1. Orons bok av Fernando Pessoa.
Orons bok, är mycket välskriven, vältänkt, välformulerad och bland de mer intressanta böcker jag har läst på länge.
Jag har den fortfarande nära tillhands och slår upp på måfå och läser några rader. Under bokmässan fanns åtminstone två seminarier som handlade om författaren (vilka jag missade)
2. Missed abortion av Kerstin Norborg.
Det finns inget sentimentalt i det här. Bara ett slags klarhet och väl beskrivet stycke liv och jag beundrar författaren så mycket att hon gör det, klargör och visar de här människornas liv så att jag får av del av det.
Jag längtar alltid efter nya böcker av författaren.
3. Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith.
… jag ser fram emot julhelgen då jag kan få flytta tillbaka, åtminstone mentalt, till Botswana och lösa otäcka och mindre otäcka mysterier.
Och det gjorde jag. Men sen har jag glömt bort Mma Ramotswe. Värt att ta upp bekantskapen igen?
4. Utanmyr av Sofia Nordin.
Somliga partier var mycket bra skrivna och boken i sin helhet var OK. Samtidigt tycker jag mig ha läst den här historien förut. Det behöver ju i sig inte vara något problem men här kändes det ibland långtråkigt därför.
Den här har jag glömt bort att jag har läst. Jag har En sekund i taget i bokhyllan och trodde att den skulle bli den första att läsa av författaren.
5. Värmen av Ulf Lundell
Jag har alltid hävdat att Lundell är Sveriges bästa samtidsskildrare oavsett om hans utblickar finns i romanform eller i musiktexter. Han sätter fingret på aktuella diskussioner och debatter, och han kommer inte med lösningar vilket jag tycker är skönt.
Tja…det finns ju inte en tryckt rad av författaren som jag inte läst. Och jag säger ännu samma sak.
6. En familjeflickas memoarer av Simone de Beauvoir
Varje sten vänds på, varje fråga reds ut och diskuteras. För min del får det mig nästan att storkna. /…/ K2, jag håller det löfte jag gav dig, jag ska läsa vidare.
Det är tur att jag inte gav ett datum För något mer läst av SdeB har det inte blivit alls.
Det var 2005 års oktoberläsning, det.