Den bästa dagen av Nanna Mikkelsen

Till Lilla Augustpriset nomineras sex författare som är mellan 16 och 20 år. Idén är att ”öka unga människors intresse för läsning och uppmuntra till eget skrivande.” De sex bidragen ligger på Augustprisets webbplats. Läs dem och rösta fram en vinnare!

Nanna Mikkelsen har skrivit Den bästa dagen. Juryn valde den därför att: ”Det här är något så ovanligt som en ljus dystopi. Författaren besjälar djuren i en tillvaro där människan har försvunnit. Högklassig novellkonst.”

Godmorgon Nanna, vad äter du till frukost?
Jag äter oftast en macka med typ skinka eller påläggschoklad, eller vilken sylt som nu råkar finns  i huset.

God morgon-macka

Vad läser du helst till frukost?
Jag läser helst tidningen, för att  få koll på vad som hänt ute i världen medan jag sov. Om jag läst någon bok är det oftast en riktig spännande en, som jag inte kan släppa taget i!

En bra morgonroman, vad kan det vara?
En bok sin hållit dig vaken natten innan och som får dig upp tidigt morgonen efter. En bok som griper tag i din själ och hjärta helt enkelt! En av de böcker jag läst som varit så var Björnstad av Fredrik Backman, eller Six of Crows av Leigh Bardugo.

Vad läser du just nu?
Oryx and Crake av Margret Atwood.  Verkligen en läsvärd dystopi!! 

Hur ofta skriver du?
 Jag försöker skriva åtminstone lite varje dag, men oftast blir det bara några gånger i veckan där jag sätter mig ner och skriver lite. Tänker på vad jag ska skriva och hittar på historier gör jag  dock nästan  hela tiden!

Läser du helst pappers- eller digitala böcker?
Läser bara pappersböcker! Digitala böcker funkar  inte för mig, jag tycker om att hålla i något fysiskt. 

Vad använder du som bokmärke?
Vad som finns närmast oftast. Kanske en bit hushållspapper, eller en avriven bit papper från ett anteckningsblock.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Det gör jag inte! I alla fall inte så noga. Har inte så mycket hyllplats, så det blir att de böcker jag tycker om hamnar i min bokhylla inne på mitt rum så att jag bara kan sträcka ut handen och ta en av dem från mitt skrivbord. Resten har hamnat i lådor eller inne i skåp, och de absoluta favoriterna hamnar på en hedersplats på hyllan över skrivbordet eller på mitt nattygsbord!

Tusen tack för intervjun! Ha en fortsatt fin dag och lycka till i omröstningen.

En ospelad fiol av Emma-Karin Rehnman

Till Lilla Augustpriset nomineras sex författare som är mellan 16 och 20 år. Idén är att ”öka unga människors intresse för läsning och uppmuntra till eget skrivande.” De sex bidragen ligger på Augustprisets webbplats. Läs dem och rösta fram en vinnare.

Emma-Karin Rehnman har skrivit En ospelad fiol . Juryn skriver såhär:
”Ett samtal om ved blir till en episk saga när två vänner försöker att roa varandra vid lägerelden. Några få sidor senare har trehundra år av längtan byggts upp, skildrats och förlösts. Formmässigt briljant berättande.”

Godmorgon Emma-Karin! Vad äter du till frukost?
God morgon! Jag älskar frukost – oftast äter jag (hembakt) bröd med ost, och kaffe eller te. Men om jag får välja fritt så kan vi lägga till yoghurt, pannkakor, frukt, juice, croissanter…

Vad läser du helst till frukost?
Den roman som jag för tillfället håller på att läsa – sömnen är ett olägligt avbrott mellan kvällsläsningen och morgonläsningen.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Jag rekommenderar Tove Jansson på morgonen (och alla andra tider på dygnet). Kanske Muminpappans äventyr, eller Sommarboken – då får man med sig många fina tankar under dagen.

Vad läser du just nu?
John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in, som jag hittade på ett bokbytarbord på jobbet och insåg att jag inte läst än.

Kaffet i vrångstrupen

Hur ofta skriver du?
Varje dag, gärna flera gånger om dagen! Jag kan skriva var som helst, och gör det gärna på bussen eller tåget. Och skulle jag mot förmodan inte skriva en dag så är det för att jag redigerar eller planerar en roman.

Läser du helst pappers- eller digitala böcker?
Pappersböcker, men med mängden böcker jag köpt de senaste åren börjar jag undra om det inte hade varit mer ekonomiskt att investera i en läsplatta…

Vad använder du som bokmärke?
Det som finns tillgängligt – oftast en postit-lapp eller en fåfäng förhoppning om att jag ska minnas sidnummret.

Haha, det önskar alltid vi också. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Efter färg. Min bokhylla blev kvar hemma hos mina föräldrar när jag flyttade hemifrån, på grund av platsbrist. Nu håller de också på att flytta, och när mamma packade upp mina böcker var hon mycket noga med att ställa tillbaka dem i färgordning!

Snyggt! Tusen tack för intervjun och lycka till i omröstningen!

