Frukostintervjun: Veronica Linarfve

Understundom läser vi feelgood här för att må bra och i dagarna kommer en ny feelgood-roman att gotta ner sig i. Vi intresserar oss förstås också om frukostvanorna hos författaren, Veronica Linarfve.

Godmorgon Veronica! Vad äter du till frukost?
Godmorgon! Ingen frukost utan kaffe! Varje morgon väcks jag av min man som serverar mig en kopp kaffe på sängen, superlyxigt! En gest om betyder oerhört mycket och som han vet att jag uppskattar enormt. När jag stigit upp blir det kokt ägg och ett glas rödbetsjuice samt grekisk yoghurt med granola. Jag är en riktig frukostmänniska.

Härligt! Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
I mitt författarskap är jag inne i den fiktiva världen hela dagen så på morgonen måste jag uppdatera mig på nyheterna.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Det bästa är en härlig feelgood som får mig att le och känna mig varm i kroppen resten av dagen!

Berätta lite om din nya bok.
Inte helt Miss Lyckad är rolig feelgood med temat insikt och ensamhet. Boken är en fristående uppföljare till I huvudet på Miss Lyckad. Louise är nu gift och befordrad till chefredaktör på resemagasinet där hon jobbar. Allt borde ju härmed vara toppen. Men är det verkligen yttre omständigheter som gör oss lyckliga? Den frågan tampas Lousie med. Och så får vi stifta bekantskap med Kajsa, Louise syster som bestämt sig för att utbilda sig till livscoach och flytta in hemma hos Louise. Kajsa är en karaktär som utvecklades medan jag skrev boken och som jag tycker mycket om. Hon är förresten bra på att laga nyttiga frukostar.

Bra! Vad läser du just nu?
Dels läser jag om Stora små lögner av en av mina favoritförfattare, australiensiskan Lian Moriarty. Dels läser jag underbara och roliga Bettys resa av svenska Marie-Louise Marc.

Vad skriver du på just nu?
Just nu skriver jag på en fristående roman som känns väldigt viktig. Den handlar om vad som händer när man glömmer bort att ta hand om sig. Temat är allvarligt men jag försöker beskriva det tunga ämnet med en stor portion humor, så det kommer väl att bli en ”feel all” kan man säga.

Vad använder du som bokmärke?
Ibland använder jag ett gem men oftast viker jag hundöron. Jag vet att många tycker att det är synd och skam! Men jag är en person som läser aktivt, det vill säga med en penna i handen för att kunna markera fantastiska meningar eller nydanande karaktärsbeskrivningar. En arbetsskada kanske? Jag stryker under och gör noteringar i marginalen, viker sidan på olika sätt beroende på vad jag markerat i texten. Jag har faktiskt utarbetat ett litet system för de där hundöronen. Jag älskar att kunna gå tillbaka till en bok, slå upp en sida, läsa om och njuta av en underfundig formulering.

Jag är hundöre-förespråkare också. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Lästa böcker sorteras i färgordning. Sedan har jag en hylla för böcker jag köpt och ska läsa, de är ordnade i ett eget kösystem.

Åh, kösystem i bokhylla, det ska bli min modell. Tusen tack för intervjun, ha en fortsatt bra dag!

Fackbokshöjdare

Dagens fackböcker är oftast mycket mer spännande och dramatiska än vad man först tror. Vi tipsar om två guldkorn som är skrivna med driv och skarpsinnighet. Varsågoda!

Det omätbaras renässans av Jonna Bornemark betraktar New Public Management, (det organisationssystem som används för att styra välfärdssektorn), ur ett filosofiskt perspektiv. Låter kanske tungt men det är precis tvärt om! Intelligent, samtida och insiktsfullt om varför så många av Sveriges offentliga verksamheter dras med problem samt rentav ett lustmord på vad Bornemark kallar förpappring av den offentliga sektorn.

Jag hoppas att boken får den genomslagskraft den förtjänar och att människor i ledande ställning tar till sig att livet är alldeles för mångomfattande för att kunna sammanfattas i mätbara mål och snäv dokumentation. Hon kommer även in på varför så många i vår tid drabbas av utmattningssyndrom.

Utgiven på Volante förlag 2018, finns även som ljudbok inläst av författaren själv.

