Kulturpejl

Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Här är fråga nummer sex:

Nuvarande regering lade ner En bok för alla. Var det ett bra beslut? På vilket sätt tänker ni öka läsandet i läsovana grupper?

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Vi rödgröna vill ge En bok för alla ett förnyat uppdrag, men har också fler idéer på att öka läsandet i läsovana grupper, som till exempel arbetsplats- och vägtrafikbibliotek och stimulera produktion av böcker på de nationella minoritetsspråken.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet: Jag tror, utan att veta, att En bok för alla inte direkt ledde till ökat läsande. Jag tror det är genom skolan och att vi alla diskuterar böcker mer som vi kan nå en större läsekrets. Jag tror pocketbokens intåg och genomslag har betytt mer för läsandet än En bok för alla.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Vi har inga andra åsikter i frågan än regeringen i övrigt. Kristdemokraterna vill stärka skol- och barnbibliotekens roll för att främja barns läsande. Att främja barns läsande är en ovärderlig uppgift för biblioteken och här spelar naturligtvis skol- och barnbiblioteken en särskilt viktig roll. Genom att utgå från barnens eget intresse och nyfikenhet kan biblioteken fånga barnens intresse för läsning. Den nya skollagen tydliggör huvudmännens ansvar för att garantera tillgången till skolbibliotek. Detta är positivt och bör ses som ett första steg för att stärka barn- och skolbiblioteken.

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: För att deltaga på internet så måste man läsa. Det gör att fler idag läser än förut. Läsvana kan skaffas även utan traditionella böcker.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen:
Här måste jag lämna ett digitalt svar. Jag har märkt att läsandet ökar mycket
på nätet. Det går inte att rakt av byta ut en bok mot att läsa på skärm men i
och med internets intåg så har läsandet – generellt – ökat.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Nej, det var ett dåligt beslut. De var lågbudgetböcker som de flesta har råd med och som var lätta att ta till sig men av god kvalitet.

Vi väntar svar från Socialdemokraterna och Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

{ 0 comments }

Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Nu är dags att prata författarlön. Fråga fem lyder:

Tycker ni att författare ska kunna få garanterad författarpenning? På vilka grunder ska valet av författare i så fall ske?

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Ja, det är viktigt att inte bara de kommersiellt framgångsrika författarna har möjlighet att utveckla sina författarskap. Man måste ha blivit utgiven och sedan själv söka ekonomiskt stöd hos en statlig fond för att kunna fortsätta skrivandet.

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Det är en fördelningspolitisk fråga som vi inte tar ställning i.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen:
Oklart hur dessa författare utses. Jag vill vara oerhört försiktig när det gäller vilka som väljer och med utgångspunkt i vad.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna:
Nej.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Nej.


Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Kultursektorn har generellt sämre anställnings- och arbetsvillkor än andra sektorer. De rödgröna vill slå vakt om inkomstgarantierna för våra främsta kulturskapare och utvidga långtidsstipendierna. Personligen är jag inte lika övertygad om författarpenning och inkomstgarantisystemet, men det var problematiskt att regeringen inte bjöd in samtliga partier för att hitta nya, bättre system när man reformerade stöden under mandatperioden.

Vi väntar svar från Socialdemokraterna och Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

{ 0 comments }

Vår fjärde fråga till politikerna om kulturpolitik handlar om våra museer.

Tycker ni att regeringen har ansvar för att tillgängliggöra de statliga museerna, hur tänker ni göra det i så fall?

Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna: Självklart har en regering ett ansvar för att de statliga museerna ska vara tillgängliga. Vi vill återinföra den fria entrén som fanns tidigare på de statliga museerna men som den borgerliga regeringen tog bort. Vi kommer även driva frågan om att fri entré ska införas på regionala och lokala museer. Men det är också viktigt att tillgängliggöra sånt som idag inte visas någonstans utan är undanställt. Om något museum vill visa konst/föremål som tillhör ett annat museum men som finns på lager istället för att visas, så ska museet som vill visa också få tillgång till konsten/föremålet, sk fri dragningsrätt. När det gäller tillgänglighet till museer för funktionshindrade så måste de politiskt ansvariga på alla nivåer se till att inte någon hindras att ta del av det som finns på museerna. Digital visning av det som finns på museerna är också ett sätta öka tillgängligheten.

