Kategori: Recensioner

Publicerat

Vi är en

Det är dags nu. Grace och Tippi ska börja skolan efter alla år med hemstudier. Omvälvande, hemskt och kanske med något stråk av spänning.  Vi får veta direkt att de är annorlunda.

Vi är bokstavligen förenade
vid höften  –
samma blodomlopp, samma skelett

Det här är en historia om att klara sig i skolan, om systerskap, vänskap, om att bli kär. Allt det, men med en komplikation som gör att flickorna hela tiden måste så påtagligt ta hänsyn till varandra. Jag älskar när Grace berättar om hur läsningen blir så betydelsefull.

Men när jag läser är jag alldeles ensam.
Då är jag i avskildhet från henne och alla andra

och dessutom när hon lånar böckerna från honom.

Och eftersom jag vet att Jon har låtit sin blick svepa över de här sidorna och intagit exakt samma ord som jag slukar känns det som om jag känner smaken av honom också.

Vackert, så vackert. De här flickorna vill man så väl. Boken är närmast prosalyrisk berättad och ganska snart får jag en viss takt, en eftertänksam takt, när jag läser. Behagligt och lugnande när berättelsen tar sina vägar

Vi är en. Sarah Crossan. Utgiven på svenska av B Wahlströms 2016.

Publicerat

Belgravia av Julian Fellowes

belgravia_web

Romanen inleds med en innehållsförteckning och min blick fastnar direkt på första kapitlet som fått namnet Dansa in i strid och på kapitel 9 som döpts till Det förflutna är ett främmande land. Visst triggar det igång fantasin? Fast mannen som ensam skrev samtliga avsnitt av Downton Abbey och som således värkte fram alla Maggie Smiths oneliners kan naturligtvis måla med språket, intrigerna och karaktärerna och här är han i sitt esse.

Sommaren 1815 anordnar Hertiginnan av Richmond en societetsbal i Bryssel. Under dansen nås man av budet att Napoleon avancerar mot Belgien, de unga officerarna måste i hast lämna balen för att hals över huvud bege sig mot Waterloo. Napoleon besegras för gott men de flesta  unga männen som ”dansade in i strid” stupade. När berättelsen fortsätter har 25 år förflutit och vi befinner oss i London, i stadsdelen Belgravia som nyss uppförts. Av en slump möts två matriarker på en tebjudning, de tillhör olika samhällsklasser och rör sig vanligtvis i helt olika kretsar, men de få ord de kommer att växla  leder till att en väl bevarad hemlighet uppdagas.

Jag hittade av en slump Belgravia på biblioteket, (än så länge endast två-veckors lån eftersom den är alldeles ny), och slukade den över en helg. Jag fångades framförallt av de något äldre karaktärernas  sorg och vemod och jag gillade översättningen vars exakta ton verkligen får språket att kännas 18-tal. Jag är speciellt förtjust i att översättaren valt att använda fru, fröken och herr i stället för Mrs, Miss och Mr.

Belgravia är en bladvändare som borde passa de allra flesta läsare och är enligt mig en perfekt julklapp om man vill ge bort en bok till vem som helst i släkten. Nu är jag ju förstås av den åsikten att när man inte vet vilken bok man ska ge i present ska man försöka se bortom deckarna och köpa en relations/feelgood/komedi istället. Det finns väldigt mycket toppenlitteratur att välja på och denna typ av böcker passar både kvinnor och män i alla åldrar. (Även om de inte vet det ännu)

Belgravia är utgiven på Printz Publishing 2016. Översatt av Pia Printz.

Publicerat

Jag var precis som du av Negra Efendic

jag-var-precis-som-du

Klassen är bra. Alla verkar snälla. Jag andas ut på vägen till mitt nya skåp efter första lektionen.
När jag ska öppna det möts jag av ett intensivt hat. Hela skåpet är fullt av klistermärken med texten ”Flyktingar nej tack” och ”Åk hem”, och det är mig de riktar sig till.

Negra Efendic, journalist på Svenska Dagbladet, berättar sin och sin familjs historia. Om hur hon växte upp i Brezovo Polje vid floden Savas strand, hur kriget bröt ut i det forna Jugoslavien och hur det till slut inte fanns något annat alternativ än att ge sig av. I Sverige får familjen uppehållstillstånd och hamnar så småningom i Huskvarna. Såriga av sina upplevelser lever familjen under små omständigheter i småstaden som under sin toleranta yta glöder av främlingsfientlighet. Flickan som var som vi i sitt hemland blev en oönskad främling i 90-talets Sverige. Det är en journalistisk rapp och skenbart saklig text som drabbar med full kraft. Så långt de två första delarna av boken.

I den avslutande tredje delen blir byter flickan skepnad till  reporter. Hon djupdyker och analyserar kriget i Jugoslavien och följderna för befolkningen, både de som är kvar och de som tvingades fly. Hon söker sig tillbaka till Huskvarna för att intervjua lärare på sin gamla skola och får en djupare bild av vad som försiggick.
Negra är nominerad till stora journalistpriset 2016 i kategorin årets berättare, en mycket välförtjänt nominering. I boken finns också kanske hennes första journalistiska alster, en insändare i Jönköpingsposten som publicerades i april 1999. Den 19-åriga Negra har varit och lyssnat på Sven Wollter på Sandagymnasiet, där han hållit en föreläsning om hur bra invandring är för Sverige. Negra påtalar den naivitet som han och hans gelikar representerar, hon delger honom erfarenheter som jag verkligen hoppas han, då när det begav sig, tog del av.

Utgiven på Natur & Kultur 2016.

Publicerat

Björnstad av Fredrik Backman

I den lilla svenska staden Björnstad, minskar arbetstillfällen och invånarantal stadigt, men kärleken till stadens hockeyklubb är orubblig. När vi kommer in i handlingen står juniorlaget inför att spela en av klubbens viktigaste matcher någonsin och drömmen om att Björnstad åter ska bli ett namn att räkna med inom sporten glöder i invånarnas hjärtan.

Med en sportklubb som utgångspunkt har Fredrik Backman skrivit en djupt allvarlig roman om tonåringar, familjerelationer och sociala strukturer i ett Sverige av idag. Den läsare som förväntar sig texten ska genomsyras av Backmans humoristiska underfundigheter kan bli aningen förskräckt. Björnstad gräver djupare än så och när texten lockar till skratt fastnar fnisset i halsen. Kvar från tidigare böcker finns dock värmen, den ömsinta tonen, kärleken till den ofullkomliga människan och Backmans alldeles egna språkdräkt. Det är en roman med många nyanser och vältecknade karaktärer. Jag tycker Björnstad är en utmärkt bok, men jag ska inte sticka under stol med att jag inte är någon hockeyfantast. Jag ler sarkastiskt när sportklubbens direktör eller sponsorer öser ur sig sportfloskler, men jag blir också varm i hjärtat av tonåringen Amats succé på isen. Jag blir rasande över den machokultur som hockeyn skapar och jag hyllar Backmans sätt att åskådliggöra tonårsflickors utsatthet i en ung manlig värld.

Persongalleriet är mångfacetterat, sympatiskt och ”på pricken”. Alla typer finns liksom med! Jag tänker att det utan problem skulle gå att flytta karaktärerna till ett helt annat sammanhang. De är så skickligt tecknade att de skulle kunna befolka en annan del och en helt annan sorts Sverige och ändå vara lika trovärdiga. Fast till syvende och sist är förstås Björnstad en roman för alla som älskar idrott!

Utgiven på Piratförlaget 2016.