Tadam! Låt oss presentera vårens panel. Fem läsande personer som tycker om litteratur. Hur ser läsandet ut?
Jenny: Det som framförallt kännetecknar mitt läsande är att jag alltid har flera böcker igång samtidigt, jag läser nästan aldrig om böcker och jag läser väldigt långsamt. Just nu läser jag Potatisrevolutionen, Alberte och Jakob samt lyssnar på en ljudbok av Katy Collins. Jag har alltid någon bok med mig i väskan ifall det skulle bli tid att fördriva med läsning. Mitt bokintresse har jag haft sedan jag var liten med inspiration från min mamma, som jag både byter böcker och tips med.
Krister: Jag läser gärna på väg till och från jobbet. Just nu läser jag Niklas Dag och Natts 1793, som är så otrevlig i sin realism att man får ta den i små portioner.
Ros-Mari:Har läst sen barndomen, men saknade då bibliotek, så när jag 13-årig i realskolan mötte ett riktigt bibliotek drabbades jag av övermod och ville låna och läsa allt som lockade. Den känslan har hållit i sig. Men under fortsatta studier och yrkesliv krympte tiden och då gick läsandet ner. Som pensionär har jag goda möjligheter, men samtidigt ett hem som borde krympas till hälften. Har alldeles för många böcker, som fortfarande väntar på att bli lästa. Just nu packar jag för en resa till Saxnäs, totalt 24 timmar med tåg & buss. Tar med Från ett cafébord i Paris av Owe Wickström och En dag ska jag bygga ett slott av pengar av Evin Ahmad. Båda biblioteksfynd.
David: Jag kommer från en familj där bokläsning var något viktigt, mina systrar förhörde mig ofta som barn om jag hade någon bok på gång. Det hade jag sällan. Började istället läsa på högstadiet, läste mycket klassiker och pappafavoriter som Tunström, på gymnasiet. Som vuxen är det mycket ta-igen- läsning då jag har svårt att hinna med mina böcker mellan jobb och barnnattning. Har börjat läsa fler populärvetenskapliga böcker, nu senast Min europeiska familj de senaste 54 000 åren av Karin Bojs . Senaste roman var Sidonie och Nathalie av Sigrid Combüchen.
Bodil: Jag har alltid en bok på gång. Just nu är det Ester Blenda Norström – Ett jävla solsken av Fatima Brenner. Jag gillar pappersböcker och läser det mesta i sängen när jag lagt mig. Det blir inte många sidor åt gången eftersom jag somnar… men det blir många böcker ändå. Ibland är ju en bok så spännande att jag också sätter mig i soffan och läser och läser för att avsluta storyn.
En roman om vår samtid skildrat ur Jeanette Nilssons perspektiv. Hon är strax över 60 och bor tillsammans med sin hund Boris. Hunden är döpt efter Jeanettes make Boris som förolyckades på sitt arbete. Det var efter olyckan som Jeanette blev besatt och började föra dödsbok över arbetsplatsolyckor. Hon är djupt förankrad i arbetarklassen och hennes självbild är svag. Hon är ensam med sina tankar och sin aldrig övergående sorg över Boris onödiga död. Vändningen/utvecklingen kommer då hennes dotter ger henne en dokumentärfilm om Black Power rörelsen i USA. Jeanette får ett nyvaknat intresse för människorättsikonen Angela Davis och hennes tankar börjar ta nya banor.
Av en slump hittade jag denna romantiska komedi på Storytel. En sann berättelse om en brittisk äktenskapsbyrå i 40-talets London, en föregångare till både dataträffen och Tinder. Äktenskapsbyrån startades våren 1939 av två unga kvinnor, Mary Oliver och Heather Jenna, och byrån blev snabbt en succé. För 5 guineas kunde den giftaslystna anmäla sig, bli intervjuad och därefter skickad på date. Om någon av matchningarna ledde till äktenskap fick paret erlägga ytterligare 10 guineas tillsammans. Genom att utveckla ett avancerat kortsystem för att hålla reda på alla kärlekstörstande blev byrån en succé. I december 1946 kunde man redovisa 2000 gifta par och 18 månader senare hade siffran stigit till 3000 gifta par.