Författare: Margaretha Weimar

Publicerat

Farofylld överfart av Rachel Rhys

Sommaren 1939, världen håller andan inför hotet om ett nytt stort krig. Den unga Lily Shephard är på väg med båt till Australien, en resa på över en månad. För Lily som kommer från enkla förhållanden ter sig fartyget som en sagofarkost fylld med glamour, skönhet och nya spännande bekantskaper, men skenet bedrar.

Romanen fullkomligt osar av dekadent 30-tal, språket, detaljerna och världspolitiken. Stillsamt sugs läsaren in i en ödesmättad klaustrofobisk värld tillsammans med den sympatiskt naiva Lily. Obehaget ökar ju närmare Sydney fartyget kommer och även om jag räknade ut vissa detaljer i intrigen blev jag rejält överraskad på slutet.

Farofylld överfart är en roman som passar många, dessutom är omslaget fantastiskt snyggt. En utmärkt presentbok.

Utgiven på Etta Förlag 2017.

Publicerat

American War av Omar El Akkad

En roman om ett framtida inbördeskrig i USA, en sci-fi alternativt en dystopi således, har aldrig lärt mig skilja på dessa genrer. Välskriven, gripande och spännande, men ingen må bra bok för känsliga människor, eftersom innehållet är alldeles för smart för att vara osannolikt.
Därmed inte sagt att ni inte ska läsa för det tycker jag absolut!

När kriget bryter ut 2074 bor 6-åriga Sarat Chestnut i Louisiana med sin familj, ett Louisiana som pga. den globala uppvärmningen delvis ligger under vatten. När fadern dör vid ett terrordåd tvingas familjen fly med siktet ställt på de norra staterna. De kommer aldrig dit, istället hamnar de i flyktinglägret Patience, (ironin i namnet), där Sarat och hennes syskon kommer att växa upp och där Sarats framtid formas. Många år senare försöker sig Sarats brorson på att försöka berätta familjen Chestnuts historia, en familj plågad och präglad av krig. Referenserna till vår tid är tydliga och snyggt subtila.

Blev rekommenderad boken av vänner och hittade den på Storytel, vars skatt av engelskspråkiga böcker är smått imponerande. Läs mer på  Storytel.

Publicerat

Ny panel i 5 tycker om

Tadam! Låt oss presentera vårens panel. Fem läsande personer som tycker om litteratur. Hur ser läsandet ut?

Jenny: Det som framförallt kännetecknar mitt läsande är att jag alltid har flera böcker igång samtidigt, jag läser nästan aldrig om böcker och jag läser väldigt långsamt. Just nu läser jag Potatisrevolutionen, Alberte och Jakob samt lyssnar på en  ljudbok av Katy Collins. Jag har alltid någon bok med mig i väskan ifall det skulle bli tid att fördriva med läsning. Mitt bokintresse har jag haft sedan jag var liten med inspiration från min mamma, som jag både byter böcker och tips med.

Krister: Jag läser gärna på väg till och från jobbet. Just nu läser jag Niklas Dag och Natts 1793, som är så otrevlig i sin realism att man får ta den i små portioner.

Ros-Mari:Har läst sen barndomen, men saknade då bibliotek, så när jag 13-årig i realskolan mötte ett riktigt bibliotek drabbades jag av övermod och ville låna och läsa allt som lockade. Den känslan har hållit i sig. Men under fortsatta studier och yrkesliv krympte tiden och då gick läsandet ner. Som pensionär har jag goda möjligheter, men samtidigt ett hem som borde krympas till hälften. Har alldeles för många böcker, som fortfarande väntar på att bli lästa. Just nu packar jag för en resa till Saxnäs, totalt 24 timmar med tåg & buss. Tar med Från ett cafébord i Paris av Owe Wickström och En dag ska jag bygga ett slott av pengar av Evin Ahmad. Båda biblioteksfynd.

David: Jag kommer från en familj där bokläsning var något viktigt, mina systrar förhörde mig ofta som barn om jag hade någon bok på gång. Det hade jag sällan. Började istället läsa på högstadiet, läste mycket klassiker och pappafavoriter som Tunström, på gymnasiet. Som vuxen är det mycket ta-igen- läsning då jag har svårt att hinna med mina böcker mellan jobb och barnnattning. Har börjat läsa fler populärvetenskapliga böcker, nu senast Min europeiska familj de senaste 54 000 åren av Karin Bojs . Senaste roman var Sidonie och Nathalie av Sigrid Combüchen.

Bodil: Jag har alltid en bok på gång. Just nu är det Ester Blenda Norström – Ett jävla solsken av Fatima Brenner. Jag gillar pappersböcker och läser det mesta i sängen när jag lagt mig. Det blir inte många sidor åt gången eftersom jag somnar… men det blir många böcker ändå. Ibland är ju en bok så spännande att jag också sätter mig i soffan och läser och läser för att avsluta storyn.

 

Publicerat

Hundarna i Lafayette Park av Anneli Jordahl

En roman om vår samtid skildrat ur Jeanette Nilssons perspektiv. Hon är strax över 60 och bor tillsammans med sin hund Boris. Hunden är döpt efter Jeanettes make Boris som förolyckades på sitt arbete. Det var efter olyckan som Jeanette blev besatt och började föra dödsbok över arbetsplatsolyckor. Hon är djupt förankrad i arbetarklassen och hennes självbild är svag. Hon är ensam med sina tankar och sin aldrig övergående sorg över Boris onödiga död. Vändningen/utvecklingen kommer då hennes dotter ger henne en dokumentärfilm om Black Power rörelsen i USA. Jeanette får ett nyvaknat intresse för människorättsikonen Angela Davis och hennes tankar börjar ta nya banor.

När jag började läsa var jag fundersam över det starka svenska arbetarklassperspektivet som koncentrerar sig på orättvisor. Förstå mig rätt här, jag har absolut ingenting emot arbetarklasskildringar, jag kan däremot tycka att man sällan höjer blicken från den svenska ankdammen och börjar titta globalt. Anneli Jordahl gör dock detta i Hundarna i Lafayette Park och låter det blir såväl omtumlande som överraskande att befinna sig inne i Jeanettes huvud boken igenom. (Berättas i första person.) Jag fäste mig vid Jeanette, hennes livsvisdom och tillkortakommande rörde mig djupt. Anneli Jordahls språk är kortfattat uttrycksfullt och ligger perfekt i Jeanettes mun. Kort sagt, boken är allt annat än förutsägbar, framförallt inte slutet. Läs!

Utgiven på Norstedts 2016. Har nyligen kommit ut i pocket.