Inlägg

Publicerat

God vs. poppis kultur

Nu kom diskussionen hit. Eller i söndags rättare sagt. Mittuppslaget i den största kulturbilagan fylldes av den brittiske författaren Edward Docxs artikel om fin- vs. fullitteratur. Som grund ligger som vanligt Dan Brown och Stieg Larssons enorma försäljningsframgångar och populäritet hos den ”breda massan”. Som vanligt i denna typ av diskussion gäller det tydligen att välja sida. Antingen är man litteraturälskare som förförs av täthet i språket och välgrundade tankar, eller så dras man till det enkla, lättsmälta och snabbproducerade.

Många författare idag skriver för att tjäna pengar, skriver kanske till och med direkt med filmmediet i åtanke, vilket förstör litteraturen enligt Docx. Han säger sig se Harrison Ford i tweedkostym när han läser Brown, och det ser han inte som positivt. För vart ska det leda? Att allt bli lättsmält och serverat på fat? Vad händer med våra hjärnor då, när de inte blir utmanade?

Det är intressant. Jag är inte det minsta orolig för våra hjärnor. Jag är övertygad om att vi kommer att utvecklas och attraheras av både utmanande och avkopplande (lättsmälta)romaner i framtiden. Den här diskussionen får mig att minnas ett drev som gick mot Maja Lundgren när hennes Myggor och tigrar kom. Ett gäng kända manliga författare stod på Akademibokhandeln i Stockholm och skrattade hånfullt och pratade högt medan Lundgren signerade böcker. Mer gjorde de inte, de hade kommit dit för att störa, dessa 45-60åringar. Charmigt visst?  Jag var rasande efteråt och tror till och med att jag grät en skvätt när jag promenerade hemåt.

Jag välkomnar däremot diskussion, och tycker att det finns mycket intressant i Docxs artikel. Jag kan själv störa mig på ytlighet och uppenbara baktankar med varför en bok är skriven, men orolig för våra hjärnors utveckling, det är jag inte.

Publicerat

Thorén & Lindskog tipsar tyskt

Månadens tips från förlaget Thorén & Lindskog är Drömmen om Sansibar av Alfred Andersch

Alfred Andersch föddes 1914 i München. Han blev tidigt kommunist ochsatt tre månader i koncentrationsläger efter riksdagsbranden 1933. Efter det gav han upp sitt politiska arbete, blev djupt deprimerad och slutligen inkallad som soldat. Mot slutet av kriget deserterade han
och efteråt började han arbeta som journalist och grundade en tidning. Eftersom han ofta var i opposition mot USA:s efterkrigspolitik,
förlorade han utgivningstillståndet och började istället på radion som litteraturredaktör samtidigt som han arbetade som författare.

Drömmen om Sansibar kom ut 1957 i Tyskland och där läser man den fortfarande ganska flitigt, kanske framför allt i skolorna. Boken utspelar sig i en liten ort vid tyska östersjökusten, där fem människors öden flätas samman under ett dygn i slutet av 30-talet. Det handlar om drömmar om frihet och flykten till det neutrala Sverige. Det är en väldigt spännande historia och dessutom är den på en gång sorglig och hoppingivande eftersom den visar på en väg för hur
motståndskrafterna i Tyskland hade kunnat samarbeta för att förhindra
nazisternas frammarsch.

Publicerat

Högre än alla himlar av Louise Boije af Gennäs

Jag har som jag tidigare har skrivit lyssnat på Katarina Ewerlöfs inläsning av Högre än alla himlar. Och jag måste verkligenerkänna- sällan har jag haft så lätt för att bege mig ut på promenad. Och långt har jag gått också, kanske inte lika fort som vanligt, men ändå. Romanen är verkligen som en tv-serie eller långfilm. Kompisgänget i början av 2000-talet, som driver åt olika håll, men älskar varandra för mycket för att ge upp varandra. Samtal om livet, världen och vardagen. Ibland känns det löjligt och tillgjort hur än den ena, än den andra, efter att ha umgåtts så tätt som de gör, måste fråga varandra saker som borde vara självklara. Det känns liksom som att de bästa vännerna egentligen är ytligt bekanta, och bara ihopsatta för att det ska vara ett intressant experiment för oss läsare. Och ibland blir är det riktigt intressant, ofta bara märkligt. I tre böcker ska vi få följa gänget, och hur negativ jag än låter nu kommer jag aldrig kunna hålla mig ifrån att läsa eller lyssna på de kommande två.