Bokklubben hade författarfrukost tillsammans med Sven Olov Karlsson och hans bok Brandvakten i december 2017. En fantastisk och folkbildande bok som bara blev mer angelägen efter sommaren 2018. Så här skrev Ann-Sofie efter frukosten, lägg märke hur hon avslutar:

I den litterära reportageboken Brandvakten är vi vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Vi får följa den från första gnistan och möter människor som var med, som förlorade, som kämpade, som klarade sig. Med sitt allvarliga ämne är boken skickligt uppbyggd med skönlitterära kvalitéer och dramaturgi.

Men det intressanta med boken är att den lyfter blicken och berättelsen om Branden ges i flera lager. Det är där och då i branden, men också i samhällsfrågorna om brandförsvarets organisation och myndigheters okunskap och stundtals dumhet och till sista är vi uppe i den globala klimatfrågan. Alla lager finns i boken och som läsare blir man mer och mer upprörd över sakernas tillstånd. Vad händer vid nästa brand? För den kommer, var så säker.

Utgiven på Natur & Kultur 2017. Finns som ljudbok, inläst av författaren själv.

Odla i stan

Med jämna mellanrum vill jag vara en odlare. Jag vill kunna gnugga jorden mellan fingrarna och uttala mig om ph-värde och balansen med mull. Tror jag att jag skulle säga. För saken är den att jag inte kan ett skit om jord och att mina trädgårdsambitioner oftast stannar i tanken. Men ändå. Att kunna odla lite av sin egen mat, det vore fint.

Jag är verkligen inte ensam om tanken. Runt om i stadsdelen där jag bor står numera små avgränsade ytor med pallkragar där det växer grönkål och gurka och rabarber och annat jag inte vet namnet på. Det påtas och skördas som det inte gjordes för tio år sedan. De nya husen har alltid platser för odling.

Min nya kompis är Peter Streijfert. Eller i alla fall hans nya bok Odla i stan. I den berättar han just om hur (och varför) man ska odla på liten yta varhelst den finns. I sitt brandtal om stadsodling säger han: ”I alla stadscentra finns gott om platta tak, synnerligen lämpade för odling”.

Boken berättar i ord och helt fantastiska bilder om hur man kan odla på nya och klimatsmarta sätt. På fönsterbrädan, på balkongen, i odlingslådor och på tak. Författaren håller läsaren i handen och visar att så här kan du göra, så här kan alla göra! Entusiastiskt, ekologiskt, nyskapande. Och görbart tänker jag och glömmer bort att min koriander i köksfönstret just dött för att den blev utan vatten i två dagar. (Koriander är känsliga har jag förstått) .

Nu har jag en liten tomatplanta och jag planerar för en liten liten självvattnade odling på balkongen. Håll tummarna för mig!

Odla i stan av Peter Streijffert. Utgiven 2019 av Blue Publishing.

Bokfrukost om Där rinner en älv genom Saivomuokta by av Pia Mariana Raattamaa Visén

Berättelsen börjar 1895 och huvudkaraktären är en plats Saivomuokta by. Hit kommer till kommer Israel och Maija för att leva och bilda familj genom nedslag i tiden får vi följa familjen fram till våra dagar. Vi var överens om att det märktes att författaren hade släktforskat och vi var också överens om att vi gillade boken. Vi tyckte om det stillsamma men drivna berättande och de olika berättargreppen. ”Förbaskat skickligt att skildra så många generationer med så få ord på så få sidor”, sa någon, och vi andra höll med.

Några röster från morgonens samtal:

  • Mitt norrbottniska hjärta rördes
  • Vemodig
  • Som jag grät när Maija förlorade sin mamma
  • Blev uttråkad i början med sedan blev den jättebra
  • Nedslag i både stora och små händelser
  • Gillade att finskan i boken finns med
  • Känns ibland lite dokumentärt
  • Gillade bastuscenen
  • Det skulle faktiskt varit bra med ett familjeträd där man kunde kolla upp släkten om man blev förvirrad
  • Fullkomligt älskade boken
  • Vet äntligen vad ett pörte är!
  • Gillar att som läsare ha ett helikopterperspektiv
  • Alltid detta med att människor inte får tala sitt modersmål. Hemskt.
  • Maija satt inte still en sekund, alltid fanns det något att göra
  • Hon tänkte hela livet på tiggaren som hon avvisade
  • Förfärligt när de måste be skollärarinnan om pengar till mat och de får ett lån! Den som är satt i skuld är inte fri!

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2019.