Halva Malmö består av killar som dumpat mig av Amanda Romare

En mörk, burlesk och väldigt rolig roman. Kan dock inte komma ifrån att jag känner mig aningen skuldmedveten, för jösses vad jag har skrattat. Amandas kärleksliv är bedrövligt sorgligt, och det värsta är att jag tror hennes datingupplevelser är tämligen allmängiltiga, både för kvinnor och män. (Ni har förstås noterat att författarens namn överensstämmer med huvudpersonens. Autofiktion? Jag tror det, men vet inte).

Amanda är 32 år, driver företag tillsammans med sin mamma och syster och har ett härligt kompisgäng som kallar sig dr Pepper. Namnet kommer sig av att gänget under en musikfestival blev bestulna på sin insmugglade sprit och därför drack Dr Pepper hela helgen i stället. De håller ihop i vått och torrt, flera är singlar men alla hanterar singellivet olika. Det finns även en äldre singel med kärlekssorger i boken, Amandas mamma, som är djupt förälskad i sin manlige kompis.

Att längta efter besvarad kärlek men alltid bli bortvald är knappast något nytt. Den inbitna ungkarlen, eller den ogifta ungmön som blev nucka när hon blev äldre, valde de att bli ensamma?  Redan i början av ”Halva Malmö” tänker jag på Malin Lindroths roman Nuckan, en sorgsen betraktelse av en kvinna som alltid blev bortvald i kärlek. Känner mig tillfreds med att Amanda i slutet av ”Halva Malmö” läser just Nuckan och konstaterar att Malins huvudperson haft det värre än hon. Det vill säga än så länge…

Utgiven på Natur & Kultur 2021. Min recension av Nuckan hittar du här.

Det tredje ljuset av Claire Keegan

Med tio års mellanrum publicerades de två kortromaner som finns samlade i den här boken. Baksidestexten pratar om att Små ting som dessa är en fristående uppföljare till den första Det tredje ljuset. Det har jag svårt att få ihop. Men oavsett: jag har läst två fantastiska romaner.

I Det tredje ljuset får ett barn under en sommar bo hos fosterföräldrar, allt för att underlätta för hennes familj som slipper en unge att försörja. Ingen blir förvånad när barnets pappa glömmer bort att lämna av resväskan innan han sticker hem igen. Men vad spelar det för roll? I fosterhemmet finns kläder, mat, tid och mest av allt kärlek. Ovillkorlig och generös. Det tar tid för flickan att förstå och ta emot. Berättelsen sträcker sig över sommaren och det blir dags för hemfärd. Ett så starkt slut och jag tänker fortfarande på vad som sedan hände.

Små ting som dessa griper mig ändå mycket mer. Kol- och vedförsäljaren Furlong gör som vanligt en leverans upp till Magdalenaklostret. Här finns det tvätteri där unga kvinnor blir satta att arbeta, kvinnor som gjort saker som inte ”passade sig” (läs passade samhället). När Furlong hittar en ung flicka inlåst i kolförrådet försöker ha ta reda på vad som hänt. Snabbt förstår han att han inte ska lägga näsan i blöt. Han varnas: nunnorna har ett finger med i spelet överallt. Men han kan inte släppa det här. Han är en god man. Han handlar.

Det här var sannerligen en läsupplevelse. Keegan skriver med sådan precision. Det är inte bara så att hon använder rätt mängd ord (hur man nu mäter det) utan språket är så klart utan att bli övertydligt. Jag ogillar ju blabbande författare som inte kan överge en beskrivning eller gör otaliga utvikningar. Här är det exakt och vackert. Så i Keegan hittar jag en ny stjärna på min författarhimmel.

Det tredje ljuset. Små ting som dessa. Claire Keegan. Översättare är Marianne Tufvesson (så bra). Utgiven 2021 av Wahlström & Widstrand.

Dörren av Magda Szabó

En sällsam roman om författaren Magda och hennes relation till sin barska hushållshjälp Emerentia. Låter kanske förutsägbart men Dörren liknar ingen annan roman. Emerentia är en utomordentligt skicklig hemhjälp men bara om arbetet får ske på hennes villkor. Ingen trotsar Emerentia vars varje yttrande är på gränsen till det oförskämda. Hon kommer att arbeta hos Magda under många år och mot alla odds utvecklas en djup samhörighet kvinnorna emellan.

Titeln Dörren är visserligen mångbottnad men syftar i huvudsak på den låsta dörren till Emerentias lägenhet dit ingen får komma in. Vad som döljer sig bakom dörren är ett mysterium i grannskapet och ryktena frodas. Det enda som är helt säkert är att hon har en katt, i övrigt är gissningarna många och vilda. Eftersom författaren delar namn och yrke med sin berättare antog jag från början att historien kunde ha viss verklighetsbakgrund. Efter avslutad läsning är jag ganska övertygad om motsatsen. Berättelsen om de väsensskilda kvinnornas relation är för säregen för att vara (helt) sann och den excentriska Emerentia skulle avskytt att bli karaktär i en bok och därför skulle Magda aldrig göra så mot henne.

Jag blev helt uppslukad av berättelsen om Emerentia och vill läsa mer av Magda Szabó som var och är en av Ungerns mest lästa författare. Hon dog 2007 över 90 år gammal. Man får i Dörren en viss inblick i hennes liv i det totalitära Ungern. Från utfryst under en 10 årsperiod till prisbelönad och hyllad därefter.

Dörren gavs ut på ungerska 1987. Utgiven på svenska 2020 på Nilsson förlag. Översättning av Eva Teresia Lundberg och Maria Ortman.

En kväll i juni av Anna Lönnqvist

Två unga hjärtan möts en vacker sommarkväll i Stockholm. Ella och Ben har gemensamt att de avskyr Gröna Lund där de båda befinner sig. De tar sällskap med varandra, rymmer därifrån och upplever en magisk romantisk kväll full av förtrollade ögonblick som man bara kan göra när man är riktigt ung. De bor på olika orter i landet och skiljs åt med en önskan att träffas igen. Av olika anledningar blir det inte så, men de glömmer aldrig varandra.

Ett tiotal år senare får Ella erbjudandet att spökskriva den framgångsrika affärskvinnan Fredrika Berghs memoarer. Under arbetet med boken kommer de båda kvinnorna nära varandra och den skygga Fredrika berättar till slut om de uppoffringar hon tvingats till för familjens och arbetets skull. Även hon minns en man hon aldrig fick. Fast Ella har mött Ben på nytt, båda arbetar de i sfären runt Fredrika Bergh, de minns varandra men deras vuxna etablerade jag, är någonting helt annat än ungdomarna den där sommarkvällen för länge sedan.

Jag är svag för det bitterljuva. Kärleksparet som aldrig fick varandra och som träffas många år senare. Har alltid älskat Hjalmar Gullbergs dikter, han skrev ofta om kvinnan som aldrig blev hans och så förstås Jane Austens Övertalning där Anne Elliot övertalas att slå upp förlovningen med Frederick Wentworth vilket hon bittert ångrar, när de möts igen ser han inte ens åt Anne, utan uppvaktar andra kvinnor. Austens sista och mest melankoliska bok.

Jag är blurbad på omslaget där jag säger följande vilket stämmer precis fortfarande:
”Någonting i Anna Lönnqvist böcker slår an en ton inom mig. Jag faller som en fura varje gång”

Utgiven på Norstedts 2021.