Någon måste dö av Anna Jinghede & Lena Ljungdal

En alldeles förträfflig debut av Jinghede och Ljungdal, båda poliser till yrket. Kriminaltekniker och spanare om jag förstått det rätt. Intrigen är klassisk, en ung kvinna hittas död på ett hotellrum i skärgården, brist på bevis gör att dödsfallet avskrivs som en olycka alternativt självmord.  Offrets syster, polisen Nikki, finner dock brister i utredningen och påbörjar en egen. 

Sorgen efter systern gör Nikki gränslös och hon tar stora risker i sin besatthet av att ta fast mördaren. Romanen håller ett högt tempo, har driv och spänning, ändå känns den jordnära. Antar att det beror på att det är yrkeskvinnor som har skrivit. Fängslande med alla spaningsuppdrag som Nikki är på och intressant då hon samarbetar med rättsläkaren Ramona.  När det gäller utförandet är romanen allt annat än klassisk utan fascinerande och annorlunda. Och tvisten på slutet, så makalöst bra! Ska nog vara poliser för att komma på den vändningen!

Utgiven på Norstedts 2022.

Ett oväntat val av Marian Keyes

Jag har älskat Marian Keys böcker ända sedan jag läste hennes debutroman Vattenmelonen någon gång på 90-talet. Hennes utsökt skarpsynta blandning av humor, omsorg och mörker får mig alltid på fall. Var överlycklig när jag lyckades få en bok signerad på bokmässan i år. ”I love your books”, stammade jag fram, ”they always makes me laugh!” Inte speciellt spirituellt av mig, men hon såg glad ut. 

Rachel Walsh är tillbaka på rehabkliniken där hon behandlades i 90-talsklassikern ”En oväntad semester”. Dock inte som patient den här gången, utan som terapeut. Hon har varit fri från drogerna i 20 år, lever ensam i en trevlig villa i Dublin och har en fin partner. Läsare som minns den vackra kärlekssagan med Luke undrar förstås vad som hände och vad som fick Rachel att lämna New York? 

Keyes är alltid i sitt esse när hon skriver om medlemmarna i den lätt galna familjen Walsh och Ett oväntat val är inget undantag, antar också att Rachel är den syster som är mest lik henne själv, både Rachel och Keyes är nyktra missbrukare. Livet som terapeut på ett behandlingshem samt det vanskliga i att vara nykter missbrukare skildras med insikt. Romanen börjar lättsamt och är väldigt rolig för att sedan, när Rachels livssorg blottats, köra rakt in i mörkret. Ännu en oförglömlig roman av Marian Keyes.

Utgiven på Norstedts 2022, översättning av Katarina Jansson

En flod av döda själar av Liz Moore

En enastående snygg kriminalroman om två systrar, Mickey och Kacey som växt upp i skuggan av sina missbrukande föräldrar. Utspelar sig i dagens Philadelphia där Mickey är polis och patrullerar det nedgångna området Kensington. Kacey som är missbrukare uppehåller sig ofta i samma kvarter. De ser varandra på avstånd, men har ingen kontakt. När en seriemördare börja härja i Kensington försvinner Kacey spårlöst. Mickey är utom sig av oro samtidigt som hon kämpar hårt för hennes 5-årige son ska vara trygg. Hon är ung ensamstående mamma i ett land där föräldrarättigheter och barnomsorg knappast existerar för någon som hon.

En äldre bokcirkelmedlem har berättat för mig att på 70-talet kallade man den här typen av böcker för socialromaner. Man skildrade kriminalitet och den lilla människans villkor i en värld där ingenting är enkelt och livet hårt. Mitt hjärta klappar för Mickey, efter att jag gradvis förstår hennes dilemma. Boken bjuder på flera överraskningar, Moore suger på karamellerna innan hon överraskar läsaren genom att avslöja att saker ting inte alls är vad hon låtit oss tro. Romanen ökar rejält i tempo mot slutet och jag tänker att det var länge sedan jag läste en sådan skickligt skriven kriminalroman med tydliga feministiska förtecken. 

Utgiven på Modernista 2022, översättning av Leif Janzon.

Skriften i vattnet av John Ajvide Lindqvist

Älskar Lindqvists böcker, inte minst den subtila humor som alltid finns gömd i hans texter. När han nu ger sig in i thrillergenren gör han mig inte besviken, jag älskar Skriften i vattnet och kommer att kasta mig över nästa del så fort den publiceras. 

Deckarförfattaren och före detta polisen Julia Malmros får till uppdrag att skriva den sjunde Milleniumboken, men till hennes bestörtning refuseras manuset. Efter en del ältande tar hon dock itu med boken igen, nu med helt nya karaktärer. Det kommer dock ett massmord i vägen för den forna kriminalkommissarien, i Stockholms skärgård sker på midsommarnatten en brutal massaker på Julias barndomsväns lantställe. Julia som bor på grannön och dessutom hittar kropparna blir inblandad. 

Refuserad blev också John Ajvide Lindqvist själv, när han fick uppdraget att skriva fortsättningen på Millenium. Han lät sig dock inte nedslås, utan arbetade om manuset. Nu när Skriften i vattnet är utgiven, kan det konstateras att den fått strålande recensioner och dessutom har deckarakademin nominerat boken i klassen årets bästa kriminalroman!

Förutom Julia Malmros finns även den unge mannen Kim Ribbing tydligt inspirerad av Lisbeth Salander. Han är ett maskrosbarn och en enstöring som kommer in i Julias liv av en slump. Han bär på mörka barndomsminnen vilket får honom att se de utsatta och hysa avsky mot översittarna. Han är en ofrivillig actionhjälte och trots det sistnämnda är han en klassisk Lindqvist-karaktär som vi trogna läsare känner igen. 

Jag ska snart läsa Karin Smirnoffs Havsörnens skrik boken som slutligen blev del 7 i Milleniumserien. Tror att även den är fantastisk och jag hoppas att vi kan undvika att jämföra de båda. Enligt Lindqvist själv var en av anledningarna till refuseringen humorn i boken. Kan det vara så att Lindqvists underbara förmåga att se och teckna världen med humoristiska ögon låg honom i fatet? 

Utgiven på Ordfront 2022.