Inlägg

Publicerat

Middag i seriens tecken

Igår var jag bjuden på exklusiv middag med serietecknarna Posy Simmonds och Julieen Neel. Den förstnämnda var helt ny för mig men efter att ha läst hennes grafiska roman Tamara Drew är jag ett fan. Hon visade sig också vara alldeles bedårande  rolig och trevlig och svängde sig med brittiska uttryck som ”jolly good” och citerade 14-åriga londontonåringar på Londonslang.

Julien Neel var en väldigt fransk person i svart baskerliknande keps och som dessutom rökte pipa konstant inomhus. Hans serie Lou har jag och dottern med glädje sett på barnkanalen flera gånger.

Middagen hölls på Bistro Barbro med utsökt mat och vin. Rekommenderar ett besök och ät deras biff sashimi. Så gott.

Ett längre inlägg med recension av böckerna kommer så småningom.

På bilden ses Posy Simmonds signera min bok och jag står bredvid och ser spexig ut.

Publicerat

Skottlandsväskan uppackad

Regndusch

Glasgow. När jag ska göra mig tuff (och cool) och hård brukar jag sätta på mig ett svart brett hårband. Jag SER inte tuffare ut men jag KÄNNER mig så. I Glasgow-kvällen ville jag bära tre hårband. Det var skinn och smink och trasiga jeans och kedjor och blanka linnen. Även om alla jag träffade var trevliga var det ändå en hel del att tävla mot.

Gillar man shopping, uteliv och bra musik måste Glasgow vara perfekt. Vi bodde på ett skithäftigt hotell. CitizenM där inredning i såväl lounge som rum är så häftig och smart att det knappt går att återge. Sängens två gånger två meter var galet skön och med min mood control kunde jag ligga där och kontrollera i stort sett allting i rummet. Inklusive färgsättning och musikval.

Jag läser som bekant gärna om samma plats jag befinner mig på, och här kunde jag skrämt mig själv med Döden i Garnethill eftersom kvarteret hotellet ligger i är just Garnethill. Men på den här resan blev det bara läsning under flygresorna.  Det var så mycket intryck och historiska vingslag när jag åkte i pappa Lennarts fotspår att jag bara ville njuta och uppleva. Jag letade upp miljöerna ur hans fotoalbum och det kändes som att vara i en saga när jag hittade dem och tog nya bilder.

Här stod han. Och här står jag. Känslan!

Bortsett från guideboken blir det blott en bok jag bockar jag av från listan:  Världens väldighet och den ska få en egen bloggy endera dan.  Och så här efteråt får jag konstatera att jag skulle nog kunna ägna resten av mitt liv åt Skottland. Den här resan kan bara vara början.

Publicerat

Festfrukost med Cirkeln

Det var mycket att fira den här morgonen: Bokbloggarnas litteraturpris skulle delas ut för romanen Cirkeln, pristagarna Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg skulle vara på plats och dessutom fyllde Breakfast Book Club två år. Tårtan hade alltså sin givna plats! Förväntan på topp.

07.30 sitter författarparet och äter frukost med oss och är så jättetrevliga och entusiastiska att vi känner att det här är första gången de pratar om Cirkeln och de svarar tillmötesgående på alla våra frågor.

De berättar om hur de jobbar i skrivandet med sinnrika färgkoder för att hålla isär olika skrivfaser av boken. Cirkeln, den första boken i trilogin, är starkt karaktärsdriven och därför var det naturligt för dem att börja med att göra tydliga personteckningar. Vad äter Minoo och de andra? Vad gillar de för musik? Vad har de för klädsmak? Listorna var långa.

Samtidigt är som bekant ungdomarna i romanen inte vanliga. De är Utvalda och besitter magiska krafter. Det gör också att det måste skapas balans mellan deras vardagliga problem och deras utmaningar. Hur viktigt ska föräldrabråk och morgondagens kemiprov vara i förhållande till att träna på att bli osynlig?

Överlag gillar bokklubben Cirkeln och är spända på att läsa Eld som kommer i veckan. När Petra bloggade om Cirkeln i höstas skrev hon att den slog an någonting hos henne.

Kanske var det den svenska småstaden och de fina personbeskrivningarna och de olika utvecklingarna hos karaktärerna som kändes riktigt trovärdiga.

Jag själv läste de drygt 500 sidorna mer eller mindre oavbrutet tills de är var slut.

Mixen av välgestaltade tonåringar, deras vardagsliv och de övernaturliga, stundtals våldsamma, delarna gör att den är svår att släppa.

En sak att bli alldeles knäsvag av är att Cirkeln översätts till 21 språk. Det är helt och hållet otroligt och fantastiskt. Just den tanken slår mig när jag sätter min iPhone och knäpper av bilden. 21 språk! Jag som så invaggats i känslan att Sara och Mats numera är mina bästisar, blir star-strucked och nästan darrhänt över att fotografera världskändisar. Men kortet är skarpt, eller hur! Nu ser vi fram mot Eld och önskar författarna så galet mycket lycka till som det bara går.

Avslutningsvis. Ett tvåfaldigt hurra för bokfrukostarna. Vilken tur att Petra kom på idén med morgonbokklubb. Annars vet man inte hur det skulle ha gått!

Hur Cirkeln röstades fram kan du läsa här.  Om den första bokfrukosten kan du läsa här.

 

Publicerat

Victoria, prinsessa och mamma

Jag behövde få igång läslusten igen och beslutade mig för att läsa nåt riktigt lättläst. Jag lånade Victoria – Prinssessa och mamma som e-bok hos elib och fastnade direkt.

Den är lättläst, snabb och enkel. Och faktiskt ganska intressant bitvis. Johan T Lindwall tecknar ett fint porträtt av Victoria som jag tror är ganska sanningsenligt. Rojalisten i mig tror vi får en utomordentlig drottning. Republikanen i mig hoppas dock att kungahuset är borta inom…ja…kort!

Nej, jag är inte rojalist men kungahuset fascinerar ändå. Johan T Lindwall startar berättelsen från början när Victoria föds och går igenom hennes uppväxt, skolgång, alla hennes problem, vidareutbildningar, drottningskola, anorexia och ända fram tills hon träffar Daniel Westling. Boken slutar med att deras gemensamma barn Estelle föds.

Bitvis är det riktigt sliskigt och smörigare än den värsta Harlequin-roman. En del passager är riktigt pinsamma.

Något som också lyser igenom är att Johan T Lindwall inte verkar gilla kungen särskilt mycket. Som journalist förväntar jag mig att han ska vara opartisk och inte välja sida men boken är helt klart en hyllning till Daniel Westling och en tydlig känga mot kungen. Tyvärr, för det sänker boken en del.

Det finns en annan historia om prinsessan Victoria som publicerades i Sydsvenskan i samband med kronprinsparets bröllop. Den utspelar sig 2018 och Victoria har blivit drottning men abdikerat. Det är såklart helt och hållet fiktion men otroligt välskrivet och inte helt osannolikt. Den finns fortfarande kvar på nätet för läsning. Författare är Jens Liljestrand. Läs den!

– Det nya livet, del 1
– Farväl till monarkin, del 2
– För Sverige i samtiden, del 3

Victora – Prinsessa och mamma är utgiven av Bonniers förlag.