Författare: Margaretha Weimar

Publicerat

Binas historia av Maja Lunde

Omslaget är kanske 2016 års allra finaste med sitt lilla vackra bi i relief mot den svagt gultonade bakgrunden.Romanen har tre huvudkaraktärer vilka lever under olika tidsepoker. William i England 1852, George i USA 2007 och Tao i Sichuan 2098. Alla kämpar de med sitt föräldraskap, sin överlevnad och alla har en relation till bin.

Jag uppslukades totalt av Binas historia, jag älskar den för att den är så smart skriven och så snyggt hopknuten på slutet. Den är historisk, den är dystopisk och kanske har den även en gnutta av science fiction. Språket är drivet, lätt och luftigt. Binas historia liknar helt enkelt inget annat jag läst på mycket länge. Ni förstår väl att ni måste läsa?

Utgiven på Natur & Kultur 2016, översatt från norska av Lotta Eklund.

Publicerat

Italienska nätter av Katherine Webb

Clares och Ettores kärlek är lika omöjlig som svindlande. De möts av en slump i Apulien i södra Italien. Det är tidigt 1920-tal, Ettore är den utfattige arbetaren och socialisten, Clare är gift med en brittisk arkitekt som är i Apulien på uppdrag av en rik jordägare.  När Clare tillsammans med sin styvson anländer till staden Gioia del Colle är ingenting som förväntat. Staden är smutsig och förfallen, dess befolkning är utblottad, kampen om de få dagsverken som erbjuds är hård.

Fattigdomen och svälten föder våld och då oroligheterna eskalerar tvingas Clare, jordägarens hustru Marcia och styvsonen Pip att lämna staden för att vistas på familjens Masseria. ( En bondgård byggd som ett fort). Allting förbryllar Clare, varför har hennes make accepterat det märkliga uppdraget och varför hindrar den rike jordägaren henne och Pip från att återvända till England? Hon skräms av de män som vaktar masserian och förfäras av deras sätt att behandla sina arbetare. Hennes lindring blir Ettore som förts till masserian efter en olycka.

Låt er inte förledas av det stillsamma och vackra omslaget, romanens fond är förvisso en kärlekssaga men främst är den en skildring av Apuliens historia, kampen mellan socialister och fascister i början av 1920-talet.  Katherine Webbs roman är komplex och väl berättad med ett galleri av vältecknade karaktärer. Med smärtsam noggrannhet skildras Ettores och hans gelikars förtvivlande kamp mot hunger och för anständiga livsvillkor. I vissa delar är skildringen så stark att jag nästan kan höra ett avgrundsvrål från boksidorna.  Med samma noggranna patos skildras Clares utveckling till en självständigare och mognare kvinna som möjliggör att hennes förhållande till sin make och styvson tar en ny väg. Jag tycker om henne och jag är glad att jag fick lära känna henne. Italienska nätter är nominerad till priset Årets bok 2017 och en vinst vore välförtjänt.

På bokens omslag längst ner till vänster ser ni förresten en skymt av den italienska regionen Apuliens små konformade stugor, Tulliers. Förekommer i boken precis som masseriorna som också återges på bokens omslag.

Utgiven på Historiska Media 2017, översatt av Annika Sundberg.

Publicerat

Yxmannen av Ray Celestin

Utan åthävor förflyttas jag till den smältdegel av folkslag och kulturer som var New Orleans år 1919. En hård stad, präglad av fattigdom, våld och segregering. Tonerna av den tidiga jazzen ljuder i bakgrunden och regnet faller obarmhärtigt romanen igenom.  Skildringen av staden med sitt subtropiska klimat, omgivande träskmarker, och myller av människor golvar mig totalt. New Orleans är kanske bokens huvudkaraktär.

Persongalleriet i denna historiska deckare är vältecknat ner till minsta bifigur och via dem för vi uppleva livsvillkoren i Louisiana USA för nästan 100 år sedan. Yxmannen som gett boken dess namn har funnits och de fasansfulla brev som återges i boken tros vara skrivna av den riktige mördaren.

