Rodham av Curtis Sittenfeld

Hur hade Hillary Clintons liv gestaltat sig om hon aldrig gift sig med Bill? Om hon redan som ung reagerat på hans notoriska otrohet? Vi kan förstås aldrig veta om han var notoriskt otrogen eller om hon förstod eller valde att se bort, men det är en intressant och fängslande alternativ livsberättelse som Sittenfeld skapat med Rodham.

Jag fångas direkt av den unga oförvägna och intelligenta flickan Hillary som tar för sig på ett sätt som kvinnor födda på 40-talet sällan gjorde. Jag tror också att skildringen av Hillary Rodhams liv, där hon väljer akademisk utbildning och yrkesliv är signifikant för många amerikanska kvinnor i hennes generation. En generation där smarta kvinnor som vågade visa att de hade en skarp hjärna bittert fick erfara att de hade lägre status i samhället och sällan hade framgång i kärlek och relationer.

I Hillarys fall träffade hon dock en man som både gillade och tände på hennes intelligens och vältalighet, Bill Clinton. Det är kanske det som kan betraktas som aningen sympatiskt med bokens Bill Clinton, han gillar och tänder på intelligenta och vältaliga kvinnor. Jag kan dock inte bortse från att jag tror han är en knöl och är därför elakt förtjust i den karaktär som Sittenfeld tilldelat honom i resten av romanen.

Efter ett liv inom juridiken satsar Hillary så småningom på politiken. Hur det utvecklar sig tänker jag inte säga något om förutom att både Clinton och Trump dyker upp. Donalds monologer är stundtals hysteriskt roliga i all sin korkade fullkomlighet, ända tills jag hör honom på Aktuellt och inser sanningen. Han uttrycker sig precis på det sätt i verkligheten som han gör i Rodham och jag sätter skrattet i halsen.

Sammanfattningsvis tycker jag att Rodham är en väldigt underhållande och smart roman. Sittenfeld besitter en utsökt förmåga att skapa skarpa och trovärdiga porträtt inte minst av äldre kvinnor. Hennes skildring av den amerikanska politiken är mörk och jag undrar hur pass applicerbar skildringen är på svenska förhållande? Förmodligen mycket mer än jag vill veta.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2020, översatt av Marianne Mattsson.

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld, en nutida version av Stolthet och fördom

För alla oss djupt troende Jane Austen-nördar har det äntligen blivit dags att läsa Eligible på svenska. (Naturligtvis har vi redan läst den på engelska). Jag personligen har skrattat lika gott nu, kanske rentav ännu mer, framförallt åt makarna Bennets kommentarer. Som fjärde författare ut i ”The Jane Austen project”, (som går ut på att namnkunniga författare skriver nutidsversioner av Austens verk), är Sittenfeld den enda som hittills bestått provet. Hon har lyckats föra över Austens karaktärer till 2000-tal och skapat en oemotståndlig romantisk komedi fylld av humor och ironi.  Sanning och skvaller kan läsas med stor behållning av alla, inte bara de som läst ursprungsromanen.

Blinkningarna till läsare som kan sin Stolthet och fördom är dock många och mycket roliga. Extra förtjust är jag i Sittenfelds version av Hunsford-scenen där Darcy försöker lista ut om Elizabeth kan tänka sig att flytta till Derbyshire. Darcy frågar Liz något helt annat på 2000-talet och situationen de befinner sig i är minst sagt annorlunda mot den ursprungliga. Darcys första frieri, Elizabeths vandring över de leriga fälten då Jane har insjuknat på Netherfield är också mitt i prick, och jag gillar Elizabeths åsikt att traditionen att fadern lämnar över bruden till den blivande maken vid vigseln är patriarkalisk. Austens karaktärer är fantastiskt tecknade och Sittenfeld har lyckats med konststycket att låta dem behålla sina personligheter. Det vill säga, alla utom en, som hon ytterst medvetet förändrat. Jag talar inte om vem.

Utgiven på Wahlström & Widstrand, översättningen är gjord av Molle Kanmert Sjölander.

