Ett samtal om Strålarna av Jenny Holmqvist

Nu sitter vi i Falsterbo och samtalar om Strålarna. Vår och sommar 1999. Selene är 16 år och bor med sin vackra modellmamma på tjusiga Lidingö. Deras lägenhet i ett flerfamiljshus är dock allt annat än lyxig. Annie som Selene kallar sin mamma har fyllt 40 och arbetstillfällena har sinat, hon är i omgivningens ögon fortfarande vacker men hon upplever sig själv som en bedagad skönhet. Inkomsterna sinar och att ta ett vanligt Svensson-jobb tycks inte vara ett alternativ. Hon träffar en man på nätet som bjuder ner henne och dottern till hans hotell på Mallorca.

Ann-Sofie: Selene och alla andra tycker Annie är vacker. Men andemeningen i boken är väl att det är i skönheten och ungdomen som Annies skapar sin identitet. Jag tycker Selene i alla fall i början av boken låter så stolt när hon berättar om Annie. Hur hon intar ett rum, hur alla bara vill behaga henne. Och det märker ju Annie också. Men om hon blir ”gammal och ful”, hur ska det då gå? Det är väl därför som hon kramar ut det sista och åker ner till Mallis på vinst och förlust för att träffa Juuso. Vad tycker du om honom? 

Maggan: Han gör inget djupt intryck på Selene och inte heller på mig. Han är tystlåten men å andra sidan är han betraktare som ser och hör.  Tänker också att han som medelålderns lite töntig man lever upp av att ha den vackra Annie vid sin sida. Hon är en trofé för honom men egentligen är han inte så förtjust i henne.

Ann-Sofie: Exakt! Jag är inte heller förtjust i Annie. Kommer du ihåg att vi läste i bloggen Punkt slut, som avslutade med att hen skiter i hur det går för Annie? Och det gör jag också. Annie är så totalt självupptagen. Nu brukar vi väl inte spoila slutet men man kan väl ändå säga att trots allt så är den där symbiosen, beroendet eller vad man ska kalla det, mellan Selene och Annie väldigt stark. Det är väl i sig inte så konstigt, mamma och dotter liksom Selene önskar jag all lycka. Hur tycker du om sättet att berätta? 

Maggan:  Berättandet som är relativt långsamt, (menar inget negativt med detta), gör att tristessen som den utdragna semestern framkallar. Jösses att vara i Selenes situation vecka efter vecka hela sommaren. Gillar referenserna till klassiska 50-tals-filmen Sunset Boulevard, finns definitivt paralleller.

Ann-Sofie: Jag tycker också att det långsamma är bra. Hettan, tristessen, väntan blir så påtaglig. Den känns! Däremot är jag inte helt såld på slutet. Där tycker jag att det i gengäld går för fort. Lite för många saker händer på ganska kort tid. Författaren kunde ha tagit det lugnare. Eller?

Maggan: Gillar nog det abrupta i slutet. Kanske för att jag känner sympati med Selene och ett längre scenario skulle varit mer plågsamt för henne. Men visst, kanske det skulle blivit en mer ”mot avgrunden”-slut som kunde gynnat berättelsen. Mot slutet får jag också känslan att deras roller är ombytta. Annie är tonåringen som är ute på äventyr och festar medan mamman Selene får hänga vid poolen.

Utgiven på Forum 2024. Vi har inte läst Drift, författarens första bok, men det ska vi nog ta och göra!

Bokfrukost om Skärvor av minnen

Det blev frukost med fest! Frukostboklubben fyller nämligen 14 år i år. Läs mera om det här Boken för dagen var Skärvor av minnen av Laurie Halse Anderson, förra årets ALMA-pristagare.

Berättelsen handlar om 17åriga Hayley som återvänt till barndomsstaden med sin pappa. De har flackat omkring i USA under flera år med nu återvänder de till barndomsstaden. Pappan är krigsveteran och lider svårt av PTSD.

Vi tyckte alla om den och pratade så här:

– Välskrivet om vad som händer med människor efter krig. Ständigt aktuellt.
– Ska man betrakta det som barnets lojalitet med sin förälder eller ett medberoende?
– Hayley skyddar sin pappa till vilket pris som helst
– Mycket gripande berättelse. Trovärdigt berättad. Inkännande.
– Väldigt amerikansk. Finn är otroligt hövlig!
– Finn förstår Hayley, hans familj har också svåra problem.
– Ganska lång start, segt här. Young adult brukar vara mer drivet.

Romanen är utgiven på Lavender lit. Ett mycket trevligt och lagom stort förlag!

Nästa frukost blir den 7 maj och då läser vi Jag sjunger och bergen dansar av Irene Sola

När en man faller av Klara Krantz

Klara Krantz var 3 månader gammal när Olof Palme föll offer för en mördares kulor, samma ödesdigra natt tog även Klaras farfars liv en ny vändning. Lars Krantz var en erfaren journalist som råkade färdas på en buss genom Stockholm strax efter att mordet begåtts. Upp på bussen kom en man som enligt Krantz uppträdde misstänkt och som senare identifierades som polis. I  Lars huvud skapades polisspåret, han blev privatspanare, som förvisso många andra också blev. Dock, hans besatthet avtog dock inte utan följde honom fram till hans död och orsakade en djup splittring inom familjen. 

När Klara blir gravid kommer minnena av hennes farfar upp till ytan. Hon funderar över den såriga relationen farfadern hade till hennes pappa och den oundvikliga familjetragedi som hennes farfars besatthet orsakade. Samtidigt är hon ambivalent inför sitt kommande moderskap och sin kärleksrelation, hon börjar fundera över om vänskapen till en vän kan utvecklas till något djupare. 

När en man faller är en lyrisk roman som jag läser som en bladvändare. Den är drömsk, rytmisk och berättar om mänsklig vånda. Lars Krantz öde och sondotterns liv många år senare slukar mig med hull och hår.

Utgiven på Romanus & Selling 2024.

Sista rollen av Lisa Christensen 

Hon har ett alldeles eget sätt att berätta, Lisa Christensson, hennes romaner är unika på så sätt. Hon har världen och storpolitiken som spelplats och tar med läsaren till olika decennier och olika platser. I denna tredje bok sluts cirklarna från de tidigare två romanerna Spela roll och Sista säkra.

Nikolaj Kalnins är en gammal man och lever ett tillbakadraget liv på Seychellerna, men han finns också i yngre upplaga i Europa där han verkar som författare? En annan äldre man, Harold, har också tagit sin tillflykt till Seychellerna av samma anledning som Nikolaj. De båda blir nära vänner men de känner inte till varandras förflutna förrän det är alldeles för sent. Det är en lurig intrig där läsaren inte kan tag någonting för givet, det är bara att hänga med. Skriver därför inte mer om handlingen, jag skulle kunna spoila rejält.

Har tyckt väldigt mycket om samtliga tre romaner, gillar gestaltningen av miljö och människor och förgreningarna från kalla krigets dagar fram till idag.  I en Lisa Christensen-roman hamnar läsaren nära karaktärerna i stunden som skildras med dofter, känslor, mörker och ljus. En speciell förmåga som hon har.

Samtliga böcker går utmärkt att läsa fristående och finns recenserade på bloggen.

Utgiven på Louise Bäckelin förlag 2024.