Etikett: Wahlström & Widstrand

Publicerat

Bokfrukost om Genom blå hagar

Hon kan sin novellkonst, Claire Keegan. Det konstaterar vi under november månads bokfrukost. Vi pratar om hennes senaste svenska utgivning Genom blå hagar. I åtta noveller möter vi människor, främst på Irland men också annorstädes.

Med åtta olika texter tycker man mer om vissa, så är det. Vi är nog överens om att novellen som gett namn till hela samlingen, ”Genom blå hagar”, griper oss mest. Det är prästen som vigt åtskilliga brudpar, sett konflikter och bråk på bröllopsfesten och tröstat gråtande människor. Nu står hans livs kärlek framför altaret. Henne som han valde bort för att prästkallet är högre? Det finns, som man säger, så många bottnar i novellen att fundera över. Inget är enkelt.

”Skogsvaktarens dotter” är också en novell som stiger över de andra. En man som kort och gott behöver en hustru, och den han väljer tackar ja för att hon börjar bli gammal och kommer någon fria igen? Det är så mycket som skyfflas under mattan och inte sägs och inte görs. Tills den dagen då frun, utomordentlig storyteller, berättar allt. Inför publik.

Vi resonerar om det finns ett gemensamt tema för novellerna. Det handlar om människor som inte är lyckliga, ”alla är blue”, säger någon. De som inte kan eller vill säga hur det är. Sanningen håller man inom sig. Ändå är det inte sentimentalt. Inga onödiga ord heller. Återhållsamt och precist. Och språket i Erik Anderssons översättning är fantastiskt.

Genom blå hagar. Claire Keegan. Utgiven 2007 (?). På svenska 2023 hos Wahlström & Widstrand, i översättning av Erik Andersson

Här skriver vi om Keegans Det sista ljuset

Publicerat

Ett samtal om Om uträkning av omfång – 1

Nu tar vi oss an den omtalade romanen Om uträkning av omfång av Solvej Balle. Romanen är den första delen av sju läser vi (och lite känns det som man vill lägga till ett utropstecken efter den informationen). Det är Tara Selter som är huvudperson. Eller kanske ännu hellre tiden. För tiden har hakat upp sig och dagen 18 november upprepar sig om och om igen.

Ann-Sofie: När jag läste om den här romanen undrade jag att hur det var möjligt att skriva en hel roman om ett och samma datum, om upprepning och evighet, utan att tråka ut en läsare. Men nu, efter att ha läst denna första del är jag som så många andra helt blown away. Det är existentiellt, vackert och fasansfullt. Hur är din första känsla?

Maggan: Min känsla är att boken är så spännande, läser och läser för jag vill veta hur det går. Först mot slutet börjar jag fundera över möjliga metaforer och vad Balle vill säga egentligen. Tur att nästa del kommer så snart.

Ann-Sofie: Jag läste också så, hur ska det gå! Jag kände inte alls till att det var första delen av många, tänkte till och med att siffran 1 var betydelsefull, haha. Men så småningom tänkte jag att det kommer inte sluta här. Att vi läsare också ska vara i boken, i Tara Selter, i den 18 november. Initialt kommer hon väldigt nära sin man, när de försöker lösa gåtan. Men sen … det måste kännas helt sinnessjukt att starta om och starta om. Hon verkar ändå vara vid vett och sans. Så … vad tror du författaren vill säga? Eller förstår vi det först efter del sju?

Maggan: Det är en gåtfull berättelse, har tänkt på att Taras dag som går om och om igen skulle kunna vara en skildring av en oskyldig fånge isolerad i ett fängelse? Jag har ingen aning om vad författaren vill säga, tror dock inte att det är fantasy eller sci-fi även om denna inledning skulle kunna vara just en genreroman. Jag undrar också om det bara är hon som är fången i tiden? Kanske världen pågår och går framåt som vanligt att hon är delad i två så att hennes andra kropp lever i den ”riktiga” tiden?

Ann-Sofie: Åh, det var spännande tankar! Jag köper allt du säger. Lite kanske man kan luska ut när jag lyssnar till Solvej Balle på bokmässan. Knuffa in henne bakom en ridå och pressa henne på svar. I annat fall kommer del 2 i svenska översättningen kommer just den 18 november.

Om uträkning av omfång 1. Solvej Balle. Utgiven på svenska 2023 hos Wahlström & Widstrand, i översättning av Ninni Holmqvist.

Publicerat

Lånaren av Camilla Grebe & Carl-David Pärson

Tre mil från Gnesta i Sörmland ligger Sundby, en gudsförgäten håla inte helt olik Stephen Kings Derry. Hit skickas poliskvinnan Alba efter att ha slagit en kollega på käften. Omplacering till en cold case-grupp har man sagt henne men ingenting på avdelningen är som det borde och själva Sundby tycks bara vara befolkat av original. Staden har faktiskt blomstrat säger Albas enda kollega Tore, en gång fanns det en internationell militär forskningsanläggning här och även poliserna var betydligt fler än bara Tore och Alba. 

Till Sundby har också Marika, Leo och deras lilla dotter Bisse kommit för att bo. Familjen har lidit en svår förlust och behöver komma ifrån Stockholm för att försöka läka. Det är Marika som upplever det först, skakningarna i marken och att hon stundtals lämnar sin egen kropp och hemsöker andra. Föremål försvinner och kommer igen som om någon lånade dem. Det ligger nära till hands att misstänka det säregna paret i grannhuset, men de bedyrar att de är alldeles oskyldiga och att skakningarna förmodligen beror på sprängningar en bit bort.

Camilla Grebe är en favorit hos mig och här har hon skrivit tillsammans med sin son Carl-David Pärson och det är ett lyckat samarbete, jag gillade romanen skarpt. Ingen deckare, inte direkt någon skräck även om det är rejält läskigt ibland, utan en spänningsroman med övernaturliga inslag och obehagliga underligheter som håller läsaren alert. Och som jag gillade twisten på slutet, jag såg den inte komma! 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2023.

Publicerat

En förlovad tid av Alba Mogensen

Vad månde det bliva av Alba Mogensen, född 1995 och redan författare till två förträffliga romaner, Hon den roliga och En förlovad tid. Vansinnigt begåvad är hon och jag har njutit av romanerna som båda tar mig tillbaka till åren mellan 20 och 30. 

I En förlovad tid begraver en storasyster och en lillasyster sin mor. Deras roller som störst/minst har alltid varit självklara. Louise som är äldst är gravid med sitt första barn, Hannah är djupt förälskad för första gången i sitt liv. Moderns död och försäljningen av barndomshemmet sätter tankar i rörelse hos systrarna, inte minst tänker de på fadern som lämnade familjen då flickorna ännu var tonåringar. 

Romanen berättas ur Hannahs perspektiv, ett då och ett nu, där hon ömsom berättar om systrarnas uppväxt i ”hålan” ömsom om deras vuxna liv i ”staden vid havet”. Satte mig med boken på påskdagens morgon och hade läst ut innan kvällningen. Barnet Hannah slog an en ton inom mig och jag blev uppslukad och berörd. 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2023.