Crimetime Gotland 2016

Det är Visby som gör det, om du frågar mig. Alltså skapar den här bra atmosfären kring Crimetime Gotland. Och som gör att jag åker. För till saken hör att (denna breda spretiga) krim-genre inte är min bästa och största på något sätt. Jag har inte stenkoll och dessutom är jag en ganska rädd och lättskrämd läsare. En läskig filmbild kan jag sanera bort rätt snabbt ur hjärnan, men det skrivna och som jag därmed blir medskapare till – oh, i evighet finns den i huvudet och kommer fram vid mest olämpliga tillfällen.

Men Visby drar, och möten med krimförfattarna gör att jag lockas in i att läsa ännu bredare. Mest intressant är förstås de långväga, de som jag så sällan (läs aldrig) kan lyssna till. Sharon Bolton, Elizabeth Hand och Peter Robinson. Och det är de långväga som jag hoppas festival-ledningen kommer att lägga mycket fokus på. I år hade vi en frukost med just Elizabeth Hand, som du kan läsa om här. Och vi hoppas förstås på bokfrukost nästa år också!

Även de nordiska författarna vill jag lyssna mer till. Island har flera författare, Norge likaså. Tror det finns finska krim-författare också, jag vet inte. Hursomhelst – fler utländska författare önskas, tack! Det skulle också vara roligt att ha mer seminarier om äldre deckarförfattare. I år var det en afternoon tea om Agatha Christie. Men varför inte diskussioner och samtal om H K Rönnblom eller Vic Sunesson!

Jag önskar mig också ett ballare band runt handleden än det rätt trista plastbandet jag nu fick. Det måste finnas en rad festivaler att inspireras av. Jag är verkligen FÖR band, i stället för ett snöre runt halsen. Men lite roligare, tack så mycket.

Till sist måste jag säga att jag nyupptäckte Tove Alsterdal. Jag läste hennes första roman, Kvinnorna på stranden med stor behållning, men sen kom andra böcker i rad. Efter att ha lyssnat till denna smarta människa under festivalen har jag nu läst läst I tystnaden begravd och Låt mig ta din hand med samma beundran. Så funkar en bra festival!

Breakfast Bookclub reser till Amsterdam!

Vi började med att äta pannkakor på ett av Amsterdams många pannkakshus. Mycket gott och framförallt välbehövligt mättande eftersom vi stod inför en tre timmar lång boklig guidad tur längs Amsterdams gator och kanaler. Vi guidades av Margot som till vardags jobbar på Waterstones bokhandel i Amsterdam. På tal om bokhandlare upptäckte vi att den som letar efter en bokhandel i Amsterdam inte behöver leta länge. Staden har kvar de där små mysiga boklådorna som trist nog nästan helt försvunnit från svenska städer. Margot beskrev boklådornas ägare som hårt arbetande och mycket hängivna bokentusiaster som får kämpa hårt för att få verksamheten att gå runt.

Vår bokklubbsbok denna resa var en rekommendation från Margot, Lives lost av Britta Bolt, en deckarhistoria i modern Amsterdammiljö. Hjälten Pieter Posthumus jobbar på kommunens begravningsavdelning som ser till att fattiga och ensamma människor även de får en värdig begravning. Margot försäkrade oss om att denna avdelning existerar och vi fick möjlighet att se huset där avdelningen är inhyst. Margot tog även med oss för att äta bitterballen! en slags friterade små bollar som doppas i senap, undertecknad funderar fortfarande på vad jag egentligen åt? Kanske vill jag inte veta…

Om man vill läsa böcker som utspelas i Amsterdam kan jag nämna Donna Tarts Steglitsan, Ian McEwans Amsterdam, John Greens Förr eller senare exploderar jag, Ray Kluuns En sorts kärlek och sist men inte absolut inte minst Jesse Burtons Miniatyrmakaren! Det var Burtons 1600-talsvärld jag såg för min inre syn då jag traskade längs kanalerna. Ännu mer så efter att vi besökt Rijksmuseum och sett Petronella Oortmans dockskåp som inspirerade Burton till att skriva boken. Dockskåpet är utsökt i sin detaljrikedom och om ni frågar mig är dockskåpet ett måste under ett Amsterdambesök! Länk till recension av  Miniatyrmakaren.

Nedan kan ni konstatera att jag INTE är någon stjärna på att lägga in egna bilder i bloggen! Jag ber allra ödmjukast om ursäkt för detta, kanske borde jag ta bort bilderna men efter lite jiddrande fram och tillbaka beslöt jag mig för att, trots den förfärliga layouten, låta stå!

Nästa bokresa går av stapeln i augusti då vi reser till  Crimetime Gotland.
Kommer ni?

GetAttachment[3] (3)
Margot
GetAttachment[2] (5)
Här åt vi bitterballen
GetAttachment[4]
Oude kerk där inledningsscenen i Miniatyrmakaren utspelas
GetAttachment[3] (2)
Det finns ett handväskmuseum!
 

GetAttachment[2] (4)
Vemeers kökspiga häller upp mjölk
GetAttachment[1] (5)
Dockskåpets hall
GetAttachment[2] (3)
Dockskåpets sängkammare
GetAttachment[5]
Dockskåpets kök
GetAttachment[1] (3)
Dockskåp