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Vi rödgröna vill återinföra den fria entrén på de statliga museerna och kan också tänka oss att vidga reformen till att regionala och lokala museer genom riktade bidrag. Dessutom vill vi införa en princip om att
det museum som vill visa ett verk ska ha förtur – verken ska inte samla  damm i förråd och källare. Ett viktigt sätt att tillgängliggöra kultur är dock regionala kulturfonder som MP föreslagit för att decentralisera kulturarbetet.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen: Osäker på om du menar entréavgifter eller om du menar att fler personer ska få upp ögonen för museernas utbud. Slopad entreéavgift har på många ställen lett fram till mycket högre besöksantal.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ: Vi vill att museer ska vara gratis i så stor utsträckning det är möjligt.

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Vi anser att den kultur som framställs och sammanställs med statliga medel också ska vara tillgänglig för medborgarna i största möjliga utsträckning.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Svensk museiförening har nu fått ett förtydligat uppdrag att stärka samverkan mellan museerna. Kristdemokraterna tror att detta är en viktig pusselbit för att stärka museernas position i kultur- och samhällsdebatten. Det statliga stödet till museerna måste ges i långsiktiga, inte tidsbegränsade bidrag. Kristdemokraterna vill initiera ett forskningsprogram i syfte att stärka kunskapen om museernas samlingar. I samband med detta bör även ytterligare bevarandesatsningar göras. Samlingarna är kärnan i museernas verksamhet och en långsiktig satsning för samlingarnas bevarande är nödvändig.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet: Ja det är en självklarhet. Det kommer dock alltid att finnas en hantering av konflikten mellan k-märkta byggnader och den rent fysiska tillgängligheten. Det ska dock inte lägga hinder utan är snarast ett uppdrag till att tänka nytt och finna nya lösningar.

Vi väntar svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

{ 0 comments }

Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Här är fråga nummer tre. Om bibliotekens vara eller….?

Hur ser ni på biblioteken i framtiden, vilken roll kommer de att ha om ni får bestämma?

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Biblioteken är viktiga för att göra kultur tillgänglig för alla. Bibloteken ska stärkas och utvecklas

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Biblioteken har alltid varit center för kunskap och kultur. Det kommer de att vara i framtiden också. Kanske kan man tänka sig att bibliotekens kunniga personal i allt större utsträckning har till uppgift att hjälpa människor att söka och värdera information online.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen: En stor roll. Biblioteken är navet i många människors kulturliv, jag har själv en nära nog romantisk inställning till biblioteken och allt de har att erbjuda. Svenska folkbibliotek är tämligen unika i världen med det enorma utbud som finns där. Böckern är ursprunget men det finns ju så många spännande roller för framtida bibliotek. Jag ser dem som en god kulturnod i framtiden, även när det digitala materialet och digitala aktiviteter kommer att ta större plats.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Biblioteken är mycket viktiga och det finns stora utvecklingsmöjligheter. Biblioteken verkar och ska verka för läskunnighet, utbildning, livslångt lärande, kultur och informationsspridning. Biblioteken förändras i takt med att samhället förändras men det är viktigt att dessa förändringar sker i samverkan av biblioteken och dess personal. Biblioteken ska inte förändras så att de förlorar sin identitet och ursprungliga uppgift att göra böcker tillgängliga för medborgarna och stärka läsandet. Vi vill skapa en nationell biblioteksvision där målen för bibliotekens utveckling formuleras. Samtidigt vill Kristdemokraterna också slå fast att lån av böcker på bibliotek alltid ska vara gratis. Kristdemokraterna vill införa ett nationellt lånekortsystem.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Jag tror att de kommer att utvecklas till att erbjuda mer samhällsservice. Vi är många som känner oss överösta med information och ibland kan behöva reda ut hur vi löser saker. Det finns en spännande dynamik i att kunna söka fler sorters information via biblioteken, om hur vi löser deklarationen, viktiga datum för samhället, upplysningar som i dag kanske ligger på myndigheter. Det gör att bilioteken kan bli en mer besökt plats dit man naturligt söker sig för många olika typer av kunskap.

