Läsmånad Japan

Nu i april har jag tagit mig en läsmånad med japansk litteratur. Det började egentligen med att jag läste Tokyo Express för en tid sedan och insåg att det finns så många böcker från Japan jag inte läst. Det är en stor lycka och skatt att tänka på, eller hur! Det illustrerar jag med en bild från japansk utflykt under körsbärsträdens blomningsperiod i Tokyo för några år sedan. Jag åkte aldrig svanbåt, men jag tindrade med ögonen av det jag såg.

Nå, på månades läslista finns fyra böcker:

Shank’s Mare av Ikku Jippensha,
The Hole av Hiroko Oyamada
Bleknande berg av Kazuo Ishiguro
och
Alla nattens älskare av Mieko Kawakami
samt en bonusbok
Vårsnö av Yukio Mishima

Fantastiskt bra lista tycker jag!

Sista rollen av Lisa Christensen 

Hon har ett alldeles eget sätt att berätta, Lisa Christensson, hennes romaner är unika på så sätt. Hon har världen och storpolitiken som spelplats och tar med läsaren till olika decennier och olika platser. I denna tredje bok sluts cirklarna från de tidigare två romanerna Spela roll och Sista säkra.

Nikolaj Kalnins är en gammal man och lever ett tillbakadraget liv på Seychellerna, men han finns också i yngre upplaga i Europa där han verkar som författare? En annan äldre man, Harold, har också tagit sin tillflykt till Seychellerna av samma anledning som Nikolaj. De båda blir nära vänner men de känner inte till varandras förflutna förrän det är alldeles för sent. Det är en lurig intrig där läsaren inte kan tag någonting för givet, det är bara att hänga med. Skriver därför inte mer om handlingen, jag skulle kunna spoila rejält.

Har tyckt väldigt mycket om samtliga tre romaner, gillar gestaltningen av miljö och människor och förgreningarna från kalla krigets dagar fram till idag.  I en Lisa Christensen-roman hamnar läsaren nära karaktärerna i stunden som skildras med dofter, känslor, mörker och ljus. En speciell förmåga som hon har.

Samtliga böcker går utmärkt att läsa fristående och finns recenserade på bloggen.

Utgiven på Louise Bäckelin förlag 2024.

Fearplay

Tre personer. Två utgångspunkter.

Det är Iris som i romanens start är på väg till USA. Iris som skapar fantastiska blomsterarrangemang och presenterar på instagram, som ska jobba i en blomsteraffär, som ska bo hos Antonia, som hon träffat på nätet.

Det är Iris mamma Ba, ensam [läs övergiven] efter att Michael, hennes man och Iris pappa, försvunnit och ingen vill berätta var han är.

Det är Ba:s delar jag tycker bäst om. Först tänker jag att det beror på att hon ligger mig närmare i ålder. Men jag tror snarare att jag bara tycker de delarna är mer intressanta. Michael och Ba kallade sig en gång Batman och Robin, det var de mot världen. Men sen kliver alkoholen in. Och gång efter annan får Ba hämta Michael på skumma krogar, lyssna på löften. Han upptar all hennes tid. Oavsett om han dricker eller inte. Återfallen kommer, hot om självmord, nya löften. Jag tänker, ja men gå bara gå. Men vad vet jag.

I USA lever Iris på. Ganska tidigt träffar hon Velvet som tycker om att binda. På samma sätt som Iris lägger ut sina blomsterbilder publicerar Velvet ut närbilder på Iris fastbundna armar och ben, estetiskt och anonymt. Jag läser om Iris som om jag står utanför ett fönster och får titta in. Inget engagemang händer i mig.

Rädslan som kanske är den röda tråden i historien är berättad ur många synvinklar men är ändå återhållsam. Trots stora händelser blir berättelsen odramatiskt och enkelt berättad och det uppskattar jag.

Fearplay. Tova Gerge. Utgiven hos Albert Bonniers förlag 2024.

Med liv och lust av Karin Wahlberg

Vilken fin roman!  Det vackra språket  flödar och jag förflyttas omedelbart till  år 1963. På lasarettet i Ekstad blåser nya vindar, papporna är tillåtna att vara med på förlossningarna och kanske börjar vissa hierarkier luckras upp. Fortfarande är vårdyrkena ett kall med låga löner även för läkarna. Ett stort och vältecknat persongalleri alla med anknytning till sjukhuset tar plats i romanen som jag antar man kan kalla en kollektivroman. Mycket lyckat grepp hur som helst.

Boken är den fjärde i lasarett-serien och den första jag läser, har varit intresserad av böckerna länge men inte kommit till skott förrän nu. ( Vet att ett antal instavänner ryser nu, men jag läser inte sällan serier i oordning).   Jag planerar dock att göra ett undantag nu, jag vill veta mer om karaktärerna och hur de formats till de människor de är i denna fjärde bok. Tänker att det är mest praktiskt att läsa i ordning och så är jag intresserad av polioepidemin 1953 som skildras i den första boken som heter Än finns det hopp.

Jag är enormt imponerad av Wahlgrens romanbygge. Utan tvekan är boken en bladvändare, men ändå så jordnära och självklart förankrad i sitt historiska sammanhang. Språket, orden och tidsmarkeringarna införlivas i berättelsen helt sömlöst. Har ju varit poppis med historiska böcker hos svenska författare de senaste åren. Har läst en del och gillat dem, men jag måste säga att Karin Wahlberg är klart överlägsen i att ge form och gestalt av en tid som flytt . 

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2024.