Den första boken som betydde något

The guardian har låtit sina bokredaktörer berätta vilka böcker som först i livet visade litteraturens betydelse, just för dem. Jag minns hur stolt jag var när jag första gången läste ut en ”vuxenbok”. Det var en Danielle Steel som jag hittat hemma och som såg väldigt spännande ut på omslaget, jag tror att det var En familjesaga. Jag gick i 6:an och hade innan bara läst ungdomsböcker av olika slag. En jag gillade mycket hette Tretton som jag minns det, men jag hittar inte den på nätet alls, så jag minns nog fel. Bara det att få ta del av smaskiga vuxendetaljer var fantastiskt. Jag minns att jag var sjuk och hemma från skolan, och att jag ringde till mamma på jobbet och bad henne köpa en bok till av den där braiga författaren Danielle Steel. Mamma kom hem med Zoya, om en rysk grevedotter som flyr till USA under ryska inbördeskriget, sliter hårt, är sagolikt vacker och träffar en lika sagolikt vacker amerikansk man som hon förälskar sig i. Ja, ni förstår, allt i en sann Steel-anda. Jag tyckte att den var otroligt spännande och riktigt urbra. Min mormor och morfar som är riktiga bokmalar bodde precis grannar med oss, och jag gick stolt in med min Steelskörd till dem när jag blivit frisk. Morfar blev inte så imponerad och gav mig istället Göran Tunströms Prästungen, som jag direkt började läsa. Den tog betydligt längre tid att komma igenom än Steelböckerna, men oj vad jag blev berörd. Den kändes så verklig. Det var svårt att gå tillbaka till Steel efter det, och jag hängde mer och mer i mormor och morfars ”bibliotek”. Därmed inte sagt att de vackra fattiga kvinnorna och de rika äldre männen öppnade dörren till bokintresset, för det gjorde dem helt klart.

Vilken bok var den första som betydde något för dig?

13 svar på ”Den första boken som betydde något”

  1. Jag började läsa väldigt sent, men det jag läste då var Stephen King. Död zon, Köplust, Eldfödd. Den fösta var nog Vinterdåd där jag äntligen insåg möjligheterna i den litterära världen.

  2. Det är bara att erkänna, ingen bok gjorde ett så outplånligt intryck på mig i tioårsåldern som Borta med vinden som jag sedan under sådär fem års tid oavbrutet läste om och om och om igen.

  3. För mig var det nog Jan Fridegårds böcker om trälarna Holme och Austi. Första boken heter Trägudarnas namn. De var nog de första ”vuxenböcker” jag läste när jag var 11.

  4. Jag har aldrig hört talas om dem, spännande!
    Johanna

    Den 22 september 2010 01:51 skrev Disqus <>:

  5. Hahaha, va kul! Tyckte du också att du fick ta del av en fantastisk
    historisk skatt? Jag kände att alla borde läsa den för att förstå hur
    illa stackars Zoya hade haft det. Hahaha, så himla dumt.

    Johanna

    Den 21 september 2010 14:39 skrev Disqus <>:

  6. Åh va fint! Det är något med det dramatiska tror jag. Frågor om liv,
    död och kärlek.
    Johanna

    Den 21 september 2010 16:19 skrev Disqus <>:

  7. Ja! King läste jag lite senare, men blev så fruktansvärt rädd att jag
    var tvungen att bläddra förbi vissa partier. Modigt av dig att köra
    på!
    Johanna

    Den 21 september 2010 14:21 skrev Disqus <>:

  8. Åh, Danielle Steel är året som au-pair i Manchester! De var de enda böckerna som fanns i det hemmet som jag bodde då och eftersom jag inte hade finanser till att köpa andra så läste jag dem, en efter en. De gjorde mig till en snabbläsare på engelska…
    På svenska var det nog Moa Martinsson – Mor gifter sig som var bland de första vuxenböckerna. Det och Sigge Stark, vilken kombo!

    1. Hahaha, hih va underbart att götta ner sig i Steel sådär utomlands när
      allt annat är nytt och lite läskigt, perfekt ju! Sigge Stark har jag
      faktiskt inte läst något av, måste ta tag i det någon dag. Och jag har
      inte ens läst Mor gifter sig. Uruselt. Det ska också tas tag i.

      Johanna

      Den 23 september 2010 15:26 skrev Disqus :

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *