Förläst…

Dagens ord på Glömda ord är förläst. Det får mig att tänka på den där biten i Radhusdisco av Morgan Larsson när Morris farfar varnar för att läsa för mycket. På sätt och vis är den rörande. Som bokmal uppväxt i arbetarfamilj och arbetarområde fick jag ibland liknande kommentarer som barn. Inte av mina närmaste men av släktingar och kompisars föräldrar. Jag läste jämnt som barn och den största besvikelsen var när jag en dag på biblioteket inte fick låna fjorton böcker samtidigt eftersom den näpsiga bibliotekarien inte trodde jag skulle hinna läsa ut alla. Så jag fick gå och lämna tillbaka flera stycken innan jag fick låna hem dom. Den känslan.


Bokfrukost – vi pratade Radhusdisco igen

Så var det dags för de stockholmare som inte befann sig i Göteborg på bokmässan att prata om Morgan Larssons Radhusdisco som varit september månads frukostbok.

Det är verkligen ett fantastiskt sätt att starta dagen på. Vetekatten har dessutom börjat med sin härliga frukostbuffé igen.

Vi var fyra tappra frukosterare som vände ut och in på Morris och hans barndom. Det här gänget var lite hårdare i sin kritik av boken. Var det för författaren inte var närvarande? De flesta tyckte att boken saknade driv och handling och att en röd tråd eller konflikt hade lyft boken ett snäpp.

Alla tyckte dock att personskildringarna var fina, nostalgitripparna underbara och att Morgan Larsson verkligen kan konsten att berätta en historia men att boken kanske mest blev en radda anekdoter staplade på varandra och att  det saknades lite djup.

Undertecknad håller med om drivet och en väntan på att ”det ska hända något”, vilket jag också sa på frukostträffen förra veckan och Morgan Larsson svarade att det var medvetet. Att skeendena i Morris huvud, ur ett barns perspektiv, var viktigare än själva handlingen. Men jag håller inte med om djupet. Jag tyckte det fanns flera ställen i boken där underliggande skeenden och toner beskrivs oerhört väl och situationer och händelser som träffade mig djupt med hög igenkänningsfaktor och det handlar inte om movieboxar eller filmisar, utan upplevelser och känslor bara ett barn kan ha när man för första gången är med om någonting.

Bilder från morgonens träffen finns här till höger.

Nästa gång vi träffas diskuterar vi Audrey Niffeneggers uppföljare till den framgångsrika Tidsresenärens hustru. Den nya boken heter Själens osaliga längtan. Läs mer här om träffen som äger rum 29 oktober. Glöm inte att osa.

Radhusdisco av Morgan Larsson

Breakfast Book Club har premiärcirklat på annan ort, Göteborg och Bokmässan. Vi träffades på Drivhuset som lånade ut lokal och stod för kaffet och vi fick besök av Morgan Larsson som skrivit Radhusdisco. Alla var rörande eniga om att det är en mycket varm och härlig barndomsskildring som alla kunde känna igen sig i oavsett generation. Dock är det också en härlig beskrivning över stämningar, trender och tendenser på 80-talet.
Bara all nostalgi kring movieboxar, radhusdiscon, hångel, hierarkier, tonårsfylla och bara känslan av att alltid gå runt med en oro i kroppen är ren njutning för oss 70-talister.

Morgan Larsson var med på träffen berättade hur han i princip skrev klart hela boken innan han vågade låta någon läsa, hur läskigt det är när mormor och mamma ska läsa ens hela barndomsskildring och beskrivningar av pubertet etc och också om hans kärlek till att skriva.

Ett finfint och nära morgonmöte. Fler bilder finns här till höger eller här.