Inlägg

Publicerat

En förlovad tid av Alba Mogensen

Vad månde det bliva av Alba Mogensen, född 1995 och redan författare till två förträffliga romaner, Hon den roliga och En förlovad tid. Vansinnigt begåvad är hon och jag har njutit av romanerna som båda tar mig tillbaka till åren mellan 20 och 30. 

I En förlovad tid begraver en storasyster och en lillasyster sin mor. Deras roller som störst/minst har alltid varit självklara. Louise som är äldst är gravid med sitt första barn, Hannah är djupt förälskad för första gången i sitt liv. Moderns död och försäljningen av barndomshemmet sätter tankar i rörelse hos systrarna, inte minst tänker de på fadern som lämnade familjen då flickorna ännu var tonåringar. 

Romanen berättas ur Hannahs perspektiv, ett då och ett nu, där hon ömsom berättar om systrarnas uppväxt i ”hålan” ömsom om deras vuxna liv i ”staden vid havet”. Satte mig med boken på påskdagens morgon och hade läst ut innan kvällningen. Barnet Hannah slog an en ton inom mig och jag blev uppslukad och berörd. 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2023.

Publicerat

Påskekrim – omläsning av Bo Baldersson

Som tonåring älskade jag Bo Balderssons deckare, inte så mycket för deckargåtornas skull, utan för att böckerna var vansinnigt roliga. Första boken av sammanlagt 11 kom 1968 och hette Stadsrådet och döden, en makalös drift med det politiska Sverige. Det finns dock ett mysterium som aldrig blivit löst och det är identiteten bakom pseudonymen Bo Baldersson. Det har gissats, stötts och blötts under åren, men ingenting har fått författaren att träda fram.

I poden ”Jakten på Bo Baldersson” som finns på Spotify har radiojournalisten Axel Winqvist gått till botten med alla antaganden och rykten om Baldersson. Han gör det med bravur! Han talar med människor som faktiskt vet vem Baldersson är, även om många som jobbade med honom inte finns med oss längre. Ärligt ska sägas att jag hade hört talas om det mesta men här får jag rena fakta presenterade och flickan som älskade Baldersson så mycket är överförtjust. Nu känner jag att jag nog vet vem författaren är.

Eftersom det är påsk om några dagar ska jag läsa om Baldersson, han får bli mitt påskekrim och eftersom jag har läst om under åren så vet jag att böckerna håller. Jag kommer också att precis som Axel Winqvist, läsa dödsrunor med ett annat intresse än förr. Bo Baldersson har vid något tillfälle uppgett att det i hans runa ska stå att ”den döde skrev 11 deckare mellan 1968 och 1990”. Det kan jädrar i min lilla låda bli årets scoop!

Några av Balderssons böcker finns på Storytel. 

Glad Påsk!

Publicerat

Galna kvinnor på Hôpital de la Salpêtrière

För många år sedan läste jag Marie & Blanche av PO Enquist, som är en fiktionens form berättar om nobelpristagaren och fysikern Marie Curie och Blanche Wittman En välskriven bok och en hemsk berättelse om hur Blanche blir alltmer förstörd av de försök med radium som hon låter sig utsättas för.

Jag tänker på Blanche när jag läser De galna kvinnornas bal som utspelar sig på Salpêtrière-sjukhuset. Här bedrevs en psykiatrisk vård med en professor Charcot i spetsen. Kvinnor med så kallad hysteri behandlades här med nyfunna metoder inom hypnos. Det intresserade många människor från världen som besökte Charcots uppvisningar där han suggererade hysteriska anfall hos kvinnorna. En av hans favoritpatienter ska ha varit just Blanche Wittman. När Charcot dog blev hon i Enquists roman assistent hos Curie.

Vilka kvinnor hamnade på Salpêtrière? Tja, inte alltför sällan (alltid?) genom att maken eller familjen ansåg att de var sjuka och behövde vård. Det gäller till exempel Eugenie som placeras där, och familjen vill glömma bort denna skam med att ha en dotter på mentalsjukhus. Men var hon sjuk eller inte? Eugenies bror förfasas över systerns öde, men fogar sig för faders beslut och tiger still. Han får dock en avgörande roll i slutet av boken.

Det är alltid intressant att läsa böcker inifrån sjukhus och det här är i sig inget undantag. Författaren vill skildra kvinnors utsatthet och maktlöshet. Det är dock lite grund läsning stundtals. Det känns som om författaren vill skriva läsaren på näsan, så att ingenting missas eller missförstås. Det är lite synd tycker jag. But anyway, det är en läsvärd roman som man snabbt slukar sig igenom. Salpêtrière-sjukhusets tidigare verksamhet är fascinerande. Anläggningen finns kvar i Paris och det går att vandra omkring i parker och gångvägar och fantisera.

De galna kvinnornas bal. Victoria Mas. Utgiven 2022, på svenska hos Sekwa i översättning av Emma Majberger.

Publicerat

Alla måste söderut av Marie Lundström

Älskade det drastiska och humoristiska i Marie Lundströms debut, Sanningens kalas. Alla måste Söderut är mer lågmäld men jag är lika entusiastisk. Hennes vindlande språk med undertoner av ironi och humor bär hennes egna speciella ton. Det handlar om Eva som lämnade Piteå för Stockholm som väldigt ung, under 20 års tid har hennes pappa och hans lantställe i Norrbotten varit hennes fasta punkt. När han hastigt avlider tappar hon fotfästet och omsluts av en djup sorg.  

Eva saknar nära familj men hennes sambo Larsa har både barn och en exfru. Eva är kantig och Larsa omhändertagande, fd frun är en dramaqueen av tyvärr ofta skådat slag. Jag njuter av den elaka skildringen av just henne, inte minst då hon bjuder in sig själv till Evas pappas hus som om det vore något helt självklart. Rolig, men också en aningen tragisk figur är Evas pappas bror som hon nu delar lantställe. En man som tenderar att ta vidlyftiga ekonomiska beslut angående lantstället och tar för givet att Eva ska vara med och betala.

Det handlar om tillhörighet och djup saknad efter en älskad förälder. Eva är skör något som hon inte visar utåt och människor kräver en massa av henne som hon inte kan ge. Det är en djup allvarlig roman men inte alls tung att läsa. Det subtila humor som genomsyrar texten gör läsningen rentav lustfylld och kanske även fnissfylld om det nu finns ett sådant ord.

Jag lyssnade på Marie Lundströms egen inläsning som är väldigt fin. Tror det gav en extra dimension till min läsning.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2023.