Alla måste söderut av Marie Lundström

Älskade det drastiska och humoristiska i Marie Lundströms debut, Sanningens kalas. Alla måste Söderut är mer lågmäld men jag är lika entusiastisk. Hennes vindlande språk med undertoner av ironi och humor bär hennes egna speciella ton. Det handlar om Eva som lämnade Piteå för Stockholm som väldigt ung, under 20 års tid har hennes pappa och hans lantställe i Norrbotten varit hennes fasta punkt. När han hastigt avlider tappar hon fotfästet och omsluts av en djup sorg.  

Eva saknar nära familj men hennes sambo Larsa har både barn och en exfru. Eva är kantig och Larsa omhändertagande, fd frun är en dramaqueen av tyvärr ofta skådat slag. Jag njuter av den elaka skildringen av just henne, inte minst då hon bjuder in sig själv till Evas pappas hus som om det vore något helt självklart. Rolig, men också en aningen tragisk figur är Evas pappas bror som hon nu delar lantställe. En man som tenderar att ta vidlyftiga ekonomiska beslut angående lantstället och tar för givet att Eva ska vara med och betala.

Det handlar om tillhörighet och djup saknad efter en älskad förälder. Eva är skör något som hon inte visar utåt och människor kräver en massa av henne som hon inte kan ge. Det är en djup allvarlig roman men inte alls tung att läsa. Det subtila humor som genomsyrar texten gör läsningen rentav lustfylld och kanske även fnissfylld om det nu finns ett sådant ord.

Jag lyssnade på Marie Lundströms egen inläsning som är väldigt fin. Tror det gav en extra dimension till min läsning.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2023.

Bokfrukost om Vi av Edgar Corvera

I veckan bokfrukosterade vi om romanen Vi, tillsammans med författaren Edgar Corvera och förläggaren Maria Såthe.

Vad är ett vi? Vilka är jag ett vi tillsammans med? En enkel och svår fråga som vi pratar om över morgonkaffet. Vem är Orlando, huvudpersonen, ett vi tillsammans med? Sin lilla son, sina föräldrar, släktingarna som är kvar i Belarus?

Den tunna boken spänner över tid och rum. Vi imponeras över att den kan omfamna så många berättelser utan att vare sig bli spretig eller ytlig. Här är klass, kärlek och främlingskap. Att hitta sig själv på platser som inte känns hemma. I fragment flyttas vi mellan Sydamerika, Sverige och Belarus. Mellan nutid och dåtid och aldrig tappar vi tråden. Språket är koncist. Lättläst och vackert.

Vi längtar redan efter nästa bok av författaren.

Vi. Edgar Corvera. Utgiven hos Wahlström & Widstrand 2023

När det skymmer av Jörn Lier Holst

En både klipsk och elegant kriminalgåta presenteras i denna 11:te bok i serien om William Wisting. Lier Holst tar läsaren 33 år tillbaka i tiden till när Wisting var nybakad polisaspirant med drömmar om att avancera till kriminalpolis. I en lada låst inifrån anträffas en veteranbil som många år tidigare försvunnit i samband med ett brott. Det blir den unge Wistings uppgift att leta i arkiven, hitta människor som kan berätta samt försöka förstå hur ladan kunde vara låst inifrån.

Uppskattar som sagt det smart konstruerade mysteriet, inte minst för realismen. Frågetecken saknas, händelseförloppet är absolut trovärdigt, skulle mycket väl kunna ha hänt. På bokens omslag finns ett citat från publishers weekly som lyder: ”En mycket lämplig startpunkt för nya Wisting-läsare”. Jag tar dom på orden, kommer definitivt att läsa fler böcker i serien. 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2022, översatt av Marianne Mattsson.

Anne Tyler (igen)

Det var Camilla (Mind the book) som introducerade Anne Tyler för mig och jag har läst henne regelbundet genom åren. Hon skriver om det vanliga livet. Det som inte har strukturerade dramaturgiska kurvor inbyggt i sig och blir bladvändande insiktsfullt därför. Ett amatöräktenskap lyssnade jag till under långa promenader, och fick följa en familj i USA,  från det att kvinnan och mannen träffades, genom hela deras gemensamma liv inklusive skilsmässa och slutligen till deras död. I Utan bagage gör Delia ett försenat tonårsuppror får man väl säga, när hon en dag på familjens gemensamma semester helt sonika lämnar dem och börjar ett nytt liv i en stad långt därifrån. Var hör du hemma? handlar om två familjer som samma dag hämtar sina adoptivbarn på flygplatsen och vi följer dem under några år. I Påminnerskan flyttar den gamle Liam till förorten för ett nytt och fint liv men råkar ut för en olycka som påverkar hans minne. Han träffar Eunice, som jobbar som ett slags påminnerska till en annan man med dåligt minne. Nu ska hon hjälpa Liam.

I Farväl för nybörjare rasar det murkna trädet ner över huset hamnar Dorothy underst och dör snabbt. Aaron lämnas ensam i resterna och det tar lång tid innan han kommer sig för att reparera huset igen. Dorothy och Aaron, de som var så lyckliga och perfekta för varandra! Omgivningen ger råd om hur man sörjer, vill hjälpa och ta hand om Aaron men vafan, han klarar sig ju! Så dyker Dorothy upp igen. Ibland tunn och konturlös, ibland kraftfull. Hon ställer samma fråga: hur hade vi det egentligen?

Blå tråden läste jag i en sittning på planet ner till Bryssel. Här är det en familj i fokus, där den näst yngsta – men vuxna – sonen alltid tenderar att inte komma att inte vara tillgänglig. Hans frånvaro präglar de andra och när han kommer blir det stort hallå. Men berättelsen tar helt andra vägar, vi får kliva tillbaka i historien och får andra berättelser som kanske kan förklara varför en familj blir det den blir. Jag noterar att romanen har mycket dialog, är det därför det känns som jag är en del av den här familjen?

Någon gång har jag försökt läsa Tylers allra tidigaste böcker, men är det inte lite för ofta väl skruvade karaktärer och lite putslustigt? Men senare böcker är det bara bra. En dramatisk vanlig vardag utan den dramaturgiska kurvan. Man läser på ändå.

Men efter Blå tråden har jag inte läst mer. Jag tror den senaste översättningen är Honung och ättika – så tuktas en argbigga på nytt, där författare tar sig an Shakespeare-verk. Ytterligare böcker finns på engelska, men vill ingen översätta dem längre?