Jag var en kringdrivande båt, biografernas lyktor var fyrar

Jag var en kringdrivande båt, biografernas lyktor var fyrar

Så beskriver berätterskan i Yoko Tawadas  Det nakna ögat sitt liv och sin belägenhet. Hon befinner sig i Paris som papperslös flykting. En flykt som hon aldrig någonsin önskat utan som helt kommit till stånd genom tillfälligheter. Ett år tidigare var hon en vanlig gymnasieelev, förvisso mycket begåvad, i Ho Chi Minh City i Vietnam. Allt förändras när hon åker till Berlin i det forna DDR för att representera Vietnam på en kommunistisk ungdomskongress. Väl där blir hon bortförd till väst och hamnar senare genom en slump i Paris.

Hon har ingen kunskap om världen utanför Vietnam, hon kan tala och förstå ryska men saknar kunskap om andra främmande språk. Min tolkning av titeln är att huvudpersonen ser med ett ”naket öga”, hon är blank på insidan eftersom det Europa hon befinner sig i är totalt annorlunda mot hennes kommunistiska Vietnam. Under en tid då hon bor hos en annan vietnamesiska hittar hon till en biograf som visar filmer med den franska skådespelerskan Catherine Deneuve. Catherines filmer blir hennes fristad och hennes trygghet, hennes enda hamn i en obegriplig värld. Eftersom hon inte förstår språket måste hon förstå filmerna på annat sätt. Flera kapitel i boken ägnas åt att beskriva handlingen i Deneuves filmer utifrån vår berätterskas ögon.

Låter det udda? Boken och dess handling är udda. Jag kan inte minnas att jag läst en så annorlunda roman på mycket länge. Texten är spännande och har driv samtidigt som den är betraktande. Att Tawada inte avslöjar vår berätterskas namn förrän i slutet av romanen gör hennes utanförskap ännu mer tydligt. Språket är lättflytande och jag älskar hennes på något sätt så jordnära metaforer, ”Om jorden är själens mor, är själen en sorts potatis” är en av mina favoriter. Handlingen är helt oförutsägbar och jag är fortfarande förvånad över hur boken slutade även om det slutade med en film, vars titel jag inte avslöjar här. Jag vill förstås se om den snarast och så vill jag se om både Repulsion och Indochine” alla med Catherine Deneuve.

Yoko Tawada är japanska men bor sedan många år i Tyskland. Hon skriver både på tyska och japanska. Det nakna ögat är skriven på tyska. Boken är översatt till svenska av Sofia Stenström och utgiven på Sadura förlag.

Gästbloggare: Margaretha Weimar

Vad kännetecknar en modern deckare?

Gästbloggare: Margaretha Weimar

Februari månads bokfrukost ägnades åt Den osynlige mannen från Salem av Christoffer Carlsson. En tät, välskriven och driven roman, den första i en kommande serie om polisen Leo Junker. Romanen utsågs av Svenska deckarakademin till bästa svenska kriminalroman 2013.  En välförtjänt utmärkelse tyckte vi.  Vi funderade dock över bokens genre. Ingrediensen plågad polis samt ett mord gör oundvikligen romanen till en deckare eller modernare uttryckt en kriminalroman, men historien omfattar mer än så. En svart, gripande uppväxtskildring, en beskrivning av pojkars vänskap som stundtals har en touch av socialreportage. Leo Junker är förvisso en ung hjälte, men vi anar redan från början att det sociala arvet har tufsat till honom rejält. Han är bara strax över trettio, trots hans relativa ungdom finns det mycket outrett inom honom.

Diskussionen gick vidare med funderingar kring hur man kan gå tillväga för att göra sig osynlig i Sverige idag. Vi undrade också lite över Leo Junkers roll i polisinsatsen på Gotland och över hur polisens metoder beskrivs i boken. Christoffer Carlsson är kriminolog till yrket, hur har det påverkat romanen? Naturligtvis kom vi också in på Leif GW Perssons böcker, är kanske oundvikligt när man diskuterar realism i svenska kriminalromaner.

Titeln Den osynlige mannen från Salem är en hyllning till Maj Sjövall och Per Wahlöös klassiska tio titlar ”roman om ett brott”. Den sjunde boken i serien heter ”Den vedervärdige mannen från Säffle”. Det finns fler referenser till Sjövall/Wahlöö. Min personliga favorit är de två poliserna ”Larsson och Leifby” som anspelar på Sjövall/Wahlöös ”Kristiansson och Kvant”. Christoffer Carlsson låter sina poliser dyka upp i slutet av boken, vilket gjorde mig extra nervös, i ”den vedervärdige” går det ju aningen illa för Kvant.

Jag gillade verkligen slutet, spännande, otäckt och visuellt skildrat. Gjorde visserligen ett par av oss bekymrade för en av de inblandades framtida yrkesliv, fast kanske är det en cliffhanger till nästa bok i serien. Jag kommer definitivt att läsa mer av Christoffer Carlsson!

