Tematrio – Liv och död i titeln

Jag blev förtrollad av Ida Lindés språk i  Norrut åker man för att dö, min stora kärlek bland svenska romaner 2014, trots den förfärande handlingen. Du kan läsa mer om denna fantastiska roman här.

Jag är en stor Håkan Nesser-fan. En av mina absoluta favoriter är Svalan, katten, rosen, döden, den nionde boken om kommissarie Van Veeteren och poliskollektivet i Maardam. En suggestiv text som förmedlar en speciell stämning som jag bara kan beskriva som Nessersk. Du vet själv om du gillar eller ogillar det Nesserska, tror det är sällsynt med något däremellan.

Jag håller alltid tummarna för Joyce Carol Oates när det är nobelprisdags. En av hennes bästa romaner heter på originalspråk: Middle age: A Romance, den mer mjäkiga svenska titeln är Mitt i livet. En intetsägande titel på en fantastisk roman enligt mig, men å andra sidan hade boken inte kunna vara med på Lyrans Noblessers tematrio denna vecka om den inte haft ordet liv i titeln. Berättelsen om Adam Berendt, mannen som alla i den idylliska New York-förstaden trodde sig känna men som bar på en sorg så stor att den måste försonas, är vacker och sorgsen. Faktiskt skulle jag beteckna samtliga böcker ovan som vackra och sorgsna fast på väldigt olika sätt.  Men varför inte egentligen, de handlar alla om liv och död.

 

Peter James skriver utmärkta deckare med sällsynt urkassa titlar!

Om jag inte av en slump kommit igång med att lyssna på ” Ett snyggt lik” hade jag förmodligen bara slängt en förströdd blick på Peter James nio böcker om den Brighton-baserade kriminalaren Roy Grace. James texter är filmiskt visuella och har ett fantastiskt driv med ofta rent plågsam spänning. Grace är en sympatisk man som kämpar med en personlig tragedi, även om han och hans kolleger vid Sussex-polisen egentligen är tecknade ur en stereotyp, är de levande och lätta att fästa sig vid. Jag gillar framförallt skildringen av vänskapen mellan Roy Grace och hans kollega filmnörden Glenn Brannson.

2545_image1[1]Så varför dessa titlar? Levande begravd, Ett snyggt lik, Långt ifrån död, Död mans fotspår, Den enes död, Död mans grepp, Död som du, Till döds. Och ja, de heter ungefär det samma på originalspråk.

Mycket bra deckare trots titlarna alltså, jag som är ytterst tveksam till serier kommer att fortsätta läsa tills både jag och Roy Grace vet vad som egentligen hände med Sandy. För vad som egentligen hänt med Roy Grace fru Sandy är böckernas twist. I vanliga fall struntar jag högaktningsfullt dylika men här kommer jag att läsa och läsa tills jag vet. Fast en sak måste jag ge Peter James eller vem som nu kommit på dessa boktitlar. Rättigheterna till böckerna ägs av ett bolag som heter Really Scary Books LTD, det mina vänner, är ett ytterst lämpligt och passande namn.

Böckerna är utgivna av Massolit förlagsgrupp,  finns i Ponto Pocket och som ljudböcker. Jag har lånat nästan alla på biblioteket.

Frukostintervjun: Mia Heikkilä

Att alla får lika möjligheter till lärande och kunskapsutveckling i skolan, oavsett om man är född som flicka eller som pojke låter självklart. Men är det så? Mia Heikkilä har skrivit en superintressant bok där hon reder ut saken: Lärande och jämställdhet i förskola och skola.

T1A9367Godmorgon Mia! Vad äter du till frukost?
Ååh, helst mycket och länge. Men jag har en ideal frukost och en real frukost. Idealet är väl typ hallon, blåbär, granola, yoghurt, finländskt rågbröd och ost och paprika, juice och gott kaffe. Men frukost i realiteten är, som imorse, gröt med skivad banan och en halv grape, kaffe och ett glas vatten.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Inget av alternativen, men morgontidningen hade nog legat närmast. Jag försöker umgås med mina barn vid frukost, utan för många tillsägelser.

Men om du skulle välja en bra morgonroman, vad kan det vara?
Ja, vad skulle det kunna vara, ingen deckare tror jag. Det blir jag för uppeldad av. Något sånt där som ger en livslust och vardagsglädje, kanske nån form av feel good-bok (INTE självhjälp!) eller så nån bok med väldigt bra språk så man blir på gott humör.

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag Sisterland av Curtis Sittenfeld och Minne tytöt kadonneet av Leena Lehtolainen, och sen Lärande utvärdering som jobbok. Och Latte Igelkott, inte att förglömma, en finlandssvensk 50-talsklassiker, som kapitelbok till min sexåring.

Latte Igelkott! Det låter som en toppenbok. Vad använder du som bokmärke?
Det som ligger närmast till hands när jag ska lägga ifrån mig boken. Flygbiljetter eller vykort oftast. Och hundöron är tillåtna i mina pocketböcker.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Inte alls på något väldigt särskilt sätt. Eller jo, lite grann skönlitteratur och facklitteratur hålls tydligt isär  jobb och njutning typ. Att inte sortera för noga är väl mitt sätt att ”live on the edge”, som småbarnsmamma.

Haha! Tusen tack och ha en fin dag, Mia!

—–

Fotograf Elisabeth Ohlson Wallin

Öppen stad av Teju Cole.

oppen-stad-roman[1]Det är en allmänt erkänd sanning att man tänker bättre när man promenerar. Jag gör det och så även Julius, bokens huvudperson. Han studerar till läkare i New York och börjar en höst ge sig ut på strövtåg på kvällarna för att motverka stressen från de intensiva dagarna på sjukhuset.

Likt en kamera registrerar han stadens karaktär och dess tillstånd åren efter 9/11. Hans tankar om politik och historia vävs in i ett större sammanhang, läsaren påminns att världshistorien är ett samspel av alla världens folk.Romanen är skriven i första person, men jag kommer inte Julius personlighet nära, han förmedlar sina tankar, han berättar inte. Det är djupt, intelligent och lysande formulerat, men jag känner ett avstånd. Det tar mig lång tid att läsa färdigt.

Mot slutet blir tonen aningen mer personligt färgad och läsaren erhåller ett överraskande avslöjande som i alla fall inte jag väntat mig. Eller hade jag kanske det?

Öppen stad är utgiven av Natur & Kultur 2013, översatt av Erik MacQueen.