Jag tror att jag har fått mer ut av romanen för att ha lyssnat på den, istället för att läsa. Förmodligen för att Ewerlöf gör det briljant. För att glömma den dödstrista motionsslingan är den perfekt. Som att fördriva tiden med eftermiddagsrepriserna av  Beverly Hills när man var sjuk och hemma från skolan på Högstadiet.

Publicerat

Om jag var ett förlag

Har ni märkt att de flesta förlag nu rejält släppt på sina begränsingar av recensions-ex till bloggare. Till och med Bonniers som var så stiffa delar nu med glädje ut sina böcker till bokbloggare all over. Bokmässan delar frikostigt ut biljetter till bokbloggarambassadörer och vi tackar och tar emot.

Men det vore intressant att se siffror över försäljning om det gjorts något sådant. Säljer böcker som vi bloggar om mer än andra böcker? Ibland undrar jag. Och ibland undrar jag över hur internt det här blir. Samma böcker recenseras överallt i flera olika bloggar och vi skriver oftast ganska homogent och lika om böckerna. Till slut blir det tråkigt. Jag tappar ibland lusten att recensera en bok när jag ser att fem-tio andra bokbloggar skrivit exakt samma sak. Det kanske borde trigga mig att hinna en annan vinkel, ett annat spår. Vad har förlagen för motiv? Säljer böckerna verkligen mer?

Jag gjorde ett reportage om modebloggare för några år sen. Enligt uppgift så kunde plagg i affärerna ta slut om vissa bloggare skrev och bloggade om dem men trots att jag försökte få klädkedjorna att bekräfta detta och få försäljningsstatistik på vissa plagg så teg dom och hänvisade till sina kvartalsrapporter som inte sa någonting. Hur ser det ut i bokbranschen?

Vet man vilka som läser våra bloggar? Hur vet man att man når rätt målgrupp när man skickar ett recensionsex till en särskild blogg, eller skickar man mest ut till de bloggar som är störst?

Störst är inte alltid bäst. En nischad blogg kan vara bättre för en viss titel än en blogg med mycket besökare.

Hur kommer man vidare? Hur kan förlagen vara mer kreativa? Nu skickas rec-exen ut slentrianmässigt och vi tackar och tar emot, inget fel idé men om jag vore förlag skulle jag vara intresserad av att hitta nya samarbeten och nya kanaler. Särskilt på barnsidan skulle jag satsa mycket på iPhone- och iPad-appar och andra interaktiva spel på nätet. Jag skulle också använda mig mer av tävlingar, utlottningar, spel och tester och uppmana bloggarna att tävla ut böcker i samband med att man recenserar böcker och på så sätt skapa buzz kring en specifik bok. Till exempel har vi fått vädligt snabb, fin respons de gånger vi lottar ut böcker på Breakfast Book Clubs Facebook-sida. Det skapar enorm goodwill.

Jag skulle inspireras av Buzzador. Uppmana till bokcirklande till en viss bok och skicka ut flera ex till alla bokcirkeldeltagare. Jag hoppas också en del på interaktiva böcker i takt med att läsplattorna ökar i användande bland gemene man.