Eligible av Curtis Sittenfeld, a modern retelling of Pride and Prejudice/Stolthet och Fördom

25852870[1]Den fjärde romanen i The Austen Project har kommit och för mig som är en djupt troende Stolthet och Fördom-nörd är lyckan fullkomlig!
Jag är överväldigad!
Sittenfeld har översatt Jane Austens karaktärer till 2000-talet och skapat en oemotståndlig romantisk komedi på det eviga temat sex och pengar. (För det är just det den ursprungliga romanen egentligen handlar om).

Jag som sedan tonåren älskat Darcys och Elizabeths kärlekssaga kan konstatera att den är lika romantiskt intagande i Cincinnati 2013 som i England 1813. Förvisso kan säkert en och annan Jane Austen-puritan dåna och ropa efter luktsalt, men faktum kvarstår, en god intrig och en god gestaltning håller genom århundrandena, vilket inte de sociala strukturerna gör. Sittenfeld har förstått detta och därför blir Eligible en roman för alla, inte bara för Jane Austen-fans.

Dock, blinkningarna till de läsare som kan sin Stolthet och fördom genomsyrar romanen. Mr Bennets kommentarer är lika torra som på 1800-talet, Mrs Bennet är lika självupptaget fånig och tvångsshoppar inte oväntat på internet. Lydia och Kitty skämmer ut sig genom att skrika otidigheter när man leker levande charader under en middagsbjudning, lite som under balen på Netherfield då familjen Bennets uppträdande bidrog till Janes stora kärleksbesvikelse.  Darcys första ”frieri” är barnsligt och oförskämt, Elizabeths vandring över de leriga fälten då Jane har insjuknat på Netherfield är genialt skildrat och så förstås den moderna tolkningen av scenen på Hunsfords prästgård där Darcy försöker lista ut om Elizabeth kan tänka sig att flytta till Derbyshire.  Den sistnämnda, Hunsfordscenen, är faktiskt helt lysande i Sittenfelds version, jag är förstås inte övertygad om att alla håller med mig här, framförallt inte Jane Austen puritaner. Men faktum kvarstår, trots alla yttre och miljömässiga förändringar är karaktärerna sig lika, alla utom en, fast jag avslöjar inte vilken.

Vet ni förresten vad Liz Bennet säger första gången hon hör Darcys dopnamn?

”Did you say Chip´s friend´s name is Fitzwilliam, and if so, did he just sail over on the Mayflower?”

Vill du veta mer om det vedertagna begreppet Jane Austen puritaner kan du läsa mer här och om övriga böcker i The Austen project här.

Eligible finns ännu inte på svenska, men det är utan tvekan bara en tidsfråga. Utgiven på Random House 2016.

Världsbokdagen: Curtis Sittenfeld – I en klass för sig

Petra:

CURTIS SITTENFELD – I EN KLASS FÖR SIG
Boken har blivit extremt hyllad överallt och jag stämmer bara in i lovsången. Curtis lyckas beskriva tonårstiden så där äckligt perfekt och hon väljer att göra det i en politisk laddad miljö. På en internatskola för snuskigt rika barn, där bokens berättarjag Lee och ett gäng andra får vistas på nåder,  tack vare finfina stipendium de ska vara tacksamma för.

Boken berättas genom den vuxna Lee som kan analysera och reflektera kring tonårstiden med distans. I like. Hon brottas med kärlek, utanförskap, popularitet och skolarbetet. Vem är det viktigast att vara vän med? Kärlek på avstånd. Känslan av att vara utanför och konstig. Vem är jag? På ett mycket intelligent och medryckande sätt får man ta del av de andra ungdomarnas liv genom Lees ögon och genom Lees filter.

En måste-bok. Hur bra som helst. Fantastisk. Ångestladdad. Rolig. Gråtmild. Skrattframkallande. Hög igenkänningsfaktor. Närvarande. Observant. Politisk. Läs den nu!

Det här är ett inlägg i vårt tema: Böcker som inspirerat oss med anledning av Världsbokdagen, 23 april.