Och ni som brukar vara med på Vetekatten, det verkar som om renoveringen är klar. Borren hördes inte alls i fredags. Det enda som hördes var vi, så tyst var det ju i och för sig inte alls.

Den osynlige mannen från Salem. Christoffer Carlsson. Utgiven av Piratförlaget 2013.

Skilsmässa sedd genom en 8-årig flickas ögon.

Gästbloggare: Margaretha Weimar

Det är Trondheim i början av 60-talet och Lottes föräldrar separerar. Anne B. Ragdes roman En tiger för en ängel är en berättelse om skilsmässa sedd ur ett barns perspektiv. Att skriva utifrån ett barns upplevelser är svårt, men hon är nära sin barndom, författarinnan, och jag tror det är därför skildringen av Lottes upplevelser blir så stark. Hon tar läsaren tillbaka till den tid i livet då kroppsspråk uppfattades tydligare än ord och förnimmelsen av lukter, ljud och textur var så oändligt mycket starkare.

När Lottes pappa flyttat gråter mamma ofta på nätterna. Lotte tröstar genom att torka hennes våta kinder, när mamma börja dölja sin sorg genom att hålla ansiktet torrt vet Lotte ändå, eftersom mamma knyter sin ”gråthand”. Hon börjar använda andra ord då hon talar om pappa, istället för att säga Leif eller min man, benämner hon honom nu bara som ”din pappa”.

Relationen mellan Lottes älskade farmor och mamma har alltid varit nära och varm. Nu blir den ansträngd, när Lotte är hos farmor på sommaren, ringer inte mamma längre, utan skriver brev. När pappa hälsar på hos farmor är han så förälskad i sin nya kvinna att han knappt har tid för Lotte.

Visst är det smärtsamt och visst gör det ont i hjärtat för Lottes skull, men texten är vacker och osentimental. Anne B Ragde undviker att ta ställning för eller emot och ger oss ett förlösande slut.

Och titeln, den syftar på att byta bokmärken. Dagen då Lottes pappa flyttar byter Lotte och hennes vän Marit, bokmärken. Lotte har en tiger som hon gärna vill byta mot en vacker glittrig ängel. Marit som också varit med om en separation säger att Lotte kan få ängeln, hon behöver inte byta mot tigern. Det är ju dagen då hennes pappa flyttar.

Jag lyssnade till boken, Marie Richardsson läser texten, eftertänksamt och subtilt. Kan verkligen rekommenderas.

– – – –

Ann-Sofie har också läst romanen, men gillade den inte särskilt.

Vinnare Bokbloggarnas litteraturpris 2013: John Green – Förr eller senare exploderar jag

forrellersenareFör fjärde året i rad delas Bokbloggarnas litteraturpris ut och i år går priset till den amerikanska författaren John Greens bok Förr eller senare exploderar jag.

Boken är John Greens sjunde och boken har även fått utmärkelserna Best fiction Book of 2012 av Time Magazine och Teen Book of the year 2013 av Childrens Choise Book Awards. Förr eller senare exploderar jag ges ut av Bonnier Carlsens förlag.

– Berättelsen om Hazel Grace och Augustus Waters är ett fyrverkeri av känslor, en enastående och fantastisk läsupplevelse. Oförglömlig. Vi är väldigt stolta över att få ge ut John Green och otroligt glada över att ni älskar honom också! Don’t forget to be awesome, säger Karin Lemon, förläggare på Bonnier Carlsen för bland annat John Green.

På andra plats i bokbloggarnas litteraturpris utsågs Therese Söderlinds Vägen mot Bålberget (Wahlström & Widstrand) och på tredje plats kom Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg med Nyckeln (Rabén & Sjögren)

Grattis alla pristagare önskar Breakfast Book Club, initiativtagare till Bokbloggarnas litteraturpris.

bokbloggarnaslitteraturpris_2013-240x300

Så utses priset
Alla bloggare som skriver om böcker kunde nominera titlar utgivna under 2013.
I år nominerade 64 stycken bokbloggare sammanlagt 133 titlar. Deadline för nomineringar var 31 december 2013. De tio titlar med flest nomineringar gick vidare till en omröstning där en jury röstade fram vinnaren. Juryn bestod i år av 55 stycken bokbloggare, de som nominerade titlar nominerade förra året.
Bokbloggarnas litteraturpris instiftades hösten 2010 av bokbloggen Breakfast Book Club.

Kontakt
Frågor om Bokbloggarnas litteraturpris besvaras av Petra Jankov Picha, pjp@breakfastbookclub.se.

Vinnare av Bokbloggarnas litteraturpris:
2010 – Vyssan lull av Carin Gerhardsson
2011 – Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
2012 – Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell
2013 – Förr eller senare exploderar jag av John Green