Kategori: Recensioner

Publicerat

Den dagen Nils Vik dog

Vi hamnar i ett samtal om livets utmätta tid. Tänker ni så, undrar någon, att livet inte är oändligt? Jo. Även om vem som helst kan dö när som helst blir frågan om att livet inte är evigt mer påtaglig när man är 65 än när man är 45. Sjukdomar och död, egna och andras, kommer närmare. Tanken är inte förlamande, tvärtom! Man vill göra saker, medan man kan.

Jag berättar om romanen om Nils Vik. Hela sitt liv har han arbetat med att transportera människor runt fjorden med sin färja. Från den lilla norska byn där han bott med sin älskade Marta har han hämtat och lämnat människor vid bryggorna. Ett rikt liv, det har han haft. Det mesta nedtecknat i loggboken.

Men nu är den sista dagen. Marta är död sedan flera år. Han bär ut deras madrass på gården och tänder eld på den. Inte ska någon ta rätt på den. Under den vackra båtfärden ut mot havet träffar han de numera döda människor som funnits med honom i livet. De glider med en kort stund på båten och det som kanske aldrig sagts sägs nu

Den korta boken känns så lång, för den innehåller så mycket. Det sparsmakade vackra språket är så vackert och precist. Bifigurerna får liv på bara några rader. Det är så elegant gjort att jag totalt hänförs. Vilken bok! Kvalar in som årets bästa. Nils Vik kommer jag minnas länge.

Den dagen Nils vik dog. Frode Grytten. Utgiven på svenska 2024 av Etta (Sekwa) i översättning av Jonas Rasmussen.

Publicerat

Innan du hittade mig död av Jacqueline Bublitz

En annorlunda roman om ett mord, där den mördade kvinnan är bokens berättare. Ett lyckat grepp där berättelsen fokuserar på offret och de människor som berörs av dådet. 

På precis samma dag men oberoende av varandra, reser två kvinnor, Alice och Ruby, till New York för att försöka skapa sig en framtid.  Deras vägar korsas först senare när Ruby hittar Alice mördad i Riverside Park. Ruby drabbas hårt av händelsen, ingen känner igen Alice och hon förtvivlar över att den okända kvinnan kanske kommer att förbli okänd. Jag blir gripen av Alice berättelse och det fokus som läggs på det meningslösa våldet och ensamma och utsatta människor.

Beskrivs av förlaget som en litterär thriller och jag tycker det stämmer bra.
Utgiven 2025 på Modernista vars utgivning omfattar många översatta kriminalromaner som alltid är väldigt bra. Gillar du krim, kolla in Modernistas deckarkatalog. Innan du hittade mig död är översatt av Emilia Fjeld.

Publicerat

Bokfrukost om Barrikadernas barn

Så går vi på frukost med Karin Skoog, författaren till Barrikadernas barn.

I romanen finns Moa, och hennes föräldrar Lasse och Inger, och vi rör oss i två tidsplan: 70-talet och början av 90-talet. På 70-talet är föräldrarna otroligt aktiva i SKP, det är torgmöten, utdelning av flygblad, samtal och knacka dörr: Vi måste alla dra vårt strå till stacken, till revolutionen, det enda som kan få samhället på rätt spår igen. Så är tanken. Tjugo år senare med facit i hand och besvikelsen över det som gick åt skogen kanske har lagt sig lite, likaså sorgen över saknade visioner. Moa själv är vilsen. Det lilla förändringsarbetet känns inte tillräckligt, nej det måste vara något större, viktigare!

Så många intressanta plan i den här romanen: Den politiska eller samhälleliga viljan att förändra. Vilsenheten i det. Relationerna. Vi äter våra mackor, diskuterar, frågar Karin och delar erfarenheter. En så väl genomarbetad roman säger vi och :

* Relationerna mellan föräldrar och barn är så fint skildrade.
* Väldigt Intressant att få en så väl gestaltad bild av 68-rörelsen.
* Det ger en bra kontrast när 90-talet kommer , inte minst att man får se hur det gick för barnen.
* Språket är så bra, träffsäkert, stilistiskt säkert.
* Man kan förstå Moas vilsenhet, men tur att Jossan ger en knuff.
* Det är så lätt att ta till sig bokens karaktärer. Inger, Lasse och Moa och Jossan förstås. Men också de andra, Glenda, Vivi, alla får en plats. Och Ulla.
* Bra research, det märks, och den är gestaltad inte beskriven. Toppen!

Tack för bra morgon och vi ser fram mot flera romaner!

Publicerat

Hissen i Saigon av Thuận

”Det är den första hissen i ett privatägt hem i Saigon”, berättar brodern Mai med viss stolthet trots det tragiska i att de träffas för att begrava sin mamma. Systern betraktar honom. En gång levde de tillsammans med sina föräldrar, fattigt och under svåra umbäranden. Nu är Vietnam ett helt annat land. Systern har flyttat till Paris. Brodern äger fastigheter, är stormrik och lever flott.

”Men hur kunde mamma ramla ner i hiss-schaktet?”

Den till synes centrala frågan ligger som ett raster i den här vietnamesiska romanen. För vem var mamman, den en gång trogna partikamraten. När dottern hittar ett fotografi bland moderns saker med namnet Paul Polotsky nedklottrat på baksidan tillsammans med årtalet 1954, börjar hon nysta. Vem är denna Polotsky? Vad har han med mamman att göra? På ytan blir romanen en detektivgåta när dottern i sin jakt efter svar träffar den mer fascinerande personen efter den andra. Berättelsen är i viss mån fragmentarisk, uppbyggd i scener på olika platser, men som ändå tydligt hänger samman. Vi rör oss i olika tidsplan men tappar aldrig tråden, och Vietnams efterkrigshistoria växer fram i takt med att mammans liv får, nya, konturer.

Jag skrattar stundtals gott när jag läser denna bitvis absurda berättelse samtidigt som den är djupt allvarlig och eftertänksam. Jag menar, vilka är vi? Egentligen? Och frågan om varför mamman dog där, i det moderna tekniska hissundret blir om inte symbolisk så i alla fall metaforisk.

Hissen i Saigon. Thuận. Utgiven hos Tranan 2024 i översättning från vietnamesiska av Tobias Theander.