Jag fick chansen att förhandsläsa fina Renate Nedregårds ungdomsroman Mirakel som handlar om den kristna tjejen Rakel som sjunger i kyrkokören Ten Sing, en slags nationell ungdomskör vida känd i Norge där boken utspelar sig. Mirakel är lite småförälskad i körledaren Johannes och beundrar kompisen Stine som sjunger så bra solon i kören.
När idoljuryn kommer till Rakels stad ska Stine självklart ställa upp men vad Rakel inte vet är att någon har tipsat idoljuryn om henne själv och som en överraskning kommer hela tv-teamet till körträningen och kidnappar Rakel. Hon kör om Stine och går vidare rakt till finalen.
Rakel blir så småningom riksskändis med en strålande utlandskarriär. Från att ha varit den lite osäkra kristna tjejen med en plats av många i kören blir hon nu stjärnan. Boken beskriver mycket fint och trovärdigt hur svårt det är att tackla de tvära kasten mellan att vara ingen till att vara den som alla hyllar och älskar.
Historien är snyggt berättat i nutid efter att Mirakels karriär gått spikrakt uppåt och hur hon har förändrats som person och de problem det innebär att förhålla sig till sitt gamla liv. Boken ger tillbakablickar till det som hände då för fyra år sen då allting hände med kören och idoluttagningarna. Trots att man redan från början förstår att det ska gå blir det ändå spännande och historien griper verkligen tag.
Jag är så glad att det har börjat komma riktigt riktigt bra ungdomsromaner med kvinnliga huvudrollsinnehavare. Det här är en riktig pärla som har allt. Spänning, vänskap, musik och inte minst tro, hopp och kärlek!
Min enda invänding är att hoppen mellen nutid och dåtid några gånger blir väldigt tvära. Ibland vet man inte riktigt vad som är vad och boken har ett fint och hoppfullt slut – men kanske något abrupt. Hade önskat mig ett mer avrundande slut.
Jag rekommenderar boken varmt till alla. Både gammal och ung.
Ibland väljer jag en bok för titelns skull. Som nu. Brixton Beach. Brixton ligger fint i munnen. Jag hade valt romanen också om den skulle heta Brixton Road, Brixton Street, Brixton Bar. Men troligen inte Brixton Love. Jag visste inget annat om den – den allra bästa läsningen för mig. Förutsättningslöst och förväntansfullt. Nu har jag just slagit ihop boken och är fortfarande omtumlad.