Man kan konstatera att deckartrötta jag ännu en gång har uppslukats av en historisk spänningsroman. Jag får nog börja fundera på om denna genre kanske är min grej? Yxmannen har nyss kommit i pocket och jag menar att den är en bok för många. Svenska deckarakademin utsåg Yxmannen till bästa översatta kriminalroman 2016.

Utgiven på Kalla kulor Förlag 2016. Översatt av Hanna Williamsson.

Ps. Jag besökte New Orleans på 80-talet, åkte precis som karaktärerna i Yxmannen spårvagn och hjulångare på Mississippi. Jag besökte jazzklubbar och när jag åkte vidare var det under en annalkande regnstorm. Måste nog åka dit igen…

Publicerat

Frukostintervju med Peo Bengtsson

Vi älskar hans humoristiskt allvarliga roman Min bästa väns fru ! Naturligtvis måste vi ta reda på vad han äter till frukost!

God morgon Peo! Vad äter du till frukost?
Kliver upp tidigt, helst innan resten av världen gör det, älskar tystnaden och ljuset, brygger kaffe, pressar apelsinjuice, hackar frukt i skål och äter med filmjölk. Jag tar frukosten på största allvar. Är vrålhungrig efter sömn, alltid.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Läser absolut ingenting till frukosten. Jag sitter vid köksbordet och stirrar rakt ut i tomheten. Ingen radio heller, inget brus. Uppskattar tystnaden. Men! Jag vaknar upp mitt i nätterna när jag läser något riktigt bra, drömmarna blir avbrutna, historien mellan pärmarna tar över och jag måste bara ta reda på hur det ska gå. Så jag läser innan frukost, kan man kanske säga. Och skriver jag på eget manus så tar jag ofta anteckningar medan kaffet brygger klart, annars går tankarna från sömnen förlorade, det har jag lärt mig med tiden.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Alltså en roman som passar särskilt bra att läsa på morgonen, menar ni? Jag föreslår böcker med kortare textsjok, romaner med flyt, destillerade noveller eller vacker lyrik.
David Levithan – Liten parlör för älskande (roman)
Claire Castillion – Insekt (noveller)
Anne Sexton, Tranströmer, Sylvia Plath, Bruno K Öijer. (lyrik)

Vad läser du just nu?
Den här veckan är det Melissa Borders ”So sad today” som betas av.  Förra veckan plöjde jag tre romaner av Marguerite Duras och nästa vecka vill jag läsa Anne Carson. Ja, det finns ett lässchema.

Vad använder du som bokmärke?
Mina döttrar tillverkar bokmärken åt mig på slöjdtimmarna! (Eller om det är pyssel som de ägnar sig åt efter skolan, blir osäker nu…) Vissa bokmärken har varit avancerade, med vackra teckningar på pappret och sedan laminerat för maximal läsglädje. Just nu har jag ett bokmärke som är vikt av tjockt papper. Det föreställer en emoji som blinkar med ena ögat och man ”hänger” bokmärket över sidan där läsaren befinner sig. Ja, jag vet inte om jag lyckas förklara det ordentligt. Man blir glad av det i alla fall.


En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Det finns två bokhyllor där hemma. Den största, som täcker en hel vägg, tillhör familjen gemensamt och där står allting sorterat efter färg på bokryggarna. Sedan finns det en mindre bokhylla lite undanskuffad i ett hörn precis vid min arbetsplats. I den är det bara jag som ställer böcker och där förvarar jag min favoritlitteratur, alltså böcker som har betytt mycket för mig genom åren av olika anledningar. Där är böckerna sorterade efter genre.
Den lilla bokhyllan innehåller så mycket kraft. Kanske är det bara jag som uppfattar hur mäktigt det är, jag vet inte. Men när det går trögt att skriva så ställer jag mig framför dessa bokrader och inbillar mig att orden hoppar från hyllan och rakt in i min bröstkorg. Det känns hoppfullt att tänka på det viset.

Underbart med din lilla bokhyllas kraft, för min inre syn kan jag se hur orden hoppar från hyllan och in i dig. Bra, för vi vill läsa många fler böcker av dig. Tack för intervjun.