
I år firar jag min 20:e bokmässa på raken. Men pompan och ståten är måttlig där jag i skrivande stund sitter och väntar på dagens första programpunkt. För i år är det ju digitalt för hela slanten. Och jag är helt ensam framför datorn.
Då för tjugo år sedan hade jag mässkatalogen i ett fast handgrepp och många seminarier inringade. Ledordet var nytta och det var tunga föreläsningar som skulle besökas. Med åren har jag i stället låtit lusten och infallen styra. Man träffar någon bekant i en korridor som ska gå och lyssna på ett seminarium och så styr man stegen dit. Tillsammans.
Även om seminarierna och presentationerna är centrala har bokmässan för mig blivit mycket mera en plats för möten med fellow bokvänner. Och det är det jag saknar mest. Mötena och det oförutsägbara. Att plötsligt sitta och lyssna till samtal som bara är där och då, känna sig rikare och viska till bänkgrannen att ”så otroligt bra det här är”.
Det digitala programmet är mycket bra, det går inte att säga annat. Jag har lyssnat på flera spännande samtal men jag märker att det är enkelt att hoppa över till ett annat seminarium om jag inte blir inspirerad. Bra eller dåligt, jag vet inte.
Det blir spännande att se hur nästa års bokmässa blir. Jag tror att det kommer bli en mix faktiskt, att det i högre utsträckning blir digitala sändningar direkt för dem som inte kan eller vill vara i Göteborg. Men jag vill.
Och jag längtar.
—–
Den här texten är en del av en stafett om bokmässan. De övriga deltagarna är
https://pepparkaksbokhyllan.wordpress.com
http://joanna-ochdagarnagar.blogspot.com
https://ettegetlasrum.wordpress.com
https://bokdivisionen.wordpress.com
http://vastmanbok.blogspot.com