Kategori: Recensioner

Publicerat

Bokfrukost om Sällskap

Terminens tema är Förvirrade människor och vi sticker inte under stol att vi, var och en på sitt vis, är en smula förvirrade efter läsningen av boken Sällskap av Elisabeth Hjort. En timmes diskussion rätar ut en del frågetecken, men skapar också nya.

Sällskap är en tredelad roman, kan man säga, där det tematiska skapar en helhet. Tre sällskap, i olika tider, utsätter andra och utsätts själva av hänsynslös maktutövning, förtryck och utanförskap. Men också den sammanhållning som sällskap skapar. Det är kvinnogruppen i en slags nutid som ger varandra ”läxor” för att hämnas olika oförrätter från män, det är barnnunnorna för hundratals år sedan och till sist en samling själar som bildat något form av församling för att överleva. Så här pratade vi:

* Jag tycker första delen var den mest intressanta. Språket är välformulerat, historien intressant. Jag tycker om jag-personen Sara och känner igen mig i hennes aversion mot den där typen av kvinnogrupper.

* Nej, den delen har en klämkäck ton och jag tappar intresset. Jag tycker delen med barnnunnorna är den mest intressanta.

* Nej, del två är för våldsam, för mycket vältrande i kroppsvätskor.

* Om vi nu ska välja del så är ju den sista delen den mest spännande. Fascinerande människor och det finns en intrig.

* Jag tycker varje del skulle kunna utvecklas till egna romaner. Nu är det för mycket mellan raderna som jag inte fattar. Jag önskade en ihopknytning. Ett aha på slutet liksom.

* Vad vill författaren säga? Ja men är det inte just detta med mörker och förtryck. Gud är ju också påtagligt närvarande eller frånvarande, hur man nu väljer att se det. I hela boken.

Sällskap. Elisabeth Hjort. Utgiven 2026 hos Norstedts.

Publicerat

Bokfrukost om Man kommer aldrig ifrån Paris

Vårens tema är ljus och Paris är ju ljusets stad, n’est pas? Hit har konstnärer och författare vallfärdat genom åren. Vi möter dem alla, nära nog, i Enrique Vila-Matas bok Man kommer aldrig ifrån Paris, ett citat hämtat från Hemingway . Som ung på 70-talet hyrde Vila-Matas en vindskupa i Paris, av Margurite Duras, där han svart och svår skulle skriva sin första roman. Livet gick ut på att röra sig i rätt kretsar och visa upp sig för rätt personer och pengar, det fanns det aldrig. Många år senare återvänder den nu etablerade författaren till Paris för att återse sin ungdoms kvarter. Och inte minst få stoff till ett föredrag om ironi som ska hållas.

Frukostbokklubben är kluven, några är mer ljumma, andra lite mer entusiastiska. Här är några röster från morgonen:
* Jag påminns om Anais Nins dagböcker. Hon skriver mycket om Paris.
* Många gator, många människor att kolla upp.
* Självupptagen och vilsen som ung, Självupptagen och gubbig som äldre.
* Det är härligt att gå i fotspåren av en författare man tycker om.
* Otroligt rolig många gånger.
* Intressant blandning av fakta och fiktion.
* Man får säga att han har en konstig relation till sin mor. Och en unken kvinnosyn som ung.
* Är boken ironisk eller inte? Går det oss förbi?
* Vi får jaga upp fler böcker av författaren faktiskt.

Publicerat

Bokfrukost om Haren och jag av Chloe Dalton

Under pandemin hittar Chloe Dalton en liten harpalt utanför sitt hus på engelska landsbygden. Hon räddar livet på haren,  tar hand om den och de utvecklar en vänskap. Daltons förändras som människa, hon börjar betrakta djur och natur på ett nytt sätt genom den lilla haren. Hon döper den aldrig och hon ger den inga mänskliga egenskaper. Hon anpassar sig efter haren, försöker aldrig tämja den. Det finns en eftertänksamhet i det vackra språket och man blir lugn av att läsa.  
En annorlunda och intressant läsning enades vi om. Lärorik och intressant om samspel mellan människor, djur och natur i våra dagar.

Några röster från morgonen:

Trodde aldrig jag skulle bli så förtjust i harar
Jag vill också ha en hare
Språket är vackert, hon kan verkligen skriva
Det är tillåtet med jakt på harar året om i Storbritannien, som tur är, inte i Sverige, här får man bara jaga på vintern
Avslappad läsning
Heter det harpalt eller harunge
Läsning som passade mig fint, älskar naturupplevelser och boken var en sådan
Fascinerande att med harars graviditeter, att de kan bära på två olika kullar samtidigt.
Sorgligt hur hararnas gömställen är hotade pga jordbruksmaskiner.

Utgiven på Polaris 2025, översättning av Amanda Svensson.  

Publicerat

Kärlek vid sidan av?

Jag vill inte tänka på döden men jag vill tänka på dig är en brevroman, och det är ju något visst med det. Lauras brevskrivande är strukturerat i månader, med början i mars. Naturen får plats med grannars rabatter med krokus och snödroppar. Hon skriver till sin man Arvid och så till den andra mannen som hon känner en så stark dragning till. Hon säger:

” Det är ditt begär jag behöver. Att jag ens kan väcka något så starkt och vidunderligt i någon. Att något så stort ens finns och att det någonstans i mig bor en kraft att möta det”

Lauras man är vardag och det är ömsint och storsint kärlek. Med den hemlige, underkastelse och en egendomlig åtrå. Inga samtal skildras, ingenting annat än vad som sker i sängen och jag finner det rätt ointressant, jag rycks inte med i hennes besatthet. För jag fattar inte vad det är hon vill. Och inte hur hon ens orkar leva sitt liv, sitt dubbla liv.

Då förstår jag huvudpersonen i Vuxna förbrytelser mer. Hennes egendomliga kombination av frihetskrav och längtan efter att bli tagen på allvar, tagen i anspråk av den gifta mannen hon regelbundet träffar. Å ena sidan vill hon att det ska vara något särskilt mellan just de två, å andra sidan förefaller hon inte vilja vara bunden. Mannen säger att han inte tror på monogamt liv. Nej, men jag tror att kvinnan trots allt har en längtan dit.

I en bokklubb diskuterade vi just Vuxna förbrytelser och flera var förbannade på mannen som de tyckte utnyttjade henne, lät henne komma långt ner i prioriteringarna. Kanske det. Jag tyckte han var rätt tydlig med vad han ville och inte. Det går ju att bara lämna.

Kanske är det för båda kvinnorna det Laura uttrycker:

”Det är som att jag inte kan finnas i världen om ingen begär mig i den. Och hans begär är så starkt. I hans blick blir jag till och får plötsligt mening.”

Jag vill inte tänka på döden men jag vill tänka på dig av Lotta Ilona Häyrynen. Vuxna förbrytelser av Jenny Nordberg