Jag skulle också marknadsföra mig lokalt mer genom att uppmuntra lokala bokhandlar att anordna träffar och marknadsföra nya böcker genom träffar och bokcirklar. Just bokcirklandet är hett just nu. Det råder en enorm aktivitet där ute. Läsarna vill inte längre bara ensidigt kommentera inlägg på enstaka bloggar, man vill diskutera. In real life eller i bokcirklar på Twitter och Facebook. Kanske kan förlagen hitta fler läsare genom att ordna möten och träffar med författare och inspirationskvällar kring ett visst tema av böcker. Kan förlagen samarbeta? Ex Yourlifes bokkvällar är ju t ex mycket populära och uppskattade.

Vad tror du?

Om jag var ett förlag
Har ni märkt att de flesta förlag nu rejält släppt på sina begränsingar av recensions-ex till
bloggare. Till och med Bonniers som var så stiffa delar nu med glädje ut sina böcker till
bokbloggare all over. Bokmässan delar frikostigt ut biljetter till bokbloggarambassadörer och vi
tackar och tar emot.
Men det vore intressant att se siffror över försäljning om det gjorts något sådant. Säljer böcker
som vi bloggar om mer än andra böcker? Ibland undrar jag. Och ibland undrar jag över hur internt
det här blir. Samma böcker recenseras överallt i flera olika bloggar och vi skriver oftast ganska
homogent och lika om böckerna. Till slut blir det tråkigt. Jag tappar ibland lusten att recensera
en bok när jag ser att fem-tio andra bokbloggar skrivit exakt samma sak. Det kanske borde trigga
mig att hinna en annan vinkel, ett annat spår. Vad har förlagen för motiv? Säljer böckerna mer?
Jag gjorde ett reportage om modebloggare för några år sen. Enligt uppgift så kunde plagg i
affärerna ta slut om vissa bloggare skrev och bloggade om dem men trots att jag försökte få
klädkedjorna att bekräfta detta och få försäljningsstatistik på vissa plagg så teg dom och
hänvisade till sina kvartalsrapporter som inte sa någonting. Hur ser det ut i bokbranschen?
Vet man vilka som läser våra bloggar? Hur vet man att man når rätt målgrupp när man skickar ett
recensionsex till en särskild blogg, eller skickar man mest ut till de bloggar som är störst?
Störst är inte alltid bäst. En nischad blogg kan vara bättre för en viss titel än en blogg med
mycket besökare.
Hur kommer man vidare? Hur kan förlagen vara mer kreativa? Nu skickas rec-exen ut
slentrianmässigt och vi tackar och tar emot, inget fel idé men om jag vore förlag skulle jag vara
intresserad av att hitta nya samarbeten och nya kanaler. Särskilt på barnsidan skulle jag satsa
mycket på iPhone- och iPad-appar och andra interaktiva spel på nätet. Jag skulle också använda
mig mer av tävlingar, utlottningar, spel och tester och uppmana bloggarna att tävla ut böcker i
samband med att man recenserar böcker och på så sätt skapa buzz kring en specifik bok. Till
exempel har vi fått vädligt snabb, fin respons de gånger vi lottar ut böcker på Breakfast Book
Clubs Facebook-sida. Det skapar enorm goodwill.
Jag skulle inspireras av Buzzador. Uppmana till bokcirklande till en viss bok och skicka ut flera
ex till alla bokcirkeldeltagare. Jag hoppas också en del på interaktiva böcker i takt med att
läsplattorna ökar i användande bland gemene man.
Jag skulle också marknadsföra mig lokalt mer genom att uppmuntra lokala bokhandlar att anordna
träffar och marknadsföra nya böcker genom träffar och bokcirklar. Just bokcirklandet är hett just nu. Det råder en enorm aktivitet där ute. Läsarna vill inte längre bara ensidigt kommentera inlägg på enstaka bloggar, man vill diskutera. In real life eller i bokcirklar på Twitter och Facebook. Kanske kan förlagen hitta fler läsare genom att ordna möten och träffar med författare och inspirationskvällar kring ett visst tema av böcker. Kan förlagen samarbeta? Ex Yourlifes bokkvällar är ju t ex mycket populära och uppskattade.
Vad tror du?