Samtal om Om uträkning av omfång 5 av Solvej Balle

Så har vi läst femte delen av om uträkning av omfång. Tara Selter är fortfarande fånge i den 18 november men åren börjar gå och nya insikter föds i de allt fler kollektiven av människor som är fast.

Maggan: Jag hade svårt att komma in i läsflow i denna del. Tyckte det var många upprepningar och stundtals alldeles för många intellektuella resonemang. Det tycks vara en viss typ av månniskor som fastnar i den ödesdigra novemberdagen. Eftersom jag parallelläste Pizzeria Roma tänkte jag flera gångar att Magnus aldrig skulle platsat i sällskapet. (Den som fattar, fattar).

Ann-Sofie: Haha, nej där skulle han inte trivas. Jag håller med dig om alla de där samtalen som pågår. Även om folk kommer från olika länder och sammanhang verkar de ändå så lika. Att vilja diskutera (in absurdum ibland) och liksom återföda världen som den borde vara. Till deras fördel ska sägas att just diskussionerna och möjligheterna att röra sig runt gör att det blir inget enkelspår eller diktatur. Samtidigt grubblar jag så mycket över vad det ska bära av.

Maggan: En person som berörde mig var Milas som upprepar att han saknar att ha en framtid. De kommer aldrig vidare hur de än försöker bygga upp världar att leva och verka i. Problem med att odla där det är ständig höst, läkarproblem och så föds det inga barn hur man än försöker.

Ann-Sofie: Så är det. Jag läser just en bok som handlar om hopp och framtidstro. Där är den nyfikna tanken om vad som finns mer, vad som händer sen en viktig drivkraft för att hålla undan missmodet. Här är det som om de bara kämpar och det skiter sig. Jag blev lite trött på denna femte del. Jag tänker på när vi läste del 1, 2 och 3 också tror jag när det plötsligt hände något oväntat och omvälvande som gjorde att man nästan inte stod ut att vänta på nästa del. Nu har jag nästan glömt bort.

Maggan: Jo, även jag känner att jag inte engagerar mig alls lika mycket som när vi läste de tidigare delarna. Men gillar verkligen de sista sidorna i boken, kommer en ny dimension där. Balle är väldigt bra på avslut hoppas att det håller i sig till den sista delen.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2025, översättning av Ninni Holmqvist.

Staben av Moa Berglöf & Joakim Zander

Efter att den politiska reportern Julia fått nys på oegentligheter i regeringsstaben blir hon förflyttad till den stora tidningens allmänredaktion.  Hon är ursinnig på degraderingen, men å andra sidan, hennes man Alfred har skött marktjänsten hemma i flera år då hon jobbat för fullt, nu kan han få satsa på karriären. 

Hon blir bestört då Alfred headhuntas till jobbet som presschef på regeringsstaben, är det ett medvetet drag med syfte för att försäkra sig om hennes tystnad? Alfred hamnar snart i ett politiskt falskspel som han inte är förberedd på, men tycks ha fallenhet för att hantera. Snart börjar han dock ana att något inte står rätt till.

Jag har alltid varit svag för politiska thrillers och Staben passar mig utmärkt. Kul idé med att ha ett par med småbarn och fullt upp hemma som samarbetar för att avslöja vad som pågår bakom kulisserna i Rosenbad. Jag uppskattar inslaget av diskbänksrealism som verkligen ökar spänningen, även om man kanske skulle tro att det skulle vara tvärtom. Det är både spännande och underhållande läsning boken igenom men jag hoppas verkligen inte det ligger någon sanning i det som Julia och Alfred uppdagar! 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2025.

Divnas bok av Karoline Mirkovic

 Divnas bok är en utmärkt titel på denna lilla fina roman, eftersom det är i flickan Divnas huvud läsaren befinner sig i boken igenom. Berättelsen börjar under den tid då det forna Jugoslavien ännu existerade och Divna var ett barn. Hon växer upp i Norge med en norsk mamma och en jugoslavisk pappa. Familjens jugoslaviska band är starka, varje sommar bilar man ner och tillbringar semestern med farmor, kusiner och övrig släkt.

Hemma i Norge är familjen aktiva i den jugoslaviska föreningen där sammanhållningen är stark och där Divna, som älskar att dansa, dansar folkdanser av hjärtans lust. I föreningen bryr sig ingen om vilken etnisk bakgrund man har, alla är jugoslaver. 

När kriget bryter ut på Balkan kommer splittringen, föreningen upplöses, resorna på sommaren upphör och Divnas värld blir mindre och mörkare. Sammantaget är boken en jättefin skildring om en flicka med dubbla nationaliteter, men också en sorgesång över det som gick förlorat i och med splittringen av Jugoslavien.  

Boken är utgiven Wahlström & Widstrand 2025 och översatt från norskan av Cilla Naumann

Sanning, lögn och konsekvens av Maria Adolfsson

En mycket underhållande och elegant sammansatt roman. Den här gången har Maria Adolfsson valt att inte skriva en deckare, även om hennes skicklighet inom den genren märks tydligt i berättandet. Det handlar om Astrid vars man som efter 30 års äktenskap lämnar henne för en annan kvinna. Han är tillräckligt generös för att låta henne behålla villan i Nacka och flyttar själv till deras sommarhus. 

Inledningsvis är Astrid alltför chockad för att göra något alls, men gradvis börjar en okuvlig känsla av ilska växa inom henne. I prologen möter läsaren henne i tingsrätten där hon döms till dagsböter och rekommenderas att gå i aggressionsterapi. Hon tycks acceptera rådet och beställer tid hos en terapeut och i terapistolen börjar hon berätta.   

Tyckte väldigt mycket om att läsa om Astrid, en riktig bladvändare med en humoristisk underton. Den överraskar en hel del, för saker ting är inte riktigt som man tror. Om någon bad mig beskriva boken med ett enda ord skulle jag säga ” smart” och om ni behöver något att läsa till er bokcirkel är Sanning, lögn och konsekvens ett utmärkt val. 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2025.