrong, vars stjärna är dalande efter en misslyckad turné. På den legendariska nattklubben Copacabana förbereder chefen Gabriel Leveson noggrant sin flykt, han jobbar åt maffian och har förskingrat en stor summa pengar. Innan han hinner sätta sina planer i verket får han ett uppdrag som måste genomföras.

Celestin levererar ännu en ojämförligt skickligt skriven historisk kriminalroman. Jag blev ett hängivet fan av både av genren (och Celestin) då jag läste hans Yxmannen, jag älskar språket, formuleringarna, hans förmåga att göra en svunnen stad och tid levande inför läsaren. Jag älskar också hans förmåga att skildra samhället genom sin noga tecknade karaktärer. I Idas och Michaels livsöden speglas klassamhället, där skillnaden i ras är det mest uppenbara. Skildringen av Louis Armstrongs karriär är både en fantastisk tillbakablick på jazzens USA och den rasism som bara var ett faktum.

Att skriva städernas stad New York måste naturligtvis varit en gigantisk utmaning men Celestin gör det med den äran. Kanske upplever jag inte att skildringen är riktigt lika unik som med New Orleans eller Chicago, men jösses vad många böcker jag läst och filmer jag sett om New York, naturligtvis spelar det roll för min läsning. New York är en välbekant stad.

För alla filmfantaster kan jag avslöja att Stanley Kubrik dyker upp och skådespelaren Ronald Reagan som vittnar inför myndigheterna om vilka i filmbranschen som är kommunister. Celestin är makalöst bra på att smyga fakta och autentiska personer i sina berättelser och jag älskar att känna mig allmänbildad, även om jag förmodligen missar massor!

Läs recensionerna av Yxmannen, här och Mafioso här. Om ni frågar mig så rekommenderar jag att läsa böckerna i kronologisk ordning, ( för att följa karaktärerna), men visst funkar det annars också.

Utgiven på Southside Stories 2019, översättning av Ann Margret Forsström

Mafioso av Ray Celestin

Ett stekande hett Chicago sommaren 1928, spritförbudet har banat väg för gangsterepoken och Al Capone med hantlangare styr med korruption och våld. I de svartas kvarter ljuder jazzen och människor av alla hudfärger dansar, dricker och älskar som om det inte finns någon morgondag. Chicago, som är en av karaktärerna i boken, är en hård stad och många invånare dör unga av usla förhållanden på både arbeten och i bostäder.

Mafioso är den andra boken i en planerad kvartett av spänningsromaner om jazzens och maffians framväxt i 1900-talets USA. Jag golvades totalt av Yxmannen den första boken i serien och jag kan bara konstatera att Celestin gör om bedriften med Mafioso. Romanen är så elegant och insiktsfullt skriven att jag blir alldeles svag i knäna.

Ida Davis och Michael Talbot från Yxmannen återkommer 10 år äldre. Den fortfarande unga Ida har lyckats etablera sig som detektiv trots sitt kön och sin hudfärg, Michael, vit och gift med en svart kvinna oroar sig ständigt för sin familj. Hans äktenskap är inte längre olagligt men fördomarna mot blandäktenskap är grundmurade. Idas barndomsvän Louis Armstrong har återvänt till Chicago efter en sejour i New York,  hans musik är vackrare och mer levande än någonsin. Jag älskar att Celestin i fictionens form så skenbart enkelt och lätt lyckas berätta Armstrongs historia. Japp, jag väntar otåligt på del tre i kvartetten inte minst därför att  Celestin i sitt efterord avslöjar vilken stad och vilket år den kommer att utspelas.

Utgiven på Southside Stories 2017, översättning av Hanna Williamsson. Recension av Yxmannen hittar du här.