Etikett: Natur & Kultur

Publicerat

Barn-bokklubbar om Nisseboken och Världens bästa fest

Åh, den där skolan va, säger jag. Vi hinner inte med våra klubbar så mycket jag vill. Skolka för att läsa och diskutera böcker verkar vara ett dåligt alternativ för mina barn-bokklubbare. Men nu har vi träffats!

En av klubbarna behövde något rappt och kul och lättläst. Då kom Trubbelmakarna – Världens bästa fest i vår väg och den tog vi oss an.

Här möter vi Malva Persson Pettersson tolv år och är världsbäst på det mesta. Därför är det väl ingen tvekan om att det är hon som ska fixa årets skolfest! Det ska bli extra allt, verkligen! Problemet är att kompisarna i klassen verkar ha blivit förändrade över sommarlovet och inte alls inne på samma grejer som Malva längre. Men vad tusan! Nåja, det ska väl inte hindra. Det är bäddat för kaos och bekymmer förstås.

Jo, säger vi, det är bra bok men somliga av oss är nog lite för gamla. 12-åringen tyckte i sig att boken var bra, men lite barnslig. Berättarstilen är lätt och ”tokrolig” och det tillsammans med allt som händer gör att läsningen går snabbt framåt. Fanns det något mer än att roa oss (bra nog!)? Nja, oklart budskap, säger klubben. Kanske ”ljug inte då” eller ”lite inte helt på dig själv”. Jag, klubbens äldste, tycker att boken också tar upp det här med att gå från barn till ungdom i otakt med kompisarna på ett trevligt sätt.

Vi lägger till att vi gillar illustrationerna som är gjorda av Jojo Falk.

I småbarns-bokklubben läste vi Nisseboken häromveckan. Wow, vilken succé! Jag har några jular följt Nissar och Nissor som flyttat till hos barnfamiljer för att där ställa till bus eller helt enkelt ordna sig en skön tillvaro i ett hörn. Jag vet inte om den trenden är över nu, men Nisseboken kan definitivt skapa nytt intresse.

Det här är en slags kombinerad sagobok och faktabok. Vi får följa den lilla nissen Tick som lotsar oss genom sin nissevärld. I detaljerade beskrivningar får vi veta verkligen allt. Se här: alla prylar som Tick gillar!

Jag utfärdar en varning: det tar tid att läsa den här boken. MYCKET tid. Och det man missade under de första timmarna får man ta igen när man läser den andra gången. Och tredje och fjärde. Underbart!

Världens bästa fest av Måns Nilsson & Isabelle Riddez. Illustrationer av Jojo Falk. Utgiven hos Bonnier Carlsen 2025.

Nisseboken av Loes Riphagen i översättning av Olov Hyllienmark. Utgiven hos Natur & Kultur 2025

Mer om barn-bokklubbar finns här

Publicerat

Bokfrukost om ”Alla fyra” av Miranda July

Huvudpersonen, Miranda July själv, är på en fest där hon inser att hon kanske inte är den coola person som hon vill vara. I stället för att flyga från Los Angeles till New York, bestämmer hon sig för att köra bil. Hon planerar noggrant, vinkar hej då till familjen och kör i väg. När hon bara en kort bit från hemmet stannar vid en bensinmack blir hon attraherad av killen som tvättar hennes vindruta och tar in på ett motell.  Mer än så berättar jag inte om handlingen, vill inte spoila. Dock, händelserna som följer är oförutsägbara och det är i princip omöjligt att föreställa sig vad som ska hända härnäst. Förmodligen bokens styrka.

Ingen av oss var eld och lågor över boken, men ingen kunde förneka att det var en otroligt händelserik bok med vändningar som läsaren inte alls var beredd på. Det är mycket sex i boken, men inget bra sex, vi menade att dessa helt saknade åtrå och kärlek. En av oss funderade på om ”Alla fyra” kanske var en satir, men vi kom fram till att den inte var det. Boken skildrar Miranda Julys verklighet och efter att ha sett en film, (på mobil), där hon dansade blev alla övertygade. (Ni förstår det här med dansen om ni läser). 

July upplever att hon har drabbats av förklimakteriet och att livet är slut, kanske är detta bokens och Julys tragedi – att hon tror att livet är slut vid 45. Vi funderade över hennes 8-åriga barn Sam, hade barnet själv valt att vara ickebinär? Och hur är det att ha en sådan utlevande mor? (Här jämförde vi med Kerstin Thorvall och Linda Skugge).

Boken har beskrivits som rolig och ibland var den det, men huvudpersonens gränslösa agerande och totala brist på självdistans gjorde det stundtals svårt att se någon humor i skeendet.

Några röster från morgonens diskussion:
Hon fick en knäpp! 
Hon ballade ur!
Boken var skum!
Romantiskt sex är det inte! 
Förklimakteriet? Det kan ju lika väl vara sköldkörteln. 
Likheterna med Julys eget liv är slående
Man har definitivt inte tråkigt

Titeln undrar många över, den kommer från något huvudpersonen säger till sin väninna: ”Alla tycker att doggy style är en så sårbar ställning, men det är egentligen den stabilaste som ett bord. Det är svårt att bli nermejad när man står på alla fyra”. 

Utgiven på Natur & Kultur 2025, översättning av Magdalena Sörensen.

Publicerat

Bokfrukost om Barrikadernas barn

Så går vi på frukost med Karin Skoog, författaren till Barrikadernas barn.

I romanen finns Moa, och hennes föräldrar Lasse och Inger, och vi rör oss i två tidsplan: 70-talet och början av 90-talet. På 70-talet är föräldrarna otroligt aktiva i SKP, det är torgmöten, utdelning av flygblad, samtal och knacka dörr: Vi måste alla dra vårt strå till stacken, till revolutionen, det enda som kan få samhället på rätt spår igen. Så är tanken. Tjugo år senare med facit i hand och besvikelsen över det som gick åt skogen kanske har lagt sig lite, likaså sorgen över saknade visioner. Moa själv är vilsen. Det lilla förändringsarbetet känns inte tillräckligt, nej det måste vara något större, viktigare!

Så många intressanta plan i den här romanen: Den politiska eller samhälleliga viljan att förändra. Vilsenheten i det. Relationerna. Vi äter våra mackor, diskuterar, frågar Karin och delar erfarenheter. En så väl genomarbetad roman säger vi och :

* Relationerna mellan föräldrar och barn är så fint skildrade.
* Väldigt Intressant att få en så väl gestaltad bild av 68-rörelsen.
* Det ger en bra kontrast när 90-talet kommer , inte minst att man får se hur det gick för barnen.
* Språket är så bra, träffsäkert, stilistiskt säkert.
* Man kan förstå Moas vilsenhet, men tur att Jossan ger en knuff.
* Det är så lätt att ta till sig bokens karaktärer. Inger, Lasse och Moa och Jossan förstås. Men också de andra, Glenda, Vivi, alla får en plats. Och Ulla.
* Bra research, det märks, och den är gestaltad inte beskriven. Toppen!

Tack för bra morgon och vi ser fram mot flera romaner!

Publicerat

Fars rygg av Niels Fredrik Dahl

Fars rygg drabbar mig djupt, en ömsint berättelse om den pojke som senare blev Dahls far, men som han egentligen aldrig kände. Pojken tillbringar sina tidiga år i 1920-talets Alexandria där hans far (Dahls farfar), tjänstgör som domare. En ensam tillvaro tillsammans med modern som blir mer och mer deprimerad. När pojken är tillräckligt gammal skickas han till Norge för att gå i skola. Ensam och utlämnad trevar han sig fram genom skolåren och drömmer om gemenskap och kamrater. Efter ett par år i Norge blir det internatskola i Schweiz, där han äntligen finner vänner. Han är utlämnad till fadern nycker vilket skapar ett utanförskap som kommer att prägla honom inombords resten av hans liv. Berättelsen är sorgsen, vacker och intagande och jag älskade den. Dahl belönades välförtjänt med Nordiska rådets litteraturpris 2024. 

Utgiven på  Natur & Kultur 2025, översättning av Gun-Britt Sundström.