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Vi tror att de fysiska biblioteken är väldigt viktiga, men de behöver tillgängliggöras och kompletteras med digitala bibliotek. Vi rödgröna har föreslagit medel för det. Länsbiblioteken bör också få i uppdrag att hitta nya former för läsfrämjande verksamheter. Jag tycker att det är väldigt positivt att utveckla biblioteksverksamheter i anslutning till kollektivtrafik. Jag skulle gärna se att bibliotek i större utsträckning utnyttjades även kvällstid, för kulturverksamhet.

Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna:
Folkbiblioteken är en oerhört viktig del i det svenska kulturlivet och en viktig hörnsten i vår demokrati. Bibliotekens fria boklån ger alla möjlighet till att läsande oavsett inkomst i familjen. Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter för biblioteken att sprida information. Dessutom är biblioteken en unik mötesplats där många medborgare får möjlighet att ta del och lära sig mer om hur samhället fungerar, ett aktuellt exempel är att biblioteken i många kommuner används som lokal för förtida röstning.

Vi väntar svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

{ 2 comments }

Dags för Kulturpejl igen. Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Här är fråga nummer två.

En del vill skapa en litteraturkanon med vägledning av Svenska akademien för öka läsandet och svenskkunskaperna i skolan. Hur ställer ni er till det?

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och svarar för de rödgröna:
Nej, statens roll är inte att tala om vilka böcker människor ska läsa. Det är ett ovanifrånperspektiv som rimmar illa med att decentralisera kulturen och att uppmuntra mångfald. Det måste vara upp till barn, föräldrar och lärare att avgöra vilka böcker som är viktiga att läsa.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Nej staten ska inte göra det. Om Svenska akademin vill rekommendera särskild litteratur så får de så klart göra det. Det ska dock inte sanktioneras av staten. Politiken bör inte lägga upp riktlinjer för vad medborgarna ska läsa. Det finns en under ton i detta som är lite obehaglig och som säger vad som är rätt och riktigt.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Att göra kultur tillgängligt i skolan och att locka till läsning är mycket bra. Det förutsätter att det anläggs intersektionella perspektiv för att verkligen öppna för en bredare förståelse för omvärlden-

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Vi vill att kulturen ska tillåtas blomstra. Vi har svårt att se att en litteraturkanon skulle bidra till det. Vi är heller inte övertygade om att en litteraturkanon främjar läsande och svenskkunskaperna. Det finns en risk att dylika goda intentioner i själva verket kväver ungdomars språkliga nyfikenhet i dess linda. Vi vill snarare öka användandet av Internet genomgående i alla ämnen för att på motsvarande sätt öka läsandet och kulturkunskaperna.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Tveksamma. Det är bra att man gör satsningar på att öka intresset för läsning bland unga, och i det sammanhanget kunde idén om en litteraturkanon prövas tillsammans med andra åtgärder. Men innebär ett litteraturkanon att elever sporras till mer läsning om de tvingas traggla sig igenom böcker som en expertgrupp valt ut?

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet Liberalerna och svarar för alliansen: Det finns personer inom Folkpartiet som driver frågan om litteraturkanon. För egen del, på ett personligt plan, ställer jag mig kritisk till en sådan obligatorisk läslista. När det gäller klassikerna är det nog enkelt att enas om de författare som gjort skillnad i litteraturhistorien men när det kommer till moderna och unga författare som skriver på svenska så är utbudet så stort att jag tror att risken för godtycke på en sådan lista alltför överhängande!

Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna: Jag tvivlar på att  enbart en lista över rekommenderad böcker skulle få fler att läsa. Tror det mer handlar om hur man i skolan uppmuntrar och stimulerar läsande för både mindre barn men också ungdomar. Högläsning på dagis men också i skolan väcker ofta stort intresse för boken, även möjlighet att lyssna på ljudböcker får fler att ta till sig “vanliga” böcker. JK Rowlings böcker om Harry Potter fick många unga att läsa både sin första, andra och tredje bok. Det vi också vet är att exempelvis LO-projektet “Läs för mig pappa” fick fler pojkar att börja läsa eftersom pappa läste böcker.

Vi väntar också svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

{ 0 comments }

Nu startar vi Kulturpejl här på Breakfast Book Club. Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Tyvärr har vi inte fått svar från riktigt alla men vi vill inte vänta längre utan börjar publicera frågor och svar nu. Idag är det tolv dagar kvar till valet. Här kommer första frågan.

Vad tycker du om att bokmomsen är 6% men på ljudböcker är den 25%.  Tänker ni göra något åt det?

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet:Det är orimligt att förpackningen ska avgöra momsen. Att e-böcker har en högre moms är ett onödigt hinder för aktörer som vill ta sig an den nya marknaden. Vi har dock inte i dagsläget någon avsikt att göra något åt detta eftersom vi inte tar ställning i skatte- och fördelningspolitik. Å andra sidan är det också en fråga om teknikneutralitet, så det är inte alls omöjligt att det är en fråga vi kan komma att ta tag i.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna:Kristdemokraterna arbetade för sänkt bokmoms, det vore rimligt att det är samma moms även på e-böcker.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Det är faktiskt en av de frågor jag har försökt att lyfta i denna valrörelse men som inte har fått genomslag. Det är så klart helt orimligt och det är en tydlig symbol för hur myndigheter och statsapparaten ser på nätet som något skiljt från den övriga verkligheten vilket det alls inte är. En bok är en bok oavsett om jag har den i handen eller i datorn och momsen bör därför vara densamma.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet Liberalerna och svarar för alliansen:
Fullständigt oacceptabel. Bokmomsen måste vara samma för e-böcker som för tryckta böcker! Kryssar jag in mig i riksdagen är detta en av frågorna jag kommer att driva. Utvecklingen på e-bokssidan går allt snabbare. E-böcker finns i många olika format som passar i dator, i android och iPhone, på iPad osv och kommer på sikt att gå om den tryckta boken. Det är viktigt att e-boken behandlas på samma sätt som traditionella böcker.

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och svarar för de rödgröna: De rödgröna sänkte bokmomsen 2002 och då sänktes även ljud- och talböcker ner till samma momssats. E-böcker går tydligen fortfarande på 25% moms då det räknas som “nättjänst” och inte fysisk vara enligt Skatteverket. Förutsatt att det är tillåtet inom EU borde vi definitivt sänka momsen även på e-böcker. Speciellt eftersom man kan köpa böckerna från sajter utanför Sverige och därmed undgå momsen över huvud taget.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Fi vill att kultur ska vara tillgänlig för så många som möjligt. Vi har en generell politik om att göra kultur gratis eller så billig som möjligt, för alla, så i det ljuset och i konsekvensens namn bör e-böcker ha samma moms som tryckta böcker.

Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna:
Att “vanliga” böcker, talböcker har en momssats medan e-boken har en annan är inte särskilt modernt ellet teknikbefrämjande. Gränsdragsningslinjen för vad som ska ha 6 procents moms medan något annat ska ha 25 procent är i vissa avseende obegriplig. En sagobok för barn har 6 procent i moms, en leksaksbok där man klipper ur mer än hälften av sidorna har 25 procents moms. Jag kan tänka mig att det finns barn som vid obevakat tillfälle kan klippa ur innehållet i en vanlig bok, tillkommer då ytterligare 19 procents moms? OBS! Ironi OBS! Jag vill ha samma moms på böcker oavsett format.

Vi väntar svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

{ 0 comments }