Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid

Hennes titlar har flödat bland boktipsen. Evelyn Hugos sju äkta män, Daisy Jones & The Six, Äkta kärlekar. Men för min del har de bara fladdrat förbi. Inte hamnat så högt upp på Att läsa-listan (om ens) Omdömena verkar vara polariserade? Antingen jättebra eller jättedåligt. Läs vad Maggan skriver om Evelyn Hugos sju äkta män.

Nå, med det sagt fick jag Malibu brinner i näven och jag har läst den med stor behållning. Bra tänker jag, att jag har en hel hoper andra böcker av författaren att hugga in på. I Malibu placeras vi i slutet av augusti 1983. Det är dagen då den spektakulära festen ska gå av stapeln. Ninas årliga fest. Den som alla, A-L-L-A, vill få en inbjudan till. Nina är storasyster i den syskonskara som berättelsen kretsar kring. I återblickar från 50-talet och framåt får vi också lära känna föräldrarna, den mytomspunna rockstjärnan Mick Riva och June som älskar Mick mer än han älskar henne. 1983 är det på sitt sätt en trasig syskongrupp, men med stark sammanhållning. Till kvällens fest dyker förstås överraskning efter överraskning upp och det blir ett häftigt crescendo.

Jag är barnsligt förtjust i tidsmässiga ramberättelser, när vi tar oss framåt timme för timme i kapitlen. Historien fördjupas och breddas, min spänning och förväntan stiger i takt med tiden. Redan i inledningen slås det fast att Malibu brinner med jämna mellanrum. Men jag tänker på den engelska titeln, Malibu rising. För det är ju det andra, det hoppfulla, oavsett om det handlar om människan eller naturen. Att något (åter)uppstår vilket i alla fall i några avseenden kommer att ske här. Spänningen och konflikterna kontrasteras snyggt med den laid-backiga surfarmiljön. Mycket filmiskt där det är enkelt att för sitt inre se de fyra syskonen stå på sina brädor högst upp på vågorna. Sand överallt. Mixen blir strålande och jag tycker det ska blir fint att läsa mer av Taylor Jenkins Reid.

Malibu brinner. Taylor Jenkins Reid. Utgiven 2023 av Bookmarks i översättning av Cecilia Berglund Barklem.

Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid

Det mörka blanka omslaget riktigt sjuder av 80-tal. Jag, som var med på den tiden, associerar direkt förpackningen som en hyllning till den genre av romaner som nedlåtande kallades för tantsnusk. (Det var Jan Myrdal som myntade begreppet, en på den tiden inflytelserik kulturman.) Jag blir inte besviken, precis som sina 80-tals-föregångare är Evelyn Hugos sju äkta män en lysande underhållningsroman som jag bara slukade.

Monique Grant, journalist med måttliga yrkesframgångar, har fått jobb på den glamorösa tidskriften Vivant. Hennes arbetsuppgifter är trista och hon blir därför mer än förvånad när hennes chef avslöjar att den legendariska Hollywoodstjärnan Evelyn Hugo, har kontaktat tidningen och vill bli intervjuad av just Monique. Det visar sig snart att intervjun bara är ett svepskäl. I själva verket vill Evelyn att Monique ska skriva hennes självbiografi.

Evelyns historia börjar på Manhattan där hon växte upp i det fattiga Hell´s Kitchen. Hon lyckades vid unga år ta sig till Hollywood och mot alla odds bli en lysande skådespelare. Hon berättar om sitt kärleksliv, sina sju äkta män och vem som egentligen var hennes stora kärlek. Hennes livslögn ska sent omsider avslöjas. Naturligtvis finns det ett skäl för att hon valt just Monique som skribent och jag trodde boken igenom att jag visste. Jag hade fel och blev både överraskad och imponerad, saken var helt enkelt mycket snyggare än så.

Utgiven på Louise Bäckelin Förlag 2018. Översatt av Birgitta Wernbro